Återkalla giftorätten?

2021-02-14 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Huset jag bor i har jag fått ärva. Det är i mitt namn och dessutom har arvlåtaren skrivit att huset är min enskilda egendom som min fru inte har giftorätt i.Nu är jag omgift och jag undrar om det går att få giftorätten att gälla igen. Återkalla giftorätten.
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tyvärr går det inte att återkalla giftorätten i egendomen. Vad arvlåtaren har skrivit gäller oavsett om du är omgift eller inte. Så länge du har egendomen är det din enskilda.Att egendomen är din enskilda framgår av 7 kap. 2 § äktenskapsbalken.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan vi gifta oss i både USA och Sverige?

2021-02-05 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Jag är svensk medborgare och amerikansk medborgare och jag är sambo här i usa. Nu planerar vi att gifta oss och då uppstod frågan om var. I vilket land. Om vi gifter oss här i usa, kan vi då också vigas i Sverige? Eller ska vi planera vigsel i Sverige först och sedan ha nån fin fest i usa. Vi kommer fortsätta att bo i usa.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svensk rätt skulle erkänna ert äktenskap, även om det ingicks i USAErt äktenskap kommer med största sannolikhet erkännas i Sverige även om ni ingick det i USA. Förutsättningen är att äktenskapet anses giltigt på den plats där ni ingick det (1 kap. 7 § lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, förkortas IÄL). Om ni alltså gifter er i en delstat i USA, enligt den delstatens regler, är huvudregeln att ni anses gifta även ur svensk rätts synvinkel. Det finns några få undantag från den regeln. Svensk rätt vill inte erkänna äktenskap om någon av personerna var under 18 år, om äktenskapet verkar ha ingåtts under tvång, eller, om åtminstone en av personerna är svensk medborgare, någon av personerna var frånvarande vid ingåendet eller något annat hinder skulle förelegat enligt svensk rätt och (1 kap. 8 a § IÄL). Det här sistnämnda tar sikte exempelvis på hur polygama äktenskap inte erkänns i Sverige även om de var giltiga på platsen där äktenskapet ingicks, förutsatt att någon av personerna har någon koppling till Sverige, såsom medborgarskap. Något sådant hinder är antagligen inte aktuellt i ert fall, och huvudregeln att ert äktenskap erkänns i Sverige står sig.Ni kan i så fall inte också vigas i Sverige Den som vill ingå äktenskap i Sverige får inte träffas av något av de hinder som ställs upp i svensk lag (1 kap. 1 § IÄL). Den som redan är gift kan inte ingå äktenskap enligt svensk rätt (2 kap. 4 § äktenskapsbalken). Det gäller alltså även när det nya äktenskapet vore mellan samma personer. Ni kan alltså inte även vigas i Sverige, om ni redan ingått äktenskap i USA. Om det är den rättsliga statusen som äkta makar ni vill åt, är emellertid detta alltså inte ett problem: ert äktenskap kommer erkännas i Sverige ändå. Om det är det kyrkliga ni skulle sakna kan de flesta kyrkor välsigna ert äktenskap i en ceremoni som är lik en vanlig vigsel.Tvärtom, då? Principen att ett äktenskap som ingåtts utomlands erkänns om det var giltigt på den platsen där det ingicks är vedertagen, och det är mycket möjligt att samma princip gäller i USA. I så fall kan ni inte heller gifta er först i Sverige och sedan i USA, utan ni får välja ett land och sedan, som du säger, fira ingåendet ändå i det andra landet.Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har någon ny fundering!Med vänlig hälsning,

När måste samtycke från den andra föräldern ges vid en semesterresa?

2021-01-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Min ex man åkte med barnen på semester 4 dagar i ett annat ort. (ca 450 km) till nyårs, men han sa inget till mig och jag fick att veta när jag ringde min son. Är det normalt att göra så, eller måste han säga till när han tar barnen på semester.Tack på förhand!
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. När det kommer till frågor som rör vårdnad av barn är det föräldrabalken som är tillämplig lag.Huvudregeln är att föräldrarna tillsammans har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, om de har gemensam vårdnad över barnet (6 kap. 11 § och 6 kap. 13 § första stycket föräldrabalken). I de fall då en av föräldrarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam (6 kap. 13 § andra stycket första meningen föräldrabalken). Det har emellertid framkommit genom förarbetena till föräldrabalken samt rättsfall inom detta område att kortare semesterresor inte bör kräva samtycke från den andra föräldern, förutsatt att resan inte inskränker din umgängesrätt med barnen. En "kortare" semesterresa har tolkats som en vecka eller mindre. I din fråga har jag inte fått angivet om resan var utanför Sverige eller inte. Är resan inrikes, enbart fyra dagar lång och inte inskränker din umgängesrätt med barnen pekar mycket på att samtycke från din sida inte är nödvändig.Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra duktiga jurister på Lawline. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Vem betalar kostnaderna för en hund efter skilsmässa?

2021-01-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående vad som händer med hunden när man skiljer sig. Jag och min man köpte tillsammans en hund och hade honom i sju år ihop. Jag betalade alltid försäkringen. Nu har vi skiljts och han vill inte betala för hunden längre. Han säger att han "aldrig ville ha en hund" och att det är "din hund" fast han ju uppenbarligen har älskat hunden i sju år. Kan jag på något sätt "tvinga" honom att betala för försäkring, veterinärbesök etc.? Nyligen var hunden tvungen att genomgå en tandoperation som kostade 11 000 kr, vilket är väldigt mkt för mig. Jag tänker att eftersom vi köpte hunden tillsammans så borde väl exmaken ändå ha något sorts ansvar?? Jag skulle ju också vilja att han kunde ta hand om hunden ibland men det vägrar han. Och det är väl ok. Men den ekonomiska biten är väldigt jobbig att klara av själv för mig. Tack för svar!
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din situation som att du och din ex-man har köpt en hund tillsammans under tiden ni fortfarande var gifta. Nu efter skilsmässan vill han inte längre ha hunden eller betala kostnaderna för denna. Jag förstår det som att din fundering gäller om han inte längre har något ansvar för kostnaderna för hunden.De regler som kan bli aktuella för din situation finns i äktenskapsbalken som förkortas ÄktB och Samäganderättslagen. Dessa regler kommer jag att först förklara vad de innebär, och sedan applicera på din situation. Jag kommer i slutet skriva med en sammanfattning av mitt svar samt en rekommendation på hur du kan gå vidare med din fråga.Ensam ägare till hundFör att veta vem som ska stå för kostnaderna för hunden behöver vi först titta på vem som är att anse som ägare till den.Du berättar att ni gått igenom en skilsmässa. Vid skilsmässa ska en bodelning göras, och i denna bodelning ingår det som är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Det som inte ingår är egendom som är att klassificera som en makes enskild egendom.Enskild egendom är:1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,2. egendom som make fått i gåva av annan än den andre maken och det fanns ett villkor om att gåvan skulle vara enskild egendom,3. egendom som make fått genom testamente där det angavs att egendomen skulle vara enskild,4. egendom som make ärvt och genom testamente angivits ska vara makens enskilda,5. egendom som make fått genom förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande som tecknats av annan än den andre maken och det finns villkor om enskild egendom,6. egendom som har trätts istället för egendom i punkt 1-5 om inte annat står i rättshandling.(7 kap. 2 § ÄktB).Det som inte är enskild egendom, det är giftorättsgods.En hund är enligt lagens mening lös egendom. Vad jag förstår finns det ingenting som skulle klassificera er hund som enskild egendom till någon av er, vilket innebär att hundens värde ska ingå som giftorättsgods i en bodelning.En huvudregel i bodelning är att varje make ska i första hand få ut den egendom som hen anses äga (11 kap. 7 § ÄktB). Vad jag förstår, utifrån de omständigheter du nämner, har du betalat bland annat hela försäkringen. Din exman verkar inte heller vara intresserad av att ta hand om hunden längre, vilket innebär att hunden i en bodelning lär kunna bli din, och du anses vara ägare till den. Av det du beskriver kan jag inte helt utläsa om en sådan bodelning gjorts, och att du genom denna blivit ägare till hunden. Skulle det vara på detta sätt, att du ska ses som ensam ägare till hunden, kommer du själv behöva stå för de kostnader som innebär att äga en hund. Din make kommer då istället få ta del av hundens ekonomiska värde i bodelningen.Samägande av hundOm två eller flera tillsammans äger en lös sak, tillkommer de vardera en viss lott i saken. Lotterna är lika räknade (1 § Samäganderättslagen). Det betyder att om två eller flera personer tillsammans äger lös egendom, äger personerna i fråga lika stor del av egendomen. Eftersom det delas lika på egendomen, ska även kostnader för denna delas lika.Som redan konstaterat är er hund enligt lagens mening lös egendom. Om du kan visa att ni har och fortfarande äger hunden tillsammans, kan din exman behöva betala de kostnader som du nu själv står för. Då gäller inte heller äktenskapsbalkens regler om företrädesrätt till hunden (11 kap. 7 § ÄktB). Ni har köpt hunden tillsammans, vilket talar för att den är samägd. Det som talar mot detta är att du stått på försäkringen. Om det dessutom skulle vara så att han inte heller tidigare betalat något annat än köpeskillingen för hunden, är detta något som talar emot att ni samäger hunden.Sammanfattning och rekommendationOm det är så att du tagit över ägandet av hunden genom bodelning, och din exman inte längre är att anse som ägare till hunden, så behöver han inte längre stå för några kostnader av hunden. Om det istället är så, att hunden fortfarande ska anses ägas av er båda tillsammans, kan han behöva stå för de kostnader som uppstår. Då jag inte har fullständiga omständigheter vad gäller hur mycket ni exakt betalat vardera, eller hur ni agerat under tiden ni båda haft hunden, kan jag inte göra en helt klar bedömning av detta. Av det du beskriver, skulle det snarare luta åt att du själv verkar stå som ensam ägare för hunden, och även då behöver stå för kostnaderna själv, tyvärr.Jag hoppas att jag besvarat din fråga. Om du har fler funderingar kring detta, eller rörande något annat, är du välkommen att ställa dessa till oss på Lawline! Du kan även höra av dig till oss via telefon: 08-533 300 04Vänligen,

