Kan jag kräva att min före detta fru byter efternamn?

2020-09-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejMin familj har ett mycket ovanligt efternamn. Jag har nu skilt mig och undrar om jag kan kräva att min ex fru byter tillbaka till sitt gamla efternamn (som hon hade innan hon gifte sig m mig) och inte längre använder sig av mitt och min familjs efternamn? Finns det något stöd från min sida att kunna kräva en sådan sak?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i Lag (2016:1013) om personnamn. I lagens 12 § regleras rätten för en make att byta sitt efternamn till det som den andre maken har.Lagen medger en enbart en möjlighet för någon att kräva att en annan person ska byta sitt efternamn, detta är om någon har förvärvat ett efternamn som hen inte har rätt till och detta leder till besvär för någon (se vidare 21 §). Detta lagrum kommer du emellertid inte att kunna använda dig av då din före detta fru förvärvade ditt efternamn i enlighet med lagens 12 §.Du har dessvärre ingen rätt att kräva att din före detta fru ska ändra sitt efternamn utan hon är berättigad att behålla det om hon vill. Dessutom kan hon om hon gifter om sig föra över efternamnet till en eventuell ny make.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har dödsbodelägare för hyresrättens skötsel?

2020-09-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejMin fråga är:A) Är jag dödsbodelägare då min bror avlidit och hans mor fortfarande är i livet?Har jag rätt då jag tänker att det endast är hon som ärver honom och därmed ensam anses vara dödsboet?B) Är jag arvtagare till min halvbrors hyresrätt - han har bott i hyresrätten med sin mor i minst 5, 6 år? Modern lever fortfarande. Jag har själv inte bott där eller ens haft någon kontakt med honomC) Då han och modern tydligen inte skött lägenheten väl har jag blivit uppmanad av hyresvärden att i egenskap av dödsbodelägare (vilket jag alltså undrar om jag är) att "vidta rättelse" avseende vattenläcka, smuts och att lägenheten är belamrad med egendom. Jag uppmanas även att "tillse att lägenheten städas och i övrigt vårdas på sedvanligt vis". Det står också att jag som "hyresgäst/dödsbodelägare" tvingas avflytta i annat fall samt vara skyldig att betala skadestånd till hyresvärden för eventuell skada.Kan detta stämma? Tusen tack för svar
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din situation är det två frågor som du vill ha svar på: den första frågan gäller huruvida du är dödsbodelägare i din brors dödsbo. Den andra frågan kommer rör ditt ansvar för din brors lägenhet. Vem är arvinge och vem är delägare i dödsbo?Arv och dödsbon regleras i ärvdabalken (SFS 1958:637) (ÄB). Det finns en poäng att skilja arvinge och dödsbodelägare åt då man kan ha rätt att ärva utan att vara arvinge, utan även som testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Eftersom det inte framgår av frågan att du skulle ärva din bror genom testamente utgår jag från att du i så fall skulle ärva som arvinge. Vem som har legal arvsrätt regleras i 2 kap. ÄB. För strukturens skull talar man om arvsklasser, där varje arvsklass måste vara tom innan nästa arvsklass kan ärva. Huvudregeln är att bröstarvingar (avkommor) ärver (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar ingår i första arvsklassen. För att arvingar i andra arvsklassen ska få ärva måste således det inte finnas någon bröstarvinge alls. Till exempel om en person hade två barn (bröstarvingar) men ena barnet dör innan föräldern kommer således andra barnet ärva allt från föräldern. Om så olyckligtvis båda barnen skulle ha dött innan föräldern, kan andra arvsklassen ärva. I andra arvsklassen ingår arvlåtarens föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Av din fråga förstår jag det som att du och din bror delar pappa och det framgår inte om er pappa är vid liv eller inte. Därför kommer du få olika svar beroende på om er pappa lever eller inte. Om er pappa är vid liv, är det han som kommer ärva häften av din brors kvarlåtenskap och andra häften kommer tillfalla hans mamma (2 kap. 2 § ÄB). Däremot om er gemensamma pappa är död, kommer du ärva istället för honom (2 kap. 2 § 2 st. ÄB). Således ärver du och hans mamma lika delar efter din bror.LägenhetenI följande svar kommer jag utgå från att du är arvtagare efter din bror. Annars är du som sagt inte arvtagare och kan därmed inte vara dödsbodelägare (se 18 kap. 1 § ÄB).Dödsbodelägare ansvarar gemensamt för förvaltningen av arvlåtarens kvarlåtenskap. Detta gäller all egendom, även den egendom som arvingen i slutändan inte får på sin lott, alltså de facto ärver. Det betyder att du och hans mamma är lika ansvariga för att dödsboets angelägenheter sköts. Således kan hyresvärden ställa krav på dig likaså hans mamma om att lägenheten ska skötas. Förvaltningen ska ske i enlighet med hyreslagens bestämmelser om hyresgästens skyldigheter (12 kap. jordabalken kallas i vardagligt tal för hyreslagen då den reglerar hyresrätter). Det spelar ingen roll att du aldrig har bott där eller att hans mamma bor kvar. Däremot kan det finnas mer praktiska problem med att hans mamma bor kvar som hindrar dig att förvalta lägenheten enligt hyresvärdens önskemål. För det fall det skulle uppstå skada kan du likväl som hans mamma bli ansvariga för skadan. Du skulle kunna bli ansvarig för att ha brustit i omsorgsplikten om så du inte skulle göra någonting, hans mamma lika så. Detta är för att ni är gemensamt ansvariga för förvaltningen och därmed de rättigheter och skyldigheter som följer förvaltningen. Det innebär att du som dödsbodelägare har samma ansvar för lägenheten som din bror hade (se t.ex. 12 kap. 24 § jordabalken som anger att hyresgästen ska vårda lägenheten och ersätta all skada som uppkommit genom dennes försummelse). Gällande det sistnämnda om avflyttningen är min uppfattning att det är riktat mot hans mamma som bor kvar i lägenheten. Vad gäller övertagande av hyresrätt kan hyresvärden neka att en närstående som sammanbott med hyresgästen (alltså den som stått på kontraktet och avlidit) tar över hyresrätten (se 12 kap. 34 § 2 st. jordabalken). Det borde ge incitament åt hans mamma att delta i förvaltningen på ett korrekt vis då hon riskerar att bli utan hem om er förvaltning av hyresrätten missköts.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Vad gäller för enskild egendom i fastighet när fastigheten säljs?

