Inskränkningar i ett barns rätt till sin laglott

2020-02-03 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo (ogifta) väntar barn och vill upprätta inbördes testamente där vi ärver varandra med fri förfoganderätt. Min fråga är: kan vi ärva varandras hela kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (eller kan vi inte göra så avseende vårt barns laglott)?Mvh,Hampus
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som i vilken mån ni kan skjuta upp laglotten, alltså erat barns obligatoriska arvsrätt, utan att du och din partner är gifta.För att besvara din fråga måste jag gå igenom gällande rätt på området. Regler om arvsrätt hittas i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB) och regler om äktenskap finns i Äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB).Barnets arvsrättBröstarvingar, alltså den avlidnes barn, har alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits testamente till förmån för någon annan (7 kap 1 § ÄB). Denna del får inte inskränkas genom testamente.Makes arvsrättNär en make avlider så ska en bodelning göras (9 kap 1 § ÄktB). Det som finns kvar ifrån den avlidne maken, efter bodelning, kallas för kvarlåtenskap. Efterlevande make ärver före gemensamma barn. Alltså måste ett barn vänta tills båda föräldrarna är döda för att få ut sin laglott. Den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, (3 kap. 1 § ÄB) om inte den avlidnes testamente säger något annat. Fri förfoganderätt innebär att kvarlåtenskapen får spenderas fritt av den efterlevande maken med inskränkningen att denne inte får testamentera bort den (3 kap 2 § ÄB) eller ge bort det gåva (3 kap 3 § ÄB). Makens arvsrätt skjuter alltså upp barnets rätt till sin laglott. Det gemensamma barnet får vänta tills att båda föräldrarna är döda för att få ut sitt arv. När den efterlevande maken går bort så har gemensamma barn rätt till efterarv efter den först avlidne maken. Efterarvet beräknas efter en kvotdel, kvotdelen för efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom som består av den först avlidnes kvarlåtenskap. Svar på din fråga: Om barnets föräldrar är gifta får och en av makarna fortfarande är vid liv skjuts barnets rätt till sin laglott upp genom efterarvet och efterlevande make får barnets arv med fri förfoganderätt. Om barnets föräldrar däremot inte är gifta, som i ditt fall, så gäller inte undantagsreglerna om att efterlevande make ärver före bröstarvingarna. Om du och din sambo inte planerar att gifta er så kan du självklart testamentera hälften av dina tillgångar till din sambo utan att det inkräktar på ditt barns rätt till laglott. Du kan även fritt att skriva ett testamente med vilket innehåll som helst men om testamentet inkräktar på laglotten, alltså om du testamentera bort hela din egendom till din sambo, så kan bröstarvingar klandra testamentet och kräva jämkning. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vilken skyldighet har jag att låta mitt barn bo hos mig?

2020-01-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejMin dotter är 19 år fyller 20 i okt mitt x är skitarg på mig för jag har hyrt ut på några månader hennes rum för min dotter är i Asien några månader Vi separerade 2016 ho.n har bott 1 v hos mig o 1 v hos sin pappa .När hon kommer hem från Asien i april så bor hon hos sin pappa det gäller 2 1/2 mån se kan hon bo hos mig igen . Han är jätte arg på mig för jag ej har diskuterat att hyra ut hennes rum allt detta säger min dotter när vi pratas vid .
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på LawLine med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller nu när du har hyrt ut din dotters rum så att hon inte kan bo hos er föräldrar varannan vecka. Jag förstår det även som att din dotter inte går i skola. De aktuella bestämmelserna finns i 6 kap. och 7 kap. Föräldrabalken (FB).Vilken skyldighet har jag att låta mitt barn bo hos mig?Föräldrar är i regel vårdnadsskyldiga sina barn, vilket omfattar barnets personliga förhållanden som hälsa, försörjning och boende (6 kap. 2 § andra stycket). Denna vårdsskyldighet gäller tills barnet fyller 18 år (6 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att du inte är skyldig att vårda din dotter som är 19 år.Föräldrar är även underhållsskyldiga för sina barn, vilket omfattar mat, kläder, boende och liknande (7 kap. 1 § första stycket FB). Denna skyldighet gäller dock bara som huvudregel till dess att barnet fyller 18 år (7 kap. 1 § andra stycket FB). Om barnet fortfarande går i skola, exempelvis gymnasiet, så kan underhållsskyldigheten förlängas till dess att barnet fyller 21 år (7 kap. 1 § andra stycket FB). Detta innebär för din del att om din dotter hade gått på gymnasiet, så kan du vara underhållsskyldig för henne.SammanfattningEftersom du varken är skyldig att vårda eller bidra till underhåll av din dotter, så finns det inte heller någon skyldighet för dig att låta dottern bo hos dig. Detta innebär att ditt ex egentligen inte kan tvinga dig att ta hand om dottern, och att du heller inte strikt juridiskt har en skyldighet att diskutera med den andra förälder. Ofta är det dock bäst att samarbeta.

Vem får hämta på förskola?

2020-01-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vem får hämta på förskola förutom vårdnadshavarna?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, så ska beslut som rör barnet fattas i samförstånd mellan båda vårdnadshavarna se 6 kap. 13 § föräldrabalken. Det finns inget reglerat i lagen avseende hämtning på förskola, så om föräldrarna är överens, kan och får andra personer än vårdnadshavarna hämta på förskolan. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan styvförälder få vårdnad om barn?

2020-01-19 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |hej, vi är ett gift par och jag har två små barn från mitt tidigare förhållande (deras genetiska mamma lämnade dem vid födseln) Min fru är styvmamman till barnen men vad händer med barnen om något skulle hända mig? Kommer min fru kunna ha några juridiska möjligheter att ta hand om dem?mvh /orolig förälder
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur jag tolkar din frågaDen aktuella lagen för att reglera föräldrars skyldigheter gentemot sina barn är Föräldrabalken (1949:381). Av denna framkommer det att ett barn som huvudregel står under vårdnad av båda sina föräldrar (6 kap. 2 § Föräldrabalken). Ur din fråga kan jag inte tolka om det är så att barnen fortfarande står under både din och deras biologiska mammas vårdnad, endast under din vårdnad eller under din och din frus vårdnad. Jag tänker dock vidare i frågan utgå från att din fru inte har vårdnad om barnen.Förälder har ensam vårdnad om barnenSkulle det vara så att barnen står under din vårdnad endast, alltså att du har ensam vårdnad, kan vårdnaden gå över till barnens biologiska mamma om något skulle hända dig. I denna situation behöver barnens biologiska mamma alternativt socialnämnden å mammans vägnar ansöka om att få ensam vårdnad hos en domstol. Dock kan vårdnaden anförtros till en särskild förordnad vårdnadshavare om det anses lämpligare. (6 kap. 9 § Föräldrabalken) I denna bedömning kommer barnets bästa att stå i fokus vilket innebär att domstolen ser till vilken relation barnet har till den kvarvarande föräldern, var barnet bor och vilken annan vuxen barnet har en stark anknytning till. Det är dock en individuell bedömning av det enskilda fallet varav det är svårt att ge ett rakt svar kring hur en domstol skulle bedöma situationen. (6 kap. 2a § och 6 kap. 9 § Föräldrabalken) I det här fallet finns det alltså en möjlighet för din fru att bli särskild förordnad vårdnadshavare för dina barn.Föräldrarna har gemensam vårdnad om barnenOm barnen istället står under både din och deras biologiska mammas vårdnad, alltså att ni har gemensam vårdnad, kommer vårdnaden automatiskt att gå över på mamman om något händer dig. (6 kap. 9 § Föräldrabalken) Dock kan en domstol även här utse en särskild förordnad vårdnadshavare till barnen – om det är för barnens bästa. Det krävs dock även att den andre föräldern brister i omsorgen av barnet. (6 kap. 7 § och 6 kap. 2a § Föräldrabalken)SammanfattningI både den situationen att du och barnens biologiska mamma har gemensam vårdnad alternativt att du har ensam vårdnad så kan din fru komma att bli särskild förordnad vårdnadshavare. Dock är huvudregeln att om den ena föräldern är förhindrad att utöva vårdnaden så går vårdnaden över till den andra. För att bli särskild förordnad vårdnadshavare krävs då att det är för barnets bästa, vilket bedöms av rätten genom att man ser till helheten i det enskilda fallet. Det krävs även att den andre föräldern brister i omsorgen av barnet.Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Förskott på arv

2020-02-03 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Vi säger att en person som är fader till två barn gett en gåva till barn 1 om 200k . Fadern dör efter ett tag och lämnar ett testamente som säger att båda barnen ska dela lika på arvet efter honom. Gäller testamentet då och ska barnen dela lika på kvarlåtenskapen efter fadern?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som i vilken mån testamentet gäller och hur kvarlåtenskapen kommer att fördelas.Regler om arvsrätt hittas i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB).Testamentet:Regler om testamente finner du i ärvdabalkens 10 kap. I 10 kap 1 § ÄB anges formkraven för ett testamente.Testamentet måste:- Vara skriftligt - Med två vittnen- Testatorn (alltså den som utfärdar testamentet) måste underteckna testamentet när båda vittnena är närvarande- Vittnena ska skriva under- Vittnena ska känna till att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte känna till innehålletUppfylls inte samtliga dessa krav är testamentet ogiltigt.Gåvan:Om ett barn får en gåva av en förälder är huvudregeln att gåvan ska ses som förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Gåvan kommer alltså att minska barnets arvslott (6 kap 3 § ÄB). Undantaget från huvudregeln är att personliga presenter, som exempelvis gåvor i samband med födelsedag och jul, och levnadskostnader inte räknas som förskott på arv (6 kap 2 § ÄB). Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas. För att det ska bli lättare att förstå tänkte jag ge ett exempel: En pappa har två barn, barn A och barn B, och saknar testamente och lämnar kvar 400 000 kr i kvarlåtenskap, alltså den egendomsmassa som ska fördelas mellan arvingarna. Barn A får 100 000 kr under pappans livstid medan barn B inte får några pengar i gåva. Värdet av gåvan vid gåvotillfället kommer att tas med till den avlidnes övriga kvarlåtenskap, alltså 400 000 + 100 000 = 500 000 kr. Barnen har rätt till hälften var av kvarlåtenskapen, alltså 250 000 kr var i arvslott. Då barn A redan har fått en gåva, som enligt huvudregeln räknas som förskott på arv, kommer detta förskott at avräknas från dennes arvslott, 250 000 – 100 000 = 150 000 kr. Barn B har däremot inte fått något förskott på arv och har därför rätt till sina 250 000 kr. Pappans kvarlåtenskap på 400 000 kommer alltså att fördelas så att barn A får 150 000 kr och barn B får 250 000 kr (150 000 + 250 000 = 400 000) (Uträkning enligt 6 kap 5 §)Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet att kompensera för gåvan, får övriga barn nöja sig med att dela på den behållning som finns i boet. Gåvotagaren har ingen skyldighet att ge tillbaka del av gåvan eller värdet av gåvan för att kompensera sina syskon fullt ut (6 kap 4 § ÄB).Reglera förtida arv i gåvobrevet:Vet man inte om hur föräldern tänkte när han eller hon gav gåvan ska den ses som förskott på arv. Lagen utgår från att föräldern vill att alla barnen i slutänden ska få lika mycket. Om en förälder inte vill att gåvan ska betraktas som förskottsarv måste denne uttryckligen förklara detta, vanligtvis i ett gåvobrev. Det är alltså möjligt för en förälder att i ett gåvobrev ange att gåvan som barnet ska få inte ska ses som ett förtida arv och därmed inte heller beaktas vid ett arvskifte efter föräldern.Sammanfattat svar: Om testamentet i ditt fall uppfyller alla formkrav ska barnen ska dela lika på kvarlåtenskapen efter fadern. Om inget gåvobrev finns, som stadgar att de 200 000 kronorna inte ska räknas som förskott på arv kommer dessa pengar att räknas av från gåvotagarens arvslott enligt exemplet ovan. Om det däremot inte finns ett gåvobrev får de två barnen dela lika på det som finns kvar vid faderns död.Hoppas du blev nöjd med ditt svar!Med vänliga hälsningar

Vem ärver det oskiftade boet när vårdaren dör?