krävs båda vårdnadshavares samtycke för att vaccinera barn?

2021-02-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Har delat vårdnad med min fd. Hon vill inte att barnen vaccineras mot livmoderhalscancer som erbjuds i skolan, men det vill jag. Vill kommer inte fram till en lösning, inget vill ge sig. Vad gäller? Tack på förhand.
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor rörande vårdnadshavare regleras i föräldrabalken (FB). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller. Längst ned i dokumentet kommer finnas en sammanfattning av svaret. Vårdnadshavare samtyckeVårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i takt med barnets stigande ålder och utveckling (6 kap. 11 § FB). Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare ska vad som sägs i 11 § gälla dem tillsammans (6 kap. 13 § första stycket FB). Det innebär alltså att vid gemensam vårdnad ska alla beslut rörande barnets personliga angelägenheter fattas gemensamt båda vårdnadshavarna. Vidare framgår att om en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det (6 kap. 13 § andra stycket FB). Vaccinering kan inte uppfattas som sådant beslut som inte kan uppskjutas utan olägenhet. Dessutom har vaccinering en ingripande betydelse för barnets framtid. För att vaccinera barn krävs alltså båda vårdnadshavarnas samtycke.FamiljerättenFörst och främst vill jag rekommendera att du vända dig till familjerätten i din kommun för att få till stånd ett samarbetssamtal. Ett samarbetssamtal är en möjlighet för separerade föräldrar med gemensamma barn att under sakkunnig ledning få stöd i att komma överens i viktiga frågor som rör barnet. Du kan läsa mer om samarbetssamtal här. Och du kan läsa mer om hur du kan gå vidare här.Skulle ett samarbetssamtal inte leda till någon lösning kan du göra en ansökan om ändring av vårdnad. Rätten ska då göra en lämplighetsbedömning med hänsyn till barnets bästa och föräldrarnas samarbetsförmåga. Rätten kan dock inte återigen besluta gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig en gemensam vårdnad (6 kap. 5 § FB).SammanfattningGemensam vårdnad innebär att beslut som rör barnets personliga angelägenheter ska fattas gemensamt av båda vårdnadshavare. Vaccinering av barn är sådant som kräver båda vårdnadshavarnas samtycke. Har man svårigheter att komma överens med den andre vårdnadshavaren kan man vända sig till familjerätten i kommunen för att få till stånd ett samarbetssamtal och eventuellt ett samarbetsavtal. Alternativt kan man vända sig till domstol för att få ändring av vårdnaden. I sådant fall gör domstolen en lämplighetsbedömning med hänsyn till barnets bästa och föräldrarnas samarbetsförmåga.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

