Kan jag göra mina egna barn arvlösa?

2019-08-06 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag vill göra mina egna barn arvslösa och att min hustru får allt. Vi äger en bostadsrätt tillsammans och har barn på respektive håll, inga gemensamma. Hur gör jag?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Regler om arv behandlas i ärvdabalken (ÄB). Du kan inte enligt svensk rätt göra dina barn arvlösa. Alla bröstarvingar har rätt till sin laglott, denna uppgår till hälften av arvslotten (se 7 kap. 1 § ÄB). Då dina barn inte är din och din hustrus gemensamma bröstarvingar kan dina barn begära ut sin arvslott redan efter din eventuella bortgång, de behöver alltså inte vänta på att även din hustru gått bort.Bortsett från laglotten som dina barn har rätt till kan du dock testamentera bort resten av din egendom och på så sätt bestämma att den ska tillfalla din hustru. På detta sätt kan du alltså testamentera hälften av det arv dina barn annars skulle ha erhållit till din hustru.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du boka tid med en av våra verksamma jurister härHoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur upprättas ett äktenskapsförord/hyresavtal?

2019-08-02 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Min son är sedan ett år gift med en kvinna som också har en son på 8 år. Nu så fungerar ingenting Han jobbar hon får inget jobb men har uppehållstillstånd i två år. Hon ville ha ett avtal så att de kan klarar sig ekonomiskt. Skilsmässa har varit på tal men ligger på is! Min son vill hyra ut deras gemensamma hus.....Hur skulle ett sådant avtal se ut... Har kollat efter mallar men inte hittat nått.
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Först och främst finner jag det oklart vilket avtal du syftar på: äktenskapsförord eller hyresavtal för huset. ÄktenskapsförordOm frågan berör hur ett äktenskapsförord upprättas, behöver ett sådant avtal upprättas skriftligt och undertecknas av båda parterna samt skickas in till Skatteverket för registrering (7 kap 3 § äktenskapsbalken (ÄktB)). I äktenskapsförordet står vad som ska ses som enskild egendom och därmed inte vara föremål för giftorättsgods (gemensam egendom) vid en eventuell bodelning. Hyresavtal samt gemensam bostad Om frågan istället berör hur ett hyresavtal kan se ut, kan du få hjälp utav Lawlines jurister att upprätta ett sådant.- Boka tid med en jurist för 1725 kr/h - ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Få gratis telefonrådgivning - ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Notera dock att sonen kan behöva samtycke av sin maka för att hyra ut gemensam bostad. Det står nämligen föreskrivet i (7 kap. 5 § 3 st. ÄktB) att make inte får, utan den andra makens samtycke, sälja eller hyra ut bostad om bostaden utgör giftorättsgods./Vänligen,

Får den andra föräldern vårdnaden om barnen om jag som ensam vårdnadshavare dör?

2019-07-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har fått vårdnaden om båda mina pojkar. Barnens mamma nekades umgänge med den äldre och har umgänge varannan helg med den yngsta. Jag har fått barn med en ny kvinna som jag bor ihop med. Och även barnen såklart. Min fråga. Vad händer om jag exempelvis skulle gå bort. Blir barnens biologiska mamma per automatik ensam vårdnadshavare igen då? Eller vad gäller?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga om du vill veta vem som får vårdnaden av barnen när du dör. vårdnaden om barn regleras i Föräldrabalken (FB).Om ena föräldern dör ska vårdnaden gå över till den andra föräldern, om båda föräldrarna hade vårdnaden ska den andra föräldern per automatik få ensam vårdnad (6 kap. 9 § FB).I ditt fall, om den föräldern som har ensam vårdnad dör, kan den andra föräldern få vårdnaden genom att ansöka om vårdnaden hos rätten eller på anmälan av socialnämnden få vårdnaden av Tingsrätten. Vilket innebär att barnens biologiska mamma kan få vårdnaden av barnen även fast du nu har ensam vårdnad om du dör (6 kap. 9 § FB). Vårdnaden överflyttas bara till den andra föräldern, den biologiska mamman, om det kan anses vara lämpligt för barnen. Vilket innebär att det kommer ske en bedömning om vad som är bäst för barnen och om den biologiska mamman är en lämplig vårdnadshavare eller inte (6 kap. 9 och 1 § FB). Det innebär att om mamman inte anses lämplig som vårdnadshavare kommer hon inte heller bli det om du dör. Vårdnaden kommer då övergå till en/två särskilt utvalda personer, som barnen kanske har haft bättre kontakt med än den biologiska mamman. (6 kap, 9 § FB). Vilket innebär att mamman kommer få vårdnaden av barnen om hon anses som en lämplig vårdnadshavare, en bedömning av det kommer alltså att ske. Vidare kan du tex. i ett testamente önska vem som du vill ska bli vårdnadshavare över barnen om du avlider. Domstolen kan då eventuellt ta hänsyn till den önskningen, men denna regel är främst till för när båda föräldrarna avlider och inte bara en (6 kap. 9 § och 10a § FB). Hur bedömningen, om den biologiska mamma får vårdnaden eller inte, är svårt att säga eftersom det beror på många olika omständigheter och framförallt vad som är bäst för barnen. Mycket kommer bero på mammans lämplighet som vårdnadshavare och tex hennes kontakt med barnen. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Har man rätt att få veta när ens pappa avlidit?

2019-07-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Har man rättighet att få veta när ens pappa avlidit eller kan pappa välja att närmast anhörig inte skall få veta?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om att vara dödsbodelägareNär en person dör i Sverige registreras detta så snart som möjligt hos Skatteverket. Efter att registreringen skett har alla rätt till den uppgiften, också då givetvis nära anhöriga till den avlidne. Som bröstarvinge har du dessutom alltid rätt till en del av arvet efter din far, den så kallade laglotten (7 kap 1 § ärvdabalken). Du är därmed dödsbodelägare.Har man rättighet att få veta när ens pappa avlidit?I ditt fall låter det som att någon annan tagit hand om dödsboet. Denna person har en skyldighet att underrätta övriga dödsbodelägare om dödsfallet i fråga (18 kap 2 § ärvdabalken). Oavsett hur relationen sett ut mellan dig och din far kan han inte ta ifrån dig rätten till arv, förutsatt att du inte begått ett brott som förverkar din rätt till arv enligt lag (15 kap ärvdabalken). Din pappa kan alltså inte välja att dölja sitt dödsfall för dig. Du ska få underrättas om att han avlidit.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Erkännande av äktenskapsskillnad och arv mellan EU-länder

2019-08-03 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har funderingar på vad som kommer att hända nu när min far har gått bort. Min far var bosatt i Frankrike och fransk medborgare. Han avled för en vecka sedan. Begravningens ceremonin har ägt rum. Jag är hans dotter från ett tidigare äktenskap i Sverige. Jag är svensk medborgare. Min mor är också svensk medborgare. När jag fick hans dödscertifikat framgår det att han fortfarande är gift med min mor enligt franska myndigheter. Men enligt svenska myndigheter är mamma och pappa skilda. Vad gäller då vid arvsrätt? Tyvärr har jag inte allt för bra kontakter i Frankrike som kan hjälpa mig. Det jag nu skulle vilja veta är vad som kommer att ske med tex bodelning. Jag kan inte det franska förfaringssättet. Kommer notarien att kontakta mamma eller mig? Eller ska jag höra av mig till fransk notarie?Vad bör jag göra och vad förväntas det att min mor gör? Blir oerhört tacksam om jag kan få lite vägledning i detta.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen EU:s förordning nr 650/2012 (arvsförordningen).Utredning När en äktenskapsskillnad genomförts i ett land och parterna vill att den ska erkännas och verkställas i ett annat land regleras frågan i det andra landets interna rätt. I Sverige styrs erkännande av utländska äktenskapsskillnader och andra liknande åtgärder av lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL). Enligt artikel 1 arvsförordningen reglerar förordningen bland annat frågorna om domsrätt (vilket lands domstolar som kan avgöra frågor av relevans) och lagval (vilket lands lag som ska tillämpas på förfarandet) vid arv med internationell anknytning inom EU. Förordningen tillämpas enligt artikel 83 arvsförordningen på arv efter personer som avlidit efter mitten på 2015. Med "arv" avses enligt artikel 3 arvsförordningen "alla former av överföring av tillgångar, rättigheter och skyldigheter efter dödsfall". Domsrätt ska enligt artikel 4 arvsförordningen som huvudregel tillkomma domstol i det land dör den döde hade hemvist. Om den döde enligt nedan förordnat om lagval kan efterlevande parter enligt artikel 5 arvsförordningen avtala om att domstol i det land vars lag utpekats ska ha exklusiv domsrätt. Lagvalsfrågan avgöras enligt artikel 21 arvsförordningen som huvudregel så att den avlidnes hemviststats lag ska reglera förfarandet, om inte uppenbart närmare anknytning finns till ett annat land. Om den avlidne i sitt testamente eller liknande handling förordnat om att ett annat lands lag ska tillämpas på förfarandet gäller dock detta enligt artikel 22 arvsförordningen. I ditt fall finns enligt min uppfattning huvudsakligen två frågor av intresse, nämligen om ni kan få den svenska äktenskapsskillnaden mellan din mor och din far erkänd i Frankrike och hur arvsfrågan kommer regleras. Den första frågan kan jag tyvärr inte besvara då jag inte är bekant med fransk rätt. Det finns ingen EU-gemensam reglering av erkännande av frågor som rör äktenskaps ingående och upplösande, utan varje land har egna regler på området. Exempelvis används IÄL i Sverige för att avgöra när och hur utländska äktenskapsskillnader ska erkännas. Den andra frågan styrs av den så kallade arvsförordningen som är ett EU-gemensamt instrument med syfte att avgöra vilket lands domstolar som ska få ta upp arvsfrågor med internationell anknytning och vilket lands lag som ska tillämpas i sådana fall. Förutsatt att din far inte förordnat om att ett visst lands lag ska tillämpas på fördelningen av hans arv kommer enligt min uppfattning fransk rätt tillämpas eftersom han, såsom jag tolkar din fråga, hade hemvist i Frankrike en länge tid innan sin bortgång. Sannolikt kommer även fransk domstol ha domsrätt av samma anledning. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att kontakta den franska myndighet som skickade dödscertifikatet till dig och be om vägledning. Om detta av någon anledning inte ger resultat rekommenderar jag att du kontaktar en svensk eller fransk jurist med kunskaper inom fransk familjerätt som kan hjälpa dig att ta reda på om den svenska äktenskapsskillnaden kan erkännas i Frankrike och som kan upprätta handlingar, kontakta myndigheter och dylikt. Eftersom jag inte har insyn i fransk familje- och förvaltningsrätt kan jag tyvärr inte uttala mig om detaljerna kring hur bodelningen kommer förrättas, vem som kommer kontakta dig eller vem du bör kontakta, och så vidare.Jag kommer att ringa dig på måndag 17:00 på numret 0702808867 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Vem av makarna blir ägare till egendom som inköps under ett äktenskap?

2019-07-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Om en hustru köper en bil för pengar, som hon anser vara ärvda av sin moder, Har maken då ingen rätt till bilen. Maken har med sin lön hela tiden försörjt familjen. Man har ett gemensamt lån på 150 000 kronor. Familjen har också tjänat pengar på tomtförsäljning, av mark som inköpts för lånade pengar, vilka betalats tillbaka till banken, med undantag v 150 000. Makans genomgående inkomster har varierat mellan 3000 och 6000/månad, makens snitt före pension har varit runt 20 000/månad.Makens pension sedan 2010 har varit runt 11 000/månad. Makan har obestämd summa insatt på bank.Familjen har just nu en bil, som ägs av makan. Kan hon hindra maken att använda denna bil?
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utifrån den information som finns att tillgå i din fråga är det inte möjligt för mig att exakt avgöra vad som gäller i ditt fall. Det finns ett par tänkbara situationer som kan uppstå när en av makarna köper egendom. Jag kommer nedan att redogöra för dessa situationer. Frågan besvaras med regler som finns i samäganderättslagen (samägL) och äktenskapsbalken (ÄktB).Vem har rätt att använda bilen?Den som äger en bil har rätt att bestämma över bilens anvädning. Frågan är därför om makan kan anses vara ensam ägare till bilen. Enligt 1 kap. 3 § ÄktB har var make rätt att förfoga över sin egendom och bär ansvaret för sina egna skulder. Det betyder som huvudregel att den som har betalt för bilen också blir dess ägare. Detta förutsätter att personen har, köpt bilen för egen användning, och har betalat med sina egna pengar. Ovanstående framgår av Högsta domstolens bedömning i rättsfallet NJA 1992 s. 163.Om denna beskrivning stämmer in i ditt fall, så har makan äganderätt till bilen och därmed också rätt att hindra maken från att använda den. Ibland kan egendom vara gemensamt ägdI vissa fall är det tänkbart att två makar blir gemensamma ägare till inköpt egendom. Detta brukar kallas för samäganderätt. Som huvudregel krävs då att båda makarna tillskjuter pengar vid köpet. Det är också tänkbart att samäganderätt uppstår när en make har betalat för den inköpta egendomen och den andre maken har betalat för hushållets löpande utgifter, såsom mat eller hyra. Ett exempel är när två makar under ett äktenskap växelvis betalar för möbler eller annat bohag som blir till gemensamt brukad egendom i det gemensamma hemmet. För att samäganderätt ska uppkomma förutsätts vidare att egendomen är inköpt för makarnas gemensamma bruk, eller i makarnas gemensamma intresse.Om denna beskrivning stämmer in på ditt fall, så är maken och makan gemensamma ägare till bilen, makan kan då inte hindra makan från att använda bilen. Istället förutsätter samäganderätten att makarna gemensamt kommer överens om hur bilen ska brukas, 2 § SamägL.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Sälja barnens saker

2019-07-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej jag har en fråga, de är så att jag är 16 år gammal och bodde hos min biologiska pappa i ca 1 år då jag inte kunde bo hos mamma av olika anledningar men har hela mitt liv bott hos henne tidigare och flyttade tillbaka i år för trivdes inte hos min biologiska pappa men han har fortfarande enskild vårdnad om mig. Iallafall förra året fick jag en moped i födelsedagspresent av min biologiska pappa och en mopedhjälm av farmor och farfar och några andra i släkten men när jag flyttade från min biologiska pappa så blev det kvar hos honom och jag frågade honom nu om jag kunde hämta de då jag fick dom i födelsedagspresent men då har han tydligen sålt det så jag undrar om han har rätt att sälja det då det egentligen var mitt, jag förstår om han har rätt att sälja mopeden då det var han som köpte den men hjälmen köpte ej han så har han rätt att göra så och om inte vad bör jag göra då jag inte har råd själv?/ [Namn]
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din pappa har inte rätt att för egen räkning sälja varesig mopeden är mopedhjälmen. Det är tvärtom brottsligt, då det utgör olovligt förfogande (10 kap 4 § brottsbalken). Din pappa är isåfall skyldig att betala skadestånd för värdet av dina saker (2 kap 2 § skadeståndslagen). Om din pappa däremot sålt egendomen och gett dig pengarna, är det i regel inte brottsligt (13 kap 1 § föräldrabalken).Jag förstår om det är svårt att ta upp med sin pappa att man bedömer att han begått brott och är skyldig att betala tillbaka pengar för värdet av vad han sålt. Det enklaste för dig vore givetvis om han kunde ge dig en ny moped och hjälm (eller pengarna för det) självmant, och inte på grunden att han begått brott och känner sig illa tvungen. Min erfarenhet är att det bästa för att få framgång och få den andra personen att frivilligt ge ersättning är att vara så lite anklagande och konfrontativ som man bara kan, och istället neutralt upplysa om att man anser att man har rätt (enligt lag, om man så vill) att få ersättning så att man kan köpa en ny moped och mopedhjälm, eftersom det inte är tillåtet att sälja andras grejer. Detta gäller även sådant man själv gett andra i födelsedagspresent.Om du har någon vuxen i din närhet som du känner stor tillit till – kanske kuratorn på din skola? – kan den personen säkert vara ett bra stöd i att komma tillrätta med den här saken. Även överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i din kommun kan säkert vara till god rättslig hjälp.Vänligen

Hur ger jag någon som inte är min släkting behörighet att fatta beslut för min räkning i framtiden?

2019-07-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Är 77 år och har inga barn. Har en kvinna som står mig mycket nära och är som en dotter och skall ärva mig.Hon vet vad jag vill med begravning etc. Nu undrar jag om jag skulle bli mycket sjuk. Vill att hon skall fatta beslut om att jag t ex inte vill ha någon livsuppehållande behandling. Skall jag skriva en fullmakt eller liknande för att henne beslutanderätt.Med vänlig hälsning
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är regleras bland annat i ärvdabalken (ÄB), lag om framtidsfullmakter, hälso- och sjukvårdslag (HSL) och patientlagen. TestamenteJag vet inte om du redan gjort detta, men för att kvinnan ska få ärva dig måste ett testamente upprättas om hon inte tillhör de släktingar som räknas upp i ärvdabalken. Dessa är barn och barnbarn (2 kap. 1 § ÄB), föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB) samt mor- och farföräldrar, fastrar, mostrar, farbröder och morbröder (2 kap. 3 § ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt måste vissa formkrav vara uppfyllda. Dessa är bl.a. att en skriftlig handling måste upprättas som testator sedan skriver under (10 kap. 1 § ÄB). Testamentet måste även bevittnas av två samtidigt närvarande personer (10 kap. 2 § ÄB). Inte vem som helst får vara vittne. Kort sagt kan man säga att arvingarna enligt den legala arvsordningen, den/de som testamentet är till fördel för, personer under 15 år samt en person med en psykisk störning inte får bevittna ett testamente (10 kap. 4 § ÄB). FramtidsfullmaktEn framtidsfullmakt är en fullmakt man ger åt en annan fysisk person som ger behörighet för personen att företräda en i framtiden ifall man pga. exempelvis sjukdom eller liknande inte kan ta hand om de angelägenheter fullmakten avser (1 § lag om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt kan avse både ekonomiska och personliga angelägenheter (2 § lag om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt får dock inte omfatta det som står i 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslag (2 § andra stycket lag om framtidsfullmakt), den får alltså inte omfatta hälso- och sjukvård (2 kap. 1 § HSL). För att upprätta en framtidsfullmakt måste man vara över 18 år och förmögen att ta hand om sina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakter) och fullmakten måste vara skriftlig (4 § lag om framtidsfullmakter). Fullmaktsgivaren måste skriva under fullmakten i närvaro av två vittnen (4 § andra stycket lag om framtidsfullmakter). Fullmaktshavaren får inte vara vittne, inte heller de som inte får vara vittne enligt ärvdabalken får vara vittne (4 § tredje stycket lag om framtidsfullmakter). Fullmakten träder i kraft när man inte längre är förmögen att ta hand om de angelägenheter fullmakten omfattar (1 § lag om framtidsfullmakter). På detta sättet kan man upprätta en fullmakt som gäller när man pga. exempelvis sjukdom inte kan ta tillvara sina intressen. Fullmakten kan dock inte omfatta hälso- och sjukvård. Angående hälso- och sjukvårdHälso- och sjukvård ska bygga på patientens självbestämmande och integritet (5 kap. 1 § HSL). Hälso- och sjukvård får inte ges om inte samtycke från patienten finns (4 kap. 2 § patientlagen). Detta är ramlagstiftning och det finns egentligen ingen lag som konkret specificerar detta mer. Däremot har professionen (läkare, sjuksköterskor etc) riktlinjer att förhålla sig till. I dessa riktlinjer går att utläsa att om patienten inte är beslutsför ska man respektera tidigare önskemål patienten gett uttryck för. Om du till exempel önskar att inte få livsuppehållande vård är det bra att dokumentera detta eller berätta det för folk i din omgivning. I sådana fall kommer sjukvårdspersonalen i framtiden respektera detta. Finns inget dokumenterat ställningstagande förutsätts samtycke till behandling finnas. Sjukvårdspersonalen kan alltid samråda med närstående om man bör fortsätta livsuppehållande åtgärder eller inte (för att ta reda på vad personen ifråga hade velat), men det framhålls tydligt att en närstående aldrig ensam kan fatta beslut om att livsuppehållande åtgärder ska upphöra eller inte. Det slutgiltiga beslutet ligger alltid på sjukvårdspersonalen. Jag bifogar en länk till riktlinjerna här. SammanfattningOm kvinnan ska ärva dig måste ett testamente upprättas. För att testamentet ska bli giltigt måste vissa formkrav vara uppfyllda. Angående ekonomiska och personliga angelägenheter kan en framtidsfullmakt upprättas, denna omfattar dock inte hälso- och sjukvård. Har du speciella önskemål vad gäller hälso- och sjukvård bör dokument där du uttrycker din vilja upprättas så att sjukvårdspersonalen i framtiden kan utröna din vilja i det fall du inte skulle vara beslutsför. TelefontidDu har valt till 30 minuters telefonrådgivning och jag kommer därför ringa dig torsdagen den 1 augusti kl. 09.00. Jag kommer ringa från dolt nummer. Om tiden inte passar dig vänligen hör av dig till mig på linn.lindelof@lawline.se. Hoppas detta var till hjälp för dig.