Skyldighet att betala TV-avgift

2018-03-05 i TV-licens
FRÅGA |Hej, jag och min flickvän flyttade nyligen ihop i en ny lägenhet.Därefter ringde radiotjänsten min flickvän då hon står på kontraktet och frågade om vi hade TV.Hon sa ja.Jag informerar henne senare om att vi inte har en TV eller något annat som gör oss betalningsskyldiga.Jag ringer radiotjänsten och förklarar men får till svar att jag måste mejla men att det borde lösa sig.Jag skriver ett långt mejl till radiotjänsten och berättar vilken bildskärm jag har och att det var jag som tog med den och det är jag som äger TV:n och att hon saknar den tekniska kunskapen att veta om det, ser hon en bildskärm på en TV-bänk så tänker hon att det är en TV. Det är dessutom jag som äger TV:n.Jag får svar från radiotjänsten om att p.g.a. Att hon sa att vi hade TV så kommer de inte ändra beslutet.Ska inte statliga institutioner lita på dess invånare, är vittnesmålet via mejl inte tillräckligt? Har de rätt att göra så här?
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!TV-avgiften regleras i lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.Trots att det kanske inte riktigt är din fråga tänkte jag inleda med att konstatera förutsättningarna för avgiftsskyldighet. Avgiftsskyldighet föreligger för den som innehar en TV-mottagare (2 a §). Enligt lagen beskrivs en TV-mottagare som sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål (2 §). Det spelar alltså ingen roll vad skärmen används till, utan avgiftsskyldighet föreligger så länge skärmen kan ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program. TV-avgift betalas för samtliga TV-mottagare som är avsedda att användas i innehavarens hushåll (3 §). Enligt min uppfattning spelar det således inte någon roll vem som äger skärmen respektive lägenheten utan avgiftsskyldighet föreligger för hushållet som sådant. Det är även så Radiotjänst uttrycker sig på sin hemsida. Radiotjänst är mycket riktigt skyldiga att ompröva beslut om avgiftsskyldighet om den beslutet rör begär det (15 §). Har Radiotjänst inte gjort någon omprövning efter att du begärt det har des således brutit mot sin skyldighet. Skyldigheten föreligger oavsett vilka bevis du har utan ska följa av att det helt enkelt begärs. Vid en eventuell omprövning spelar dock de omständigheter du kan uppge roll för deras bedömning av huruvida avgiftsskyldighet föreligger och hur omfattande utredning de kommer att göra. Det finns en möjlighet att överklaga Radiotjänsts beslut i ärenden om omprövning hos allmän förvaltningsdomstol (21 §) inom tre veckor. Vid ett överklagande får Radiotjänst ytterligare en möjlighet att ändra beslutet om det är uppenbart oriktigt (21 § 3st). Annars går frågan vidare till domstol och rätten får pröva huruvida avgiftsskyldighet föreligger för ert hushåll eller inte.För att undvika ett tidskrävande processande i domstol kan du anmäla att avgiftsskyldigheten upphört (11 §). Du kan i ett sådant fall dock inte återfå det du redan betalat. Detta är dock möjligt ifall du vinner i domstol (16 §).Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Privat behandling av personuppgifter enligt PUL 6 §

2018-02-05 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej, jag har en fråga: Får man lägga ut personuppgifter på Facebook och sedan hävda att det handlar om en "privat behandling" av personuppgifter som faller utanför personuppgiftslagens tillämpningsområde, enligt 6 § PUL?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som avses med "privat behandling" i 6 § PUL är sådan behandling som görs utan att det kommer ett större antal personer till känna. Meningen är att det ska vara tillåtet att helt privat kunna inneha personuppgifter eller att man ska kunna dela sådana till en liten krets genom e-post eller chattprogram till exempel. Bestämmelsen har inte till syfte att undanta publicering till ett obegränsat antal människor på en hemsida. Detta har fastställs av EU-domstolen i mål C-101/01 och denna typ av hantering faller in under PUL 5 §. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Övervakning av butikslokal samt övrigt (personal)utrymme

2018-01-16 i PUL/GDPR
FRÅGA |HejDet är som så att vår chef har lagt upp en kamera i butiken samt verkstaden. Som vi anser inte är någonting fel på alls tills att vi fick höra att han har det live till sin mobiltelefon och han kan använda den för att kolla vad vi gör dagligen hemifrån. Vad jag vet så är det väl som så att man får endast ha en kamera i butiken för att minska risken för brott samt att ha som grund ifall det händer olyckor. Med vänlig hälsningAnonyma Anställda
Fanny Rudén |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Kameraövervakningslagen (du hittar den här) reglerar kameraövervakning både på plats som allmänheten har tillgång till samt plats som allmänheten inte har tillgång till. Enligt lagen gäller att kameraövervakning ska bedrivas lagligt och enligt god sed med hänsyn till enskildas personliga integritet (7 §). OBS att vad som gäller för kameraövervakning kommer att ändras maj 2018, det jag redogör för nedan är lagens nuvarande lydelse vilket även är det som gäller fram till maj 2018. Datainspektionen har vidare information om denna ändring på deras hemsida, här.Övervakning av plats dit allmänheten har tillträde (ex. butik)Till att börja med så krävs i regel tillstånd för att bedriva kameraövervakning på plats allmänheten har tillträde till, enligt lagen (8 §). Det finns dock vissa situationer då tillstånd inte krävs, men kameraövervakningen är då endast tillåten om den anmäls till länsstyrelsen. Av den anledningen så framgår av 13 § att kameraövervakning i butikslokal får sättas upp efter anmälan men endast om (1) övervakningen har till enda syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott, (2) övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik, och (3) den som avser att bedriva övervakning har ingått skriftlig överenskommelse om övