Betydelsen av en efterhandsreservation från en ledamot i en förenings- eller bolagsstyrelse

2017-02-19 i Övrigt
FRÅGA |Hej!Kan en ledamot i en styrelse reservera sig mot ett beslut i efterhand?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om en styrelseledamot i en association (förening eller bolag) kan reservera sig i efterhand mot ett beslut som ledamoten tidigare stödde.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningDet finns inget förbud som hindrar att en styrelseledamot reserverar sig i efterhand. Rättslig sett har reservationer dock främst betydelse för en ledamots möjligheter att undgå skadeståndsansvar. En efterhandsreservation får sannolikt sett ingen betydelse för ledamotens skadeståndsansvar, som huvudregel. Har efterhandsreservationen dock haft betydelse för beslutet som ledamoten reserverar sig mot kan den dock ha betydelse för ledamotens skadeståndsansvar.Reservationer och skadeståndsansvarNågon egentlig reglering av styrelseledamöters reservationer finns inte i de olika lagarna om bolag och föreningar. Det som finns är en ledamot rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet, se 8 kap. 24 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) (förkortad ABL); motsvarande bestämmelse för ekonomiska föreningar finns i 6 kap. 8 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (här förkortad FL). Som du förstår förutsätter denna rätt att ledamoten vid beslutet hade en avvikande mening, eftersom regeln handlar om protokollet för det styrelsemöte där beslutet togs.Ur rättslig synvinkel har reservationer egentligen bara betydelse för den reserverande styrelseledamotens skadeståndsansvar (för aktiebolag: 29 kap. 1 § ABL. För ekonomiska föreningar: 13 kap. 1 § FL). Om en ledamot reserverade sig mot ett skadeståndsgrundande beslut kan den ledamoten undgå skadeståndsansvar. En reservation som avges någon tid efter beslutet fattades har egentligen inte haft någon betydelse när beslutet fattades. Jag skulle därför säga att det är tveksamt om en sådan reservation verkligen kan skydda den reserverande ledamoten från skadeståndsansvar, förutsatt att ledamoten tidigare stödde beslutet.En efterhandsreservation kan dock möjligen ha betydelse om den på något sätt har haft betydelse för att förändra det äldre beslutet. Exempelvis skulle en efterhandsreservation kunna avges i samband med att den reserverande ledamoten tar upp det gamla beslutet på ett styrelsemöte, för att få styrelsen att ompröva beslutet. I praktiken blir det då en reservation till styrelsens nya beslut om att inte ändra eller frångå det tidigare beslutet.Betydelsen av en efterhandsreservation kan dock variera från fall till fall.Jag har nu huvudsakligen analyserat frågan utifrån ABL:s och FL:s regler, men bestämmelserna för andra associationer är i princip identiska på denna punkt – med undantag för ideella föreningar. När det gäller ideella föreningar måste man läsa stadgarna, eftersom det saknas lagreglering av ideella föreningar.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med reservationer i förenings- eller bolagsstyrelser är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kallelse till möte i ideell förening

2016-06-29 i Övrigt
FRÅGA |Hej!Jag sitter som styrelsemedlem i en ideell förening. Vi har på senaste tiden haft en del konflikter och olika åsikter. Får ordförande och övriga styrelsen lov att kalla till möte utan att meddela mig (och en person till som är av samma åsikt) Alltså kalla till möte och genomföra möte utan vår vetskap?Under dessa möten har de ändrat tidigare beslut.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Det finns inga civilrättsliga lagar som kontrollerar en ideell förening såsom det finns för t.ex. handelsbolag och ekonomiska föreningar, därav finns det inte heller lagstadgat hur organen ska styras och uppträda. När en ideell förening upprättas så upprättas även stadgor som föreningar har att rätta sig efter dessa fungerar som den ideella föreningens lagar. Kontrollera vad som står i era stadgar så bör du finna svaret där. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

När ett näringsförbud börjar att gälla

2016-04-14 i Övrigt
FRÅGA |När börjar ett näringsförbud att gälla?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,Ett näringsförbud brukar oftast börja gälla samma dag som dom om näringsförbud meddelas. - Dvs. meddelas dom om näringsförbud den 13 januari, gäller således näringsförbud fr.o.m. den 13 januari.Dock är det domstolen som beslutar om exakt tid, därav rekommenderar jag dig att ta kontakt med den domstol som har dömt ut näringsförbud för att få ett exakt svar!Jag hoppas att du har fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,

Gåva från aktiebolag och kritisk kapitalbrist

2016-03-13 i Övrigt
FRÅGA |Hej Lawline,Driver idag ett aktiebolag tillsammans med min bror och vi har hittills gått väldigt bra. Vi skulle nu vilja skänka ett del av vår vinst till Radiohjälpen men undrar om det här är okej? Vi har inte skrivit in något i vår bolagsordning sen tidigare att vi ska ha denna möjlighet men vi borde väl få det? vi får väl fördela vår vinst som vi önskar?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,Just när det gäller att skänka bort tillgångar, som er vinst i det här fallet utgör, så är det regler kring ert kapital som styr. Ni får inte ge bort så pass mycket tillgångar så ni hamnar i en kritisk kapitalbrist. Med kritisk kapitalbrist innebär det att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet - 25 kap 18 § och 25 kap 13 § 1 p. Aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Det egna kapitalet beräknas enligt 25 kap 14 § ABL. Den summa ni kan skänka bort är alltså baserat på en beräkning enligt: tillgångar – skulder – hälften av aktiekapitalet. Tänk även på att er gåva kan anses som en form av värdeöverföring. Rekvisiten för värdeöverföringar finner ni 17 kap 2 § ABL och där räknas även "gåvor för allmännyttiga ändamål" in - se även 17 kap 5 § ABL För att den ska vara godkänd enligt 17 kap 3 § ABL måste ni ha full täckning för ert aktiekapital om ni ska kunna genomföra en värdeöverföring. Dessutom måste ni följa de processrättsliga formkrav för värdeöverföringar enligt 18 kap 1 § AB - det kan bland annat göras genom att samtliga medlemmar samtycker till värdeöverföringen genom den s.k. SAS-principen. Uppfyller ni kraven för värdeöverföringar samt att ni inte understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så är gåvan till Radiohjälpen godkänd.Jag hoppas att du har fått klarhet i din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till info@lawline.se för ytterligare utredning av ditt ärendeMvh,

Hembudsförbehåll vid aktieöverlåtelse genom arv

2016-10-24 i Övrigt
FRÅGA |min pappa gick nyligen bort, han och två till hade ett företag tillsammans, och han ville att jag skulle ta över efter han men han hade inget testamente, och nu säger dom på företaget att jag inte kommer kunna bli delägare å att dom kommer köpa ut hans aktiedelar kan jag göra något åt saken eller är det kört?.. har jobbat åt företaget varje lov sen sjuan och haft lärlingsutbildning där, går tredje året på gymnasiet nu så vet precis hur allt funkar. mvh johan
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Du som bröstarvinge ärver minst hälften av din fars kvarlåtenskap enligt din laglottsrätt i 7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) (1958:637) se här. Det framgår inte av din fråga huruvida du var det enda barnet eller om din far var gift vid hans bortgång. Om han var gift med din mor ärver hon all hans kvarlåtenskap enligt 3 kap. 1 § ÄB, inklusive din hälft som inte går att testamentera eller ge bort i gåva. När hon sedan går bort ärver du både den del du skulle ärvt vid din fars död (hälften) samt din mors kvarlåtenskap (andra hälften), se 3 kap. 2 § ÄB. Så beroende på hur dina familjeförhållanden ser de olika förutsättningar för dig att ärva dina fars aktier annorlunda ut. Om din far vid sin bortgång var gift med din mor kan hon däremot ge bort din fars aktier till dig i förskottsarv om hon vill. Förskottsarv innebär att din arvslott minskas i motsvarande i mån vid ett framtida efterarv, dvs. förskottsarvet räknas av från din arvslott när din mor går bort. I ett sådant fall träder du in i din fars ställe som aktieägare.Det finns dock en möjlighet för aktiebolagets övriga två delägare att köpa ut din fars andel aktier. Aktieägarna har möjlighet att skriva in ett hembudsförbehåll i bolagsordningen 4 kap. 27 § aktiebolagslagen (ABL) (2005:551) se här. Ett sådant förbehåll innebär att rätten att överlåta aktier inskränks i viss mån. Denna begränsning omfattar alla typer av överlåtelser. Förbehållet gäller även för överlåtelser av arv, som i ditt fall. Detta innebär att om hembudsförbehåll finns i bolagsordningen har de övriga två aktieägarna rätt att köpa tillbaka aktier som ni i familjen ärver.Det finns dock en begränsning för de två övriga aktieägarna. När en aktieägare avlider och kvarlämnar aktier som omfattas av hembudsförbehåll gäller endast förbehållet om arvsskifte inte skett inom ett år enligt 4 kap. 29 § ABL. Hembudspliktiga aktier som finns i den avlidnes dödsbo anses inte ha övergått till ny aktieägare så länge dödsboet är oskiftat. Efter ett år är dödsboet, om inget arvsskifte genomförts, skyldig att meddela styrelsen om aktieinnehavet, som sedan har rätt att lösa ut aktierna genom hembudsförbehållet.Kontrollera därför aktiebolagets bolagsordning för mer information över huruvida aktierna din far överlåtit genom arv är förenade med inskränkningar genom exv. hembudsförbehåll.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Klander av stämmobeslut i bostadsrättsförening