När inskränks en rättsliga handlingsförmåga?

2021-01-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, har en flickvän som bor i Karlstad. Jag bor ca 30 mil därifrån. Min flickvän har autism och tillika jag. Vi har börjat fundera på att flytta ihop, jag har ett jobb som lantbrukare och bostad på gården där jag bor. Pga hennes autism behöver hon hjälp med vissa saker, jag anser att det går att få lika bra hjälp med det här som i Karlstad, jag har även en lättare form av autism än henne och klarar det vardagliga livet helt själv, mycket kan jag hjälpa henne med. Men hennes pappa vill inte tillåta en flytt, har han rätt till det?Båda två är myndiga, 20 respektive 21 år.
Carl Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att finna svar på ditt spörsmål får man titta på Föräldrabalken (FB).Först och främst ska det fastställas huruvida din flickvän står under vårdnad av hennes föräldrar. Av din fråga framgår det att ni båda två är myndiga då ni är minst 20 år gamla. Enligt 6 kap. 2 § 1 st. FB står ett barn under vårdnaden av båda föräldrarna till dess att barnet fyller 18 år. Vidare stadgas i 9 kap. 1 § FB att en person över 18 år har rättslig handlingsförmåga. Denna innebär att man fritt får ingå avtal och bestämma över sig själv och sina angelägenheter när man är myndig. Till alla regler finns det givetvis undantag. Till exempel om ett godmanskap föreligger enligt 11 kap. 4 § FB. Å ena sidan påverkas inte ens rättsliga handlingsförmåga härav, så skulle det vara så att hon står under ett sådant förordnande kan hon alltså, rent juridiskt sett, fatta ett självständigt beslut i frågan om att flytta. Å andra sidan, om en person skulle ha en förvaltare som tingsrätten har förordnat enligt 11 kap. 7 § FB, förlorar huvudmannen sin rättsliga handlingsförmåga beträffande det som förvaltarskapet omfattar. Till skillnad från godmanskap är detta en tvångsåtgärd.Som svar på din fråga, är ett förvaltarskap i sammanhanget det enda som rent juridiskt sett hade kunnat vara ett hinder till att din flickvän inte får flytta trots hennes fars vilja. Alltså torde hennes far inte ha någon rätt till att inskränka din flickväns möjlighet till att flytta med dig.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Har du följdfrågor är du givetvis välkommen att höra av dig igen.Med vänliga hälsningar,