2020-01-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vår far, som var änkling, var vårdare av ett oskiftat dödsbo efter sin mor, vid sin egen bortgång. Det var han och hans syster som vara arvtagare. Hans syster hade också gått bort ett halvår tidigare. Hon var vid det tillfället gift. Vilka ärver det odelade dödsbot?Vi syskon och våra kusiner, eller vi syskon och systerns make?
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på LawLine med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du dels undrar vilka som ska ärva det oskiftade boet och huruvida er fasters make ska få ta del av boet. De relevanta bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB)och Äktenskapsbalken (ÄktB).Vilka ska ärva det oskiftade boet?Utgångspunkten här är att de som vid arvfallet (när personen avled) hade arvsrätt få ta del av boet (1 kap. 1 § ÄB). Det som avses är de som var arvsberättigade och i liv vid er farmors död. Närmast att ta i arv är arvlåtaren barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Skulle en person som har arvsrätt vid arvfallet sedan själv avlida, är det den senares arvingar som ska få ta del av det oskiftade boet (2 kap. 1 § andra stycket andra meningen ÄB). Detta skulle i så fall innebära att ni ärver er fars andel och era kusiner (som är bröstarvingar till er fars syster) ärver efter systern. Man räknar helt enkelt in arvet från det oskiftade boet som en del i dödsboet hos er far och er faster.Vilken betydelse har det att fastern var gift?När en make dör görs normalt, om inte den efterlevande maken motsätter sig, en bodelning för att bestämma hur mycket arvingarna ska få (1 kap. 5 §, 9 kap. 1 §och 12 kap. 2 § ÄktB). I en sådan bodelning ska makarna dela på deras tillgångar på så sätt att båda blir lika "rika" (11 kap. 3 § ÄktB) Ett arv, även oskiftat, kan ingå i en sådan bodelning om inget särskilt föreskrivs av arvlåtaren, i detta fall er farmor (7 kap. 1 §,2 § fjärde punkten och 10 kap. 1 §ÄktB). Resultatet av det sagda är att den efterlevande maken kan få en del av det oskiftade boet, genom bodelning, beroende på vilka tillgångar och skulder de båda hade vid tidpunkten för fasterns död.När det bara finns gemensamma barn mellan makarna, kan emellertid inte en bodelning ske. I stället antecknas tillgångar och skulder upp i bouppteckningen och man försöker räkna ut hur mycket de gemensamma barnen ska ärva efter det att den efterlevande maken dör (20 kap. 4 § ÄB). I dessa fall får den efterlevande maken all egendom som den avlidne hade (inklusive det i det oskiftade boet) med har bara en begränsad rätt att använda den, s.k. fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen eller annars försöka ge den till någon annan istället för efterarvingarna, som i detta fall skulle vara kusinerna (3 kap. 2 § första stycket och 3 §ÄB)SammanfattningMitt svar till dig är, efter ovanstående genomgång, att det är ni syskon ärver och er fasters (systerns) make som får, om alla kusiner är gemensamma barn till fastern och maken, fasterns del av det oskiftade boet med fri förfoganderätt. Annars avgörs det genom bodelning mellan maken och fastern, där de barnen (kusinerna) som inte är gemensamma får sin andel direkt av hela fasterns egendom (inkluderat det oskiftade boet).Jag hoppas detta svar hjälper dig!

Vilket efternamn kan mitt barn förvärva?

2020-01-27 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga angående nyfödda barn och deras efternamn.Har jag möjlighet att ge mitt barn mitt förnamn som efternamn? Ex: Förnamn Ahmed. Kan barnet då heta X Ahmed
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler angående förvärv av för- och efternamn finns i lagen om personnamn. Regler angående just efternamn finns i lagens 4 §. Om du vill att ditt barns efternamn ska bestå av ditt förnamn och inte det efternamn som någon av er föräldrar bär, måste du lägga till någon av ändelserna -son eller -dotter eller som är bildat på jämförligt sätt (4 § 2 stycket 4 punkten lagen om personnamn). I ditt exempel alltså Ahmedsson/Ahmedsdotter. En ansökan om förvärv av det efternamn ett barn ska ges enligt 4 § ska göras inom tre månader från barnets födelse. Det är förhållandena vid ansökningstillfället som är avgörande för bedömningen av om ett namn får förvärvas (5 § lagen om personnamn). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem får vårdnaden om en förälder avlider?

2020-01-19 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej.Obehaglig fråga:Låt säga att jag flyttar ihop med en kvinna som är skild nu men som har två små barn sedan tidigare äktenskap. Hon och hennes ex-man har delad vårdnad 50% var, som funkar bra.Vad skulle hända om, hemska tanke, min sambo i detta läge avlider? Skulle jag har fortsatt vårdnad om hennes/hennes ex-mans barn på halvtid eller går vårdnaden över till biologiska pappan automatiskt?Gäller samma om jag och kvinnan är gifta?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Föräldrars skyldigheter gentemot sina barn regleras i Föräldrabalken (1949:381). Utgångspunkten är att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, även vid en skilsmässa om inte annat fastslås. (6 kap. 3 § Föräldrabalken) Skulle en av föräldrarna avlida när det är gemensam vårdnad så kommer vårdnaden gå över till den andre föräldern som då får ensam vårdnad om barnet. (6 kap. 9 § Föräldrabalken) Det är föräldrarna som i huvudregel är vårdnadshavare av ett barn. Utifrån din fråga framgår det att båda föräldrarna har vårdnaden av barnen varav vid den enes bortgång kommer vårdnaden att gå över till den andre. Jag tolkar även din fråga som att du i nuläget inte har vårdnad om barnen. Det gör då ingen direkt skillnad om du är gift eller sambo med den förälder som avlider.Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,