Hur ger jag någon som inte är min släkting behörighet att fatta beslut för min räkning i framtiden?

2019-07-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Är 77 år och har inga barn. Har en kvinna som står mig mycket nära och är som en dotter och skall ärva mig.Hon vet vad jag vill med begravning etc. Nu undrar jag om jag skulle bli mycket sjuk. Vill att hon skall fatta beslut om att jag t ex inte vill ha någon livsuppehållande behandling. Skall jag skriva en fullmakt eller liknande för att henne beslutanderätt.Med vänlig hälsning
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är regleras bland annat i ärvdabalken (ÄB), lag om framtidsfullmakter, hälso- och sjukvårdslag (HSL) och patientlagen. TestamenteJag vet inte om du redan gjort detta, men för att kvinnan ska få ärva dig måste ett testamente upprättas om hon inte tillhör de släktingar som räknas upp i ärvdabalken. Dessa är barn och barnbarn (2 kap. 1 § ÄB), föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB) samt mor- och farföräldrar, fastrar, mostrar, farbröder och morbröder (2 kap. 3 § ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt måste vissa formkrav vara uppfyllda. Dessa är bl.a. att en skriftlig handling måste upprättas som testator sedan skriver under (10 kap. 1 § ÄB). Testamentet måste även bevittnas av två samtidigt närvarande personer (10 kap. 2 § ÄB). Inte vem som helst får vara vittne. Kort sagt kan man säga att arvingarna enligt den legala arvsordningen, den/de som testamentet är till fördel för, personer under 15 år samt en person med en psykisk störning inte får bevittna ett testamente (10 kap. 4 § ÄB). FramtidsfullmaktEn framtidsfullmakt är en fullmakt man ger åt en annan fysisk person som ger behörighet för personen att företräda en i framtiden ifall man pga. exempelvis sjukdom eller liknande inte kan ta hand om de angelägenheter fullmakten avser (1 § lag om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt kan avse både ekonomiska och personliga angelägenheter (2 § lag om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt får dock inte omfatta det som står i 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslag (2 § andra stycket lag om framtidsfullmakt), den får alltså inte omfatta hälso- och sjukvård (2 kap. 1 § HSL). För att upprätta en framtidsfullmakt måste man vara över 18 år och förmögen att ta hand om sina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakter) och fullmakten måste vara skriftlig (4 § lag om framtidsfullmakter). Fullmaktsgivaren måste skriva under fullmakten i närvaro av två vittnen (4 § andra stycket lag om framtidsfullmakter). Fullmaktshavaren får inte vara vittne, inte heller de som inte får vara vittne enligt ärvdabalken får vara vittne (4 § tredje stycket lag om framtidsfullmakter). Fullmakten träder i kraft när man inte längre är förmögen att ta hand om de angelägenheter fullmakten omfattar (1 § lag om framtidsfullmakter). På detta sättet kan man upprätta en fullmakt som gäller när man pga. exempelvis sjukdom inte kan ta tillvara sina intressen. Fullmakten kan dock inte omfatta hälso- och sjukvård. Angående hälso- och sjukvårdHälso- och sjukvård ska bygga på patientens självbestämmande och integritet (5 kap. 1 § HSL). Hälso- och sjukvård får inte ges om inte samtycke från patienten finns (4 kap. 2 § patientlagen). Detta är ramlagstiftning och det finns egentligen ingen lag som konkret specificerar detta mer. Däremot har professionen (läkare, sjuksköterskor etc) riktlinjer att förhålla sig till. I dessa riktlinjer går att utläsa att om patienten inte är beslutsför ska man respektera tidigare önskemål patienten gett uttryck för. Om du till exempel önskar att inte få livsuppehållande vård är det bra att dokumentera detta eller berätta det för folk i din omgivning. I sådana fall kommer sjukvårdspersonalen i framtiden respektera detta. Finns inget dokumenterat ställningstagande förutsätts samtycke till behandling finnas. Sjukvårdspersonalen kan alltid samråda med närstående om man bör fortsätta livsuppehållande åtgärder eller inte (för att ta reda på vad personen ifråga hade velat), men det framhålls tydligt att en närstående aldrig ensam kan fatta beslut om att livsuppehållande åtgärder ska upphöra eller inte. Det slutgiltiga beslutet ligger alltid på sjukvårdspersonalen. Jag bifogar en länk till riktlinjerna här. SammanfattningOm kvinnan ska ärva dig måste ett testamente upprättas. För att testamentet ska bli giltigt måste vissa formkrav vara uppfyllda. Angående ekonomiska och personliga angelägenheter kan en framtidsfullmakt upprättas, denna omfattar dock inte hälso- och sjukvård. Har du speciella önskemål vad gäller hälso- och sjukvård bör dokument där du uttrycker din vilja upprättas så att sjukvårdspersonalen i framtiden kan utröna din vilja i det fall du inte skulle vara beslutsför. TelefontidDu har valt till 30 minuters telefonrådgivning och jag kommer därför ringa dig torsdagen den 1 augusti kl. 09.00. Jag kommer ringa från dolt nummer. Om tiden inte passar dig vänligen hör av dig till mig på linn.lindelof@lawline.se. Hoppas detta var till hjälp för dig.

Kan jag ta reda på när någon gifte sig?

2019-07-22 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hur får jag reda på när någon gifte sig.
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vill du ta reda på om en person är gift och när giftermålet i sådana fall ägde rum kan du kontakta Skatteverket. Se vidare här för kontaktuppgifter till Skatteupplysningen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vilka kostnader ska respektive part stå för när samboförhållandet upphör?

2019-07-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo äger ett hus ihop 50/50. Vi ska nu gå isär och ska lägga ut huset till försäljning. Nu så ska min sambo flytta ut innan vi har fått sålt huset och han tänker bara betala då för amortering och ränta. Men inte för resterande kostnader som gäller huset som tex el, sopor, fiber mm. Han säger att han gör rätt juridiskt. Men jag kan inte betala dessa räkningar själv. De är alldeles för mycket för mig själv. Stämmer det? Gör han rätt?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Eftersom kostnader för el, sopor, fiber och så vidare är löpande kostnader som tillförs huset som din ex-sambo inte bor kvar i kan man säga att du bör stå för dessa kostnader själv, det är ju endast du som får ut något av dessa kostnader. Men står han, eller ni tillsammans, på exempelvis elavtalet eller försäkringar upphör inte hans betalningsskyldighet automatiskt eftersom han fortfarande är bunden av dessa avtal. Eftersom han är delägare i huset ansvarar han även för att huset vårdas och inte tappar i värde, varför han inte kan underlåta att betala driftskostnader. Detta innebär alltså att din ex-sambo fortfarande är betalningsskyldig. Hoppas du fått svar på din fråga!

Gemensam egendom

2019-07-08 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Bil som inköpts tillsammans men betalats av den ena parten, är detta gemensam egendom?
Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Nu vet ju inte jag om jag är gifta eller inte men är ni det så regleras dessa frågor i äktenskapsbalken (ÄktB), som du hittar HÄR. Vardera make äger sin egendom och svarar för sina skulder. Äganderättsförhållandena liksom ansvaret för skulder påverkas inte av om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Kännetecknande för giftorättssystemet i den nordiska lagstiftningen är å ena sidan att äktenskapet inte påverkar en makes äganderätt till sin egendom. Å andra sidan finns den andra makens giftorättsanspråk i samma egendom som ett latent anspråk på delning av egendomens värde vid en framtida bodelning.Egendomen som omfattas av giftorätt kallas enligt lagen för vardera makens giftorättsgods.Rättsverkan av att egendom är giftorättsgods är att den ska ingå i bodelning enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Eventuell annan egendom som någon av makarna äger är vederbörandes enskilda egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB.Genom äktenskapsförord kan makar enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom.Som jag nämnt så råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder enligt 1 kap. 3 § ÄktB, vilket är utgångspunkten för hela giftorätten.Makar kan inneha egendom med samäganderätt, t.ex. genom gemensamma köp. Huvudprincipen vid en makes förvärv av egendom är att den som faktiskt köpt och bekostat egendomen också blir dess ägare.DOLD samäganderätt kan dock även föreligga. De rekvisit som fastställts i rättspraxis för att dold samäganderätt ska anses föreligga är att: (1) egendomen förvärvats i en makes eller sambos namn (den öppna ägaren) för parets gemensamma bruk, (2) den andra maken eller sambon (den dolda ägaren) underlättat eller möjliggjort köpet genom ett ekonomiskt bidrag, samt att (3) parternas avsikt är att äga egendomen tillsammans.Så svaret på din fråga beror lite på hur köpet har gått till och varför bilen har köpts, och om den andra parten på något sätt bidragit till bilköpet.Är ni INTE gifta gäller i de flesta fall generellt sätt att den som betalar köpet också är egendomens ägare. Är ni sambos gäller reglerna om samboegendom som regleras i sambolagen (SamboL) som du hittar HÄR. Enligt 3 § SamboL utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.Är ni varken gifta eller sambos så regleras dessa frågor i samäganderättslagen som du hittar HÄR. När två eller flera parter köper egendom tillsammans, det kan t ex vara vänner så blir de samägare till egendomen enligt lagen om samäganderätt. Om inte annat kan visas förutsätter lagen att parterna äger den samägda egendomen med lika stora andelar. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Delad vårdnad av hund vid separation?

