Vad händer efter att min fru avlidit?
Hej! Jag undrar om nästa steg efter min hustru avlidit?Vi var gifta och hon har två döttrar.Boupptäckningen är klar och registrera.Den visar att tillgångar finns,men min hustru hade lån hos Resursbank.Vad göra för avsluta och göra arvskifte?Jag begärde att behålla giftorättsgods enl 12:2
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline!
Av omständigheterna du presenterade, framgår att din maka har avlidit. Ni har därtill gjort klart och registrerat en bouppteckning. Den visar att din maka hade både tillgångar och skulder (alltså ett lån hos resursbank). Du undrar nu hur du kan ta dig vidare härifrån. Du har även begärt att behålla giftorättsgods.
För att klargöra vad som ska göra nästa ska jag redogöra för processen som följen när en make/maka avlider.
Vid dödsfall
När en make/maka dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap. 2 §, äktenskapsbalken, ÄktB, eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap. 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelningen ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.
Ditt fall: Om jag förstått rätt så har du gjort en bouppteckning inom ramen för bodelningen. Alltså är det nu klarlagt i bouppteckningen vad för tillgångar ni har och att din maka har skulder hos resursbanken. Bouppteckningen är även registrerad hos Skatteverket och fungerar nu som legitimation.
12 kap 2 § ÄktB
Huvudregeln, såsom förklarad ovan, när det kommer till bodelning är att värdet av giftorättsgodset ska delas lika mellan makarna. Detta efter att avdrag gjorts för respektive makes skulder. Vill den efterlevande maken skydda sin egendom mot den avlidnes särkullbarn och testamentstagare, kan denne begära att behålla sitt giftorättsgods enligt 12 kap 2 § ÄktB. Det kan å andra sidan vara att den efterlevande maken begär jämkning för att ge den avlidna makens rättsinnehavare möjlighet att få överta dennes hela egendom. Alltså kan jämkningen också påkallas i syfte att ge den avlidna makens rättsinnehavare möjlighet att få överta all egendom efter den avlidna.
Regeln i 12 kap 2 § ÄktB är utformad som en ovillkorlig rätt för den efterlevande maken att behålla sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelning med anledning av makens död. En sådan begäran måste dock göras senast vid bodelningstillfället och innebär i praktiken att någon bodelning inte ska ske.
Jämkningen innebär att maken helt eller delvis behåller sitt giftorättsgods som sin andel. Hen kan således begränsa sitt yrkande till att avse mindre än hela sitt giftorättsgods. Det kan till exempel vara så att den efterlevande vill kunna behålla en släktgård men är villig att dela med sig av sitt övriga giftorättsgods. När maken begränsar sitt yrkande ska endast en för båda sidor lika stor procentuell del av giftorättsgodset ingå i delningen.
Av förarbetena till bestämmelsen framgår att någon skönsmässig prövning av jämkningsyrkandet inte ska ske. Det saknar även betydelse vilken inställning den avlidna makens rättsinnehavare har till yrkandet. Den efterlevande maken kan begära att som sin andel få behålla sitt giftorättsgods oberoende av hur lång tid äktenskapet eller samlevnaden har varat vid dödsfallet.
Den efterlevandes rätt till jämkning enligt denna paragraf är av personlig natur. Om även den efterlevande maken skulle avlida innan bodelning har hunnit ske, har dennes dödsbodelägare inte rätt att påkalla en sådan jämkning. Om den efterlevande maken försätts i konkurs, får jämkningsmöjligheten användas av den efterlevande personligen och inte av dennes konkursborgenärer eller konkursförvaltaren.
Arvsfördelningen
Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB. D.v.s. att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt). Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv. Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap. 9 § ÄB.
Vid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap. ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn tillhör den första arvsklassen, 2 kap. 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap. 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap. 3 § ÄB. En arvsklass måste vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet.
Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.
Hur du avluta arvskiftet
Du ska dokumentera vem som ska ärva vad, i en så kallad arvskifteshandling. Du kan skriva arvskifteshandlingen på egen hand eller anlita en annan person eller jurist (går även att göra det här på Lawline). Alla som ärver ska skriva under dokumentet som omvandlas till ett avtal. När allt är väl klar ska den avlidnas bank flytta över pengar till den eller de som ska ärva. Du kan då ta med dig arvskifteshandlingen till banken för att visa vem som ha pengar och hur stor del de ska ha.
När det gäller fastighet, ska den som fått en fastighet i arv visa upp bouppteckningen och en arvskifteshandling för att kunna få lagfart. När det kommer till ett fordon ska ägarbytet anmälas till Transportstyrelsen. Anmälan ska undertecknas av antingen en delägare i dödsboet, en boutredningsman eller en annan representant från dödsboet.
Sammanfattning
Den rätta ordningen när en make/maka dör är att bodelning görs, vilket är vad som hänt för dig. Vid en sådan ska man dra av skulderna som en person har innan själv hälftdelningen av tillgångarna görs. För att skydda sin egendom kan den efterlevande maken åberopa 12 kap 2 § ÄktB och behålla hela eller en del av sitt giftorättsgods. När detta är klart, kommer arvskiftet. I ditt fall finns det två särkullsbarn. De ska således ärva deras mamma direkt – de ska ha 1/5 av hennes kvarlåtenskap var. Du ska upprätta en arvskifteshandling som de ska signera för att sedan presentera det för den avlidnes bank.
Jag hoppas att det var till hjälp.
Vänligen,