2016-05-31 i Övrigt
FRÅGA |Hej jag bor i en villa och vi har en gemensam samfällighet. Enligt stadgarn skall det väljas minst en styrelseledamot från resp gata, men så har inte skett. Jag bor just på den gatan som saknar en representant i styrelsen. Ingen från valberedningen har varit i kontakt med mig och på årsstämman ville ingen inte föreslå mig som ledamot. Sittande styrelse klubbades igenom. Vem ska jag vända mig till för att upplösa styrelsen då de uppenbarligen bryter mot våra stadgar?
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som ägare till en fastighet som har del i samfällighet anses du vara delägare, 1§ 2st Lag om förvaltning av samfälligheter. Som delägare har du rätt att klandra ett beslut som strider mot stadgarna genom att väcka talan hos Mark- och miljödomstolen, 53§Lag om förvaltning av samfälligheter. Viktigt att tänka på är docka att samtliga delägare i samma fastighet måste klandra beslutet för att det inte ska avvisas. Detta betyder alltså att om du samäger din fastighet med någon annan ska denna person också klandra stämmobeslutet (enligt tidigare dom från mark- och miljödomstolen, MÖD 2014:16). Hoppas du har fått svar på din fråga, annars tveka inte att höra av dig igen!

Uppkomsten av en koncern och skyldigheten att upprätta koncernredovisning

2016-03-28 i Övrigt
FRÅGA |Hej!Jag har ett AB. Nu vill jag köpa ett KB och har tänkt mig att mitt AB idag ska vara delägare och tänkte starta ett annat AB som en komplementär. Detta senare nya AB Ska ägas till 100% av mitt nuvarande AB. Blir mitt idag ägda AB en moder direkt eller måste jag skriva om bolagsordningen och lägga till Holdingbolag i namnet? Blir det per automatik en koncernredovisning som krävs då?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Ett koncernförhållande uppkommer per automatik då rekvisiten uppfylls, oavsett vilket firmanamn som används (se 1 kap. 4 § årsredovisningslagen). Kravet på koncernredovisning är emellertid försett med undantag för moderföretag vars överordnade företag (modeföretag) upprättar sådan redovisning omfattande samtliga underordnade företag, för moderföretag i mindre koncerner, för moderföretag vars dotterföretag ”såväl var för sig som tillsammans” är utan större betydelse (moderföretagets redovisning måste ändå ge en rättvisande bild) och för moderföretag som är hindrade från att utöva kontroll över ett dotterföretag, inte kan komma över behövlig information därom eller endast tillfälligt innehar andelar däri (se 7 kap. 2-3 a och 5 §§ årsredovisningslagen). Vad beträffar ”mindre koncerner” framgår av 1 kap. 3 § 6 p. att en koncern som ej är större skall anses vara mindre. Innebörden av ”större koncern” anges i 7 p. (samma paragraf) vara en ”[koncern] där moderföretagets eller något av dotterföretagens överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, [en koncern] där något av dotterföretagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller [en koncern] som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Förhållandevis lättläst information om koncernredovisning finns även på Bolagsverkets hemsida. Vänligen,

Fråga om definition av konkurrerande verksamhet

2016-03-09 i Övrigt
FRÅGA |Hej,Jag undar vad som definerar "Konkurrerande verksamhet".Om man t.ex startar en verksamhet som håller på med försäljning medans man jobbar på ett annat försäljningsbolag, räknas detta som konkurrerande verksamhet även om man inte säljer samma slags produkter?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att bedöma om de två verksamheterna är konkurrerande måste man undersöka om de ingår under samma s.k. "relevanta marknad". Ett steg i den utredningen är att ställa sig följande frågeställningar: 1) Har verksamheterna samma typer av kunder2) Säljer verksamheterna samma typer av produkter/tjänster med samma egenskaper? 3) Ingår produkterna/tjänsterna som säljs i samma användningsområde? 4) Ligger produkterna/tjänsterna i samma prisklass? 5) Har de olika verksamheternas varumärke inte betydelse för vilket företag kunderna väljer att handla av?Kan du svara ja på dessa frågor är verksamheterna antagligen konkurrerande och ingår i samma relevanta marknad. Annars kan man vidare ställa sig frågan om produkterna/tjänsterna som säljs utbytbara. Med det menar man att kunderna inte ska påverkas speciellt mycket om vänder sig till en verksamhet men får en vara/tjänst av den andra verksamheten. Påverkas kunderna påtagligt är era företag antagligen inte konkurrerande. Sammanfattningsvis: Även om verksamheterna inte säljer samma typer av varor kan de konkurrera med varandra. Men som jag hade tolkat det som du förklarar som "inte samma slags produkter" skulle jag svara dig att du mest troligt inte pratar om två konkurrerande verksamheter då det kräver att egenskaperna av produkterna/tjänsterna som säljs är likvärdiga och lika så dess användningsområden. För att kunna bedöma er situation ytterligare skulle jag behöva mer information om de olika verksamheterna. Har du inte fått ett tillräckligt svar på din fråga skulle jag rekommendera dig att du vänder dig till vår Express-tjänst där du kan få ytterligare rådgivning och utredning av ärendet inom 3 dagar genom att klicka här.Är du i behov av löpande rådgivning vill jag även råda dig att du tecknar upp dig på vår Lawline Premium tjänst där du kan få obegränsad, snabb, rådgivning till en fast månadskostnad. Du kan läsa mer om detta på denna länken; http://lawline.se/lawline-premium.Mvh,