2019-07-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Nu när jag inte vill träffa mitt ex vill hon ha hälften av tiden med hunden som är registrerad på mej. Jag står ensam på adoptionskontraktet och på jordbruksverket. Jag står även för försäkringen.Nu hävdar mitt ex att vi hade en överenskommelse om delad vårdnad.Vi har alltså aldrig bott i hop även om hon spenderat mesta tiden hos mej och hunden har alltid bott hos mej.
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du skriver att du och ditt ex aldrig har bott ihop, men att hon har spenderat den mesta tiden hos dig. Även om ni inte har sett varandra som sambor kan ni trots det anses vara sambor enligt sambolagen. Enligt 1 § sambolagen anses två personer vara sambor om de stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Om ni faller in under dessa kriterier är sambolagen tillämplig på er. Om ni inte faller in under dessa kriterier är sambolagen inte tillämplig. Jag delar därför upp svaret i två delar, en för om ni anses vara sambor och en för om ni inte anses vara sambor. Om ni anses vara samborEftersom det är ett samboförhållande som har upphört är sambolagen tillämplig. I den stadgas att bodelning ska genomföras på begäran av någon av parterna enligt 8 §. Vilken egendom som ska ingå i bodelningen framgår av 3 §. Där slås fast att det är samboegendom som ingår. Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag som anskaffats för gemensam användning. En hund betraktas som lös egendom juridiskt, och faller inte in under bohag. Därmed ska hunden inte ingå i bodelningen, utan det är du som äger hunden även efter er separation. Om ni inte anses vara samborOm ni inte anses vara sambor har ditt ex ingen som helst rätt att träffa hunden. Om det är du som står som ägare för hunden innan ni gör slut är det även du som äger hunden efter uppbrottet. Ditt ex har inte någon rätt att ha "delad vårdnad" av hunden om du inte går med på det. Om ditt ex hävdar att ni hade en överenskommelse om att ha delad vårdnad av hunden måste hon kunna bevisa detta vid en eventuell tvist. Sammanfattningsvis har ditt ex alltså ingen rätt att träffa hunden om du inte tillåter det. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra juridiskt som anhörig till en demenssjuk?

2019-07-21 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min fru s pappa (Min svärfar) har fått brev från Transportstyrelsen, där det framkommer från läkare att han är olämplig som förare p ga demens och medicinska orsaker.I sitt utlåtande som läkaren skrev så får han inte köra något eller och därför är körkortet återkallat p g a sjukdom.Problemet nu är att han kör bil ändå trots att han har sett brevet då läkaren tidigare har sagt han.Min fru och jag vet inte riktigt vad vi skall göra då han är för dement för att förstå detta och att han påstår att alla ljuger mm.Han har liksom tagit bilen och stuckit ut på sjön med sin båt och vi är lite rädda att han kan bli plockad utav polisen för olovlig körning eller att någon annan ringer polisen.Vad skall vi göra som anhöriga?
Tilde Skånvik |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår att det är jobbigt för er som anhöriga. Jag vill börja med klargöra att just kring sjukdomsbilden så kan jag inte ge några svar. Ni kan vända er till läkare eller möjligtvis någon annan stöttande organisation som Demensförbundet. Juridiskt så kan upprättande av en framtidsfullmakt vara lämpligt. Fullmakten gäller för det fall den anhöriga på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Din fru skulle i ert fall kunna vara en fullmaktstagare för hennes pappa. Med en sådan fullmakt skulle hon kunna förfoga över både båt och bil för att han inte ska kunna skada sig själv. För att upprätta en framtidsfullmakt rekommenderar jag att ni tar kontakt med en jurist eftersom det finns formkrav för hur den ska se ut och så att allt blir rätt. Hoppas svaret varit till någon hjälp. Har du fler frågor så får du gärna skriva igen till oss på Lawline. Allt gott,

Kan min make/sambo kräva mig att betala 50% av hushållets räkningar om vi inte bor ihop?