Förvaltarskap

2021-01-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Min mamma har Alzheimers och är allmänt förvirrad.Nu helt plötsligt hör hennes avlidnes makes syster som är djupt engagerad i en frikyrka och driver religiösa hjälpprojekt av sig och försöker träffa min mamma på tu man hand.Hon har tidigare fått andra gamla och förvirrade människor att skriva testamente till hennes välgörenhet som då bestridits av arvingar och processats i åratal.Detta ligger inte alls i min mammas intressesfär, men helt ärligt har hon ingen aning om vad hon skriver på.Finns det något sätt man kan skydda min mamma mot dessa charlataner?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Vad kan du göra?Eftersom din mamma är allmänt förvirrad och har svårt att förstå vad som ligger i sitt eget intresse vore det kanske lämpligt att tilldela henne en förvaltare. Förvaltaren tar isåfall över hennes rättshandlingsförmåga inom vissa specifika områden. Det innebär att hon t.ex. inte längre kan upprätta giltiga testamenten. Den befogenheten överlämnas istället till förvaltaren (FB 11 kap 9 §). Skulle din mamma trots sitt förvaltarskap upprätta ett testamente blir det ogiltigt om inte förvaltaren godkänner det (FB 11 kap 10 §).Hur ansöker man om en förvaltare?Eftersom personer som får en förvaltare förlorar delar av sin rättshandlingsförmåga är det en väldigt ingripande åtgärd. Härav är det endast en domstol som kan förordna om en förvaltare till din mamma. Som närstående kan du anhängiggöra ärendet hos den tingsrätt som hör till den domsaga i vilken din mamma är folkbokförd (FB 11 kap 15 §). Om du tar kontakt med den kommunala överförmyndarnämnden kan den säkert hjälpa dig med formaliteterna.Vilka krav måste vara uppfyllda?Tingsrätten kommer förordna en förvaltare om den bedömer att din mammas sjukdom medför att hon behöver hjälp med att vårda sig själv eller sin egendom (FB 11 kap 4 § och 7 §). Har hon inte gett sitt samtycke till detta krävs det att du som närstående kan visa att dessa krav är uppfyllda. Därutöver krävs det att det inte är tillräckligt med en god man istället för en förvaltare. En god man förordnas av ungefär samma anledningar, men är mindre ingripande för den enskilde. Skulle din mamma få en god man har hon kvar sin förmåga att upprätta testamenten. Den gode mannen finns istället där för att assistera med diverse praktikaliteter i vardagslivet, som att t.ex. betala räkningar.SlutsatsDen problematik som du har beskrivit kan sannolikt inte lösas genom en god man. Detta eftersom ett godmanskap innebär att hon fortfarande är sårbar för svägerskans inflytande. Mitt råd är därför att du ansöker om förvaltarskap åt din mamma. Detta gör du enklast genom att kontakta överförmyndarmyndigheten som kan hjälpa dig att anhängiggöra ärendet hos tingsrätten.Hoppas du fick svar på din fråga.

Om jag säljer enskild egendom, är pengarna som försäljningen genererar också enskild egendom?

2021-01-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej ☮️ Om någon erhållit mark i enskild gåva, den säljs & pengarna som marken genererade sätts in på bankkonto, är pengarna ff att betrakta som enskild gåva då? Snöiga Hälsningar ☃️
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad innebär enskild egendom?All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Att egendom är enskild innebär att den ska hållas utanför en framtida bodelning; det är endast giftorättsgods som delas mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB).Vad händer med enskild egendom som säljs?Huvudregeln är att sådan egendom som ersätter enskild egendom också är enskild (7 kap. 2 § 6p ÄktB). Sådan egendom kallas för surrogat eller substitut. Detta innebär alltså att om marken som är enskild egendom säljs och pengarna som försäljningen genererar sätts in på ett bankkonto är även dessa pengar, alltså surrogatet, också enskild egendom. Denna huvudregel gäller så länge inte annat föreskrivits i den rättshandling genom vilken egendomen är enskild. Alltså om gåvogivaren som angett i gåvobrevet att gåvan är enskild egendom också har angett att surrogat inte är enskild egendom, så gäller det.Det kan bli svårt att särskilja vilken egendom som är enskild och vilken som är giftorättsgods om pengarna från försäljningen sätts in på ett bankkonto där det redan finns pengar som är giftorättsgods. Utgångspunkten är dock fortfarande att surrogatet ska vara enskild egendom. Fall likt detta har prövats av Högsta domstolen (se till exempel NJA 1992 s. 773, i vilket pengar från försäljning av enskild egendom satts in på ett bankkonto som löpande användes för familjens transaktioner, vilket resulterade i att pengarna inte längre kunde anses som enskild egendom).SlutsatsHuvudregeln är alltså även sådan egendom som ersätter enskild egendom, till exempel genom försäljning, är enskild, så länge inte annat föreskrivits i rättshandlingen genom vilken egendomen från början blivit enskild.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,