2020-09-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag har haft hälften av en fastighet som enskild egendom. Nu är allt sålt. Blir hälften av köpesumman enskild egendom?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om enskild egendom finner vi i Äktenskapsbalken (1987:230), hädanefter refererad till som ÄktB. Enligt lagen är enskild egendom sådan egendom som gjorts enskild genom exempelvis äktenskapsförord, gåva, testamente eller arv. I de senare nämnda så behöver det framgå från handlingen att egendomen ska vara mottagarens enskilda. Vidare framkommer det i lagen att egendom som träder i stället för den enskilda egendomen är att anse som enskild egendom om inte annat föreskrivits i handlingen som gjort egendomen enskild. Dock är avkastning från enskild egendom att anse som giftorättsgods om inte annat är skrivet i den handling som gjort egendomen till enskild. (7 kap. 2 § FB) Kan en sammanblandning av giftorättsgodset och den enskilda egendomen skett?Det framkommer inte ur din fråga hur du har fått hälften av fastigheten som enskild egendom. Exempelvis om du fått just halva fastigheten som enskild egendom eller om du fått en summa pengar som du därefter investerat i fastigheten. Utifrån detta kan jag inte ge ett tydligare svar än att utgångspunkten vid enskild egendom är även egendom som trätt i stället blir enskild. (7 kap. 2 § FB) Dock kan det bli en fråga huruvida egendom trätt i stället för enskild egendom. Vid dessa frågor brukar man titta på om det skett en sammanblandning av den enskilda egendomen och giftorättsgodset och huruvida det har gjort att egendomen förlorat sin karaktär som enskild egendom. Exempelvis i NJA 1992 s. 773 hade en make satt sin sin enskilda egendom på ett gemensamt bankkonto där det även fanns penningmedel som utgjorde giftorättsgods. Kontot användes för flera in- och utbetalningar och HD ansåg att den enskilda egendomen genom sammanblandningen förlorat sin karaktär som enskild egendom. SammanfattningUtifrån din fråga kan jag inte ge ett närmare svar än att utgångspunkten vid enskild egendom är att även egendom som trätt i stället är att anse som enskild. Undantaget är dock ifall egendomen sammanblandats med annan egendom på så sätt att den förlorat sin karaktär som enskild, alternativt att annat har föreskrivits i den handling som gjort egendomen enskild. Gällande avkastning till enskild egendom är däremot utgångspunkten att denne är giftorättsgods om inte annat är föreskrivet. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Mvh

Kan en make efter skilsmässa behöva byta efternamn?

2020-09-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag kan namnskydda mitt efternamn (Öhmark, min släkt är de enda som har detta namn) och därmed tvinga mitt ex att byta namn. Han tog nämligen mitt namn då vi gifte oss och när jag skiljde mig från honom (efter fyra år av våld) så bytte han inte tillbaka till sitt eget namn. Jag önskar att namnet ska få förbli ett släktnamn och jag vill inte att han ska förknippas med det heller. Är en sån sak möjlig?
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Har en make rätt till den andra makens efternamn?Enligt 12 § i lagen om personnamn har en make rätt att ta över en annan makes efternamn. Man har alltså som make en juridisk rätt att byta sitt efternamn till det efternamn den andra maken har.Kan man med lagstöd kräva att någon byter efternamn?Det finns undantagsfall då man kan kräva att någon byter efternamn. Detta regleras i 21 § i lagen om personnamn. Detta gäller dock endast om en person har antagit ett efternamn som denna inte har rätt till samt att detta ska leda till besvär för någon annan. Regeln blir alltså inte tillämplig här då en make har laglig rätt att ta över en annan makes efternamn.SammanfattningI vissa undantagsfall kan man ansöka till domstol om att någon inte ska få ha ett visst efternamn, detta gäller dock endast under vissa begränsade förutsättningar. En make har rätt till att ta över en annan makes efternamn. Vid en eventuell skilsmässa kan den ena maken inte med laglig rätt ställa krav på att den andra maken inte längre ska ha kvar sitt nya efternamn.Du kan hitta mer information om namnbyte på skatteverkets hemsida.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Bevisa syskonskap?

2020-09-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hur bevisar jag att min syster är min syster?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett alternativ kan vara att vända sig till rättsmedicinalverket som är en statlig myndighet. Där genomförs bland annat släktutredningar för privatpersoner. Till exempel kan verket utreda och fastställa vilka som är syskon.Ett annat alternativ är att någon av era föräldrar beställer ett personbevis (till exempel personbeviset "Familjebevis"). Av "Familjebeviset" framgår bland annat vem den beställande personen ifråga är gift med och dennes eventuella barn.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Blir egendom som träder istället för enskild egendom också enskild egendom?

2020-09-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag har fåten halv fastighetsmogulen enskild egendom. Nu är hela fastigheten såld, blir pengarna för halva fastigheten min enskilda egendom?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler kring din fråga regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB).Eftersom fastigheten är enskild egendom så kommer sådan egendom (i detta fallet pengarna) som träder istället för fastigheten också vara enskild egendom, detta kallas för surrogat (7 kap. 2§ p.6 ÄktB).För att förtydliga så är pengarna som du får ifrån försäljningen av fastigheten din enskilda egendom. Notera att om det i gåvobrevet, testamentet eller äktenskapsförordet stod något annat än att även surrogat blir enskild egendom så gäller det. Anledningen att jag nämner alla tre sätten som man kan få enskild egendom på är för att du ej nämnt i din fråga på vilket sätt du fick din enskilda egendom. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny gratisfråga eller ringa våran telefonrådgivning som också är gratis! Med vänlig hälsning

Kan en förälder ensam besluta om var barnet ska bo när föräldrarna har gemensam vårdnad?

2020-09-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Kan min fd man hindra mig å vår dotter 15 år att flytta 20 mil från den stad vi nu bor i. Han bor med ny familj i den staden. Skilda sen 8 år. Han har ingen kontakt med vår dotterVi har gemensam vårdnadTack.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om föräldrars skyldighet gentemot sina barn finner vi i Föräldrabalken (1949:381), hädanefter kallad FB. Här framkommer det att som utgångspunkt står barnet under vårdnad av båda sina föräldrar. (6 kap. 2 § FB) Innebörden av att inneha vårdnaden är att föräldrarna ska besluta i frågor som rör barnet. Dock ska barnet få mer att säga till om i takt med dess stigande ålder. Det finns inget i lagen som hindrar dig från att flytta. Däremot så har du och den andre föräldern gemensam vårdnad vilket innebär att ni båda behöver komma överens i frågor som rör barnet. (6 kap. 11 §) Vidare ska barnets rätt till umgänge med den förälder den inte bor tillsammans med beaktas. Föräldern som barnet bor tillsammans med ska även hjälpa till ekonomiskt för de kostnader som kan uppstå för att tillgodose barnets behov av umgänge med den andre föräldern. Hänsyn tas här till bland annat föräldrarnas ekonomiska förmåga. (6 kap. 15 § samt 6 kap. 15b § FB) Vad kan du göra?Eftersom ni har gemensam vårdnad kan du ensam inte besluta om var barnet ska bo utan behöver komma överens med din före detta man. Socialnämnden i kommunen kan bistå med hjälp för att upprätta ett avtal mellan er föräldrar avseende boende, vårdnad och umgänge. (6 kap. 17a § FB) En förälder kan även ansöka hos domstolen om att få ett beslut om var barnet ska bo. (6 kap. 14a § FB) Den avgörande faktorn för domstolen när denna beslutar om frågor som rör barnet kommer vara vad som är barnets bästa. Särskilda bedömningsgrunder för vad som är barnets bästa är bland annat barnets behov av en nära kontakt med båda föräldrarna. (6 kap. 2a § FB) Sammanfattningsvis har båda föräldrarna bestämmanderätt i frågor som rör barnet när föräldrarna utövar gemensam vårdnad, vilket gör att du inte ensam kan besluta om var din dotter ska bo. Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline! Mvh,

Kan både jag och min samkönade sambo bli vårdnadshavare direkt, utan att hon behöver adoptera barnet?

2020-09-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej.Jag och min samkönade sambo går i banorna om att skaffa barn.Men många funderingar kring hur det blir med vårdnaden.Jag ska bära barnet men vi vill ha henne som vårdnadshavare direkt, Alltså ingen adoption.Hur fungerar det? Som jag fattat det så kan båda bli vårdnadshavare om man har en spårbar donator.Gäller det även om man gör det utomlands tex Danmark?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterVad roligt att ni funderar på att skaffa barn!Jag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Kan både du och din samkönade sambo bli vårdnadshavare till barnet direkt, utan att din sambo behöver adoptera barnet?- Vad krävs för att ni båda ska kunna bli vårdnadshavare om ni genomför den assisterade befruktningen i Sverige?- Vad krävs för att ni båda ska kunna bli vårdnadshavare om ni genomför den assisterade befruktningen utomlands, till exempel i Danmark? Jag kommer att hänvisa till föräldrabalken (FB) och lagen om genetisk integritet (LGI) i mitt svar.Det är möjligt för er båda att bli vårdnadshavare direktDet är möjligt för er båda två att bli vårdnadshavare till barnet direkt, utan att din sambo behöver adoptera barnet.Vissa krav behöver dock vara uppfyllda och de skiljer sig åt lite grann beroende på var ni genomför den assisterade befruktningen. Jag kommer därför att dela upp mitt svar till dig i två delar.I den första delen kommer jag att förklara vilka rättsliga roller som ni kommer att få i förhållande till barnet, och hur vårdnaden kommer att se ut när barnet har fötts.I den andra delen beskriver jag sedan vilka krav som behöver vara uppfyllda för att din sambo ska kunna fastställas som förälder och för att ni ska kunna få gemensam vårdnad.Del 1: Rättsliga roller och vårdnadVilka rättsliga roller kommer ni att få i förhållande till barnet?Du kommer juridiskt sett att räknas som moder till barnet, eftersom du föder det. Det följer av den så kallade mater est-principen och sker automatiskt. Din sambo kommer inte att kunna räknas som juridisk moder. Istället är det möjligt för henne att bli fastställd som rättslig förälder till barnet (1 kap. 3 § första stycket, andra meningen och 1 kap. 9 § FB). Fastställelsen gör ni hos kommunens familjerättsbyrå som kommer att kontakta dig när barnet har fötts.Hur kommer vårdnaden att se ut när barnet har fötts?Du kommer som utgångspunkt att räknas som ensam vårdnadshavare till barnet när det är fött. Det beror på att det bara är gifta olikkönade par som kan få gemensam vårdnad automatiskt i samband med en födsel (6 kap. 3 § första stycket FB).Sedan kommer du och din sambo kunna anmäla gemensam vårdnad i samband med att hon bekräftar sitt föräldraskap hos familjerättsbyrån (6 kap. 4 § andra stycket, första punkten FB).Din ensamma vårdnad om barnet kommer alltså bara att vara tillfällig.Del 2: Krav för din sambos föräldraskap och er gemensamma vårdnadSe till att kraven är uppfylldaDe krav som ställs i lagen måste vara uppfyllda för att det ska vara möjligt för din sambo att bli fastställd som juridisk förälder till barnet. Hennes föräldraskap kommer annars att kunna hävas i efterhand om hon av någon anledning ändå har blivit fastställd som förälder, utan att kraven har varit uppfyllda.Eventuellt är det då fortfarande möjligt för henne att adoptera barnet, men det förutsätter att en domstol godkänner hennes adoptionsansökan (4 kap. 6 § andra stycket och 4 kap. 12 § första stycket FB). Med andra ord är det därför mycket viktigt att ni ser till att kraven är uppfyllda.Jag har för tydlighetens skull delat in kraven i allmänna krav och specifika krav. De specifika kraven skiljer sig åt beroende på var ni gör den assisterade befruktningen.Allmänna kravOavsett om ni genomför den assisterade befruktningen i Sverige eller utomlands krävs följande:- Din sambo samtycker till den assisterade befruktningen (1 kap. 9 § första och andra stycket FB).- Det är sannolikt att barnet har tillkommit genom den assisterade befruktningen (1 kap. 9 § första och andra stycket FB).- Donatorn är spårbar i den meningen att det är möjligt för barnet att få information om donatorn om hen önskar det (1 kap. 9 § första och andra stycket FB samt 6 kap. 5 § respektive 7 kap. 7 § LGI). I Sverige ska donatorns identitet dokumenteras i en särskild journal enligt lag (6 kap. 4 § och 7 kap. 6 § LGI). I utlandet kan det eventuellt saknas ett motsvarande krav på att dokumentera vem donatorn är. Därför är det viktigt att ni ser till att vända er till en vårdinrättning som garanterar barnets rätt till information om donatorn.Specifika krav beroende på platsUtöver detta gäller specifika regler, beroende på om den assisterade befruktningen sker här i Sverige eller utomlands.I Sverige är det endast vissa vårdinrättningar som får utföra assisterade befruktningar.En insemination ska ske vid ett offentligt finansierat sjukhus eller vid en annan vårdinrättning efter tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (1 kap. 9 § första stycket FB och 6 kap. 2 § LGI).En befruktning utanför kroppen (provrörsbefruktning) ska ske vid ett svenskt universitetssjukhus eller vid en annan vårdinrättning efter tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (1 kap. 9 § första stycket FB och 7 kap. 4 § andra stycket LGI).Gör ni behandlingen utomlands måste den assisterade befruktningen ske vid en "behörig inrättning" (1 kap. 9 § andra stycket FB).Det innebär att vårdinrättningen ska vara behörig enligt föreskrifter i det land där den ligger, eller att inrättningen har tillstånd att utföra assisterade befruktningar. Behörigheten måste omfatta just den typ av behandling som ni väljer att använda.Du och din sambo kommer att ha en upplysningsskyldighetAvslutningsvis är det viktigt att du och din sambo känner till att ni kommer att ha en upplysningsskyldighet gentemot ert barn i framtiden. Det innebär att ni är skyldiga att berätta för barnet att hen blev till genom assisterad befruktning med spermier från en donator (1 kap. 15 § FB).Därmed får barnet information om sitt ursprung och kan sedan själv välja om hen vill ta del av de uppgifter som ska finnas sparade om donatorn. Sammanfattning Det är möjligt för er båda två att bli vårdnadshavare till barnet direkt, utan att din sambo behöver adoptera barnet. För att ordna det behöver din sambo bekräfta sitt föräldraskap till barnet och bli fastställd som förälder hos kommunens familjerättsbyrå. Du kommer som utgångspunkt att ha ensam vårdnad som moder till barnet, men ni kan anmäla gemensam vårdnad i samband med att din sambo blir fastställd som förälder. Som jag nämnde tidigare kommer du att bli kontaktad av familjerättsbyrån när du har fött barnet.För att din sambo ska kunna fastställas som förälder behöver ni se till att den assisterade befruktningen uppfyller de krav som jag har beskrivit ovan. Bland kraven finns mycket riktigt kravet på att donatorn är spårbar, i den meningen att barnet ska kunna få information om donatorns identitet om barnet vill det i framtiden. Det gäller oavsett var ni genomför den assisterade befruktningen. I Sverige ska donatorn dokumenteras i en särskild journal, men genomför ni behandlingen utomlands är det viktigt att ni kontrollerar att barnets rätt till information är garanterad även där. Hos RFSL finns det information om juridiskt föräldraskap som bland annat behandlar vad som gäller i samkönade relationer. Se särskilt texten under rubrikerna "Juridik efter assisterad befruktning i Sverige eller på behörig klinik utomlands" samt "Föräldraskaps – eller faderskapsbekräftelse". Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Stort lycka till!Med vänliga hälsningar,