2019-07-09 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har lämnat en destruktiv relation efter x år för en vecka sedan. För tillfället är jag på hemlig ort. Jag har endast kontakt med min man via mail. Nu har han mailet mej och kräver att jag ska vara med och betala alla våra räkningar som vanligt nu i månadsskiftet. Jag i min tur måste betala för mitt uppehälle ( boende och mat) där jag håller mig gömd för tillfället. Ska tillägga att jag endast fick med mig plånbok, mobil, och familjens hund och ca 1500-2000 kronor på mitt konto. Av dessa har jag behövs köpa buss och tågbiljett dit jag flydde samt inhandla tandborste, tandkräm, schampo, hårborste, kontantkort för hemligt telefonnummer , hundmat och lite ombyte( t-shirt, strumpor och trosor. Har han rätt att kräva av mej att betala 50% av hushållets räkningar i detta läge.? Eller ska var och en stå för räkningar som står i ens egna namn? Vi står båda på hyreskontraktet. Vi står båda som låntagare på banklån, billån och husvagnslån. Bil och husvagn står min man som ägare på. Jag kommer snart vara i behov av lite pengar ( läkarbesök, kläder) men vet inte vart jag ska få hjälp med det.
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med vill jag bara skriva starkt jobbat!Inledningsvis är det lite oklart huruvida du är gift eller sambo – men detta har ingen stor betydelse för mitt svar, bara det att man ibland hamnar i lite olika lagar som är lite olika men som har många likheter.Huvudregeln är att man ska betala gemensamma utgifter till dess att ni juridiskt inte är gifta eller sambo längre. Här kan man dock diskutera de olika utgifterna: HyreskontraktetEftersom ni båda står på hyreskontraktet skulle jag råda dig att betala denna med hälften.Låntagare på banklån, billån och husvagnslånEftersom du står på dessa lån skulle jag råda dig att även betala dessa lån med hälften.Det som däremot kan diskuteras är att det är rimligt att betala hälften av elen under den tid du bott där, men att det eventuellt inte är rimligt under den tid du inte bott där.Här kan det få betydelse för om du är gift eller sambo eftersom det krävs äktenskapsskillnad för att upphäva ett giftermål (5 kap. 1§ äktenskapsbalken, ÄktB), medan det för samboskapets upplösande endast krävs att samborna flyttar isär. I ett sådant läge spelar det roll att du flyttat, men även starkare bevisning om du även adressändrar och tar bort dig från hyreskontraktet. Oavsett om du är gift eller sambo så rekommenderar jag att så snart som möjligt inleda äktenskapsskillnad och därmed göra en bodelning eller en sambodelning för att kunna få ett definitivt juridiskt avslut – om än detta kan ta ett tag, men också varför det kan vara bra att inleda så snart som möjligt. Här är det oklart om ni t.ex. har barn tillsammans eller inte eftersom att om man har barn så brukar uppbrott föregås av en betänketid.Sammanfattningsvis skulle jag råda dig att betala gemensamma utgifter till dess relationen juridiskt sett är avslutad, samt vidta andra åtgärder (att du adressändrar och inte står på hyreskontraktet skulle även tala för att du inte skulle behöva betala hyra – däremot bör du fortfarande betala om ni är gifta och vänta med att sluta betala till dess skilsmässan gått igenom).Hjälp med pengar till t.ex. läkarbesök, kläder m.m. samt praktiska saker såsom adressändring iom att du bor på hemlig ort samt hur och när riktigt detta bör göras (för att inte skada din pågående boende gällande hemlig ort) kan du vända dig till din lokala/närmsta kvinnojour och/eller kommun för att få mer praktisk hjälp och mer information. Kvinnojourerna har mångårig erfarenhet.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Medgivande från båda vårdnadshavare

2019-07-05 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejHur är det med juridiskt medgivande från vårdnadshavare? Måste båda vårdnadshavare skriva under medgivande eller räcker det med en vårdnadshavare?Vänligen,Undrande förälder
Amanda Keith |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då jag inte vet vad medgivandet gäller kan jag bara ge ett mer generellt svar om vad som gäller i frågor om vårdnad. Frågor gällande vårdnad regleras i Föräldrabalken (FB). Gemensam vårdnad Av 6 kap 13 § 1 st FB framgår det att vårdnadshavare, vid gemensam vårdnad, ska fatta beslut i frågor som rör barnets personliga angelägenheter gemensamt. Den ena vårdnadshavaren har dock rätt att fatta beslut ensam om den andra vårdnadshavaren exempelvis är sjuk eller frånvarande och beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet, 6 kap 13 § 2 st FB. Den ena vårdnadshavaren får dock inte fatta ett sådant beslut ensam om det är av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Ju betydelsefullare beslutet är, desto viktigare är det att båda vårdnadshavarna tar del i beslutet.Exempel på beslut som är av mer ingripande karaktär är de som rör barnets skolgång eller bosättning. Den vårdnadshavare som bor med barnet kan alltså ha en rätt att ensam fatta beslut som rör den dagliga omsorgen. "Vardagliga beslut" som rör barnet behöver alltså inte alltid kräva att båda vårdnadshavare har fattat dessa gemensamt. Den vårdnadshavare som barnet bor hos har, till exempel, rätt att bestämma om var barnet ska vistas på sin fritid. Detta kan innefatta kortare resor utomlands, under förutsättning att det inte inkräktar på den andre vårdnadshavarens rätt till umgänge. Sammanfattning Huvudregeln är att båda vårdnadshavare tar del i beslut rörande barnets personliga angelägenheter vid gemensam vårdnad. Det finns dock inget rättsligt krav på att den förälder som bor med barnet, till exempel, måste underrätta den andre vårdnadshavaren om sådant som faller in under den dagliga omsorgen, till exempel var barnet vistas på sin fritid. Jag hoppas att detta svar är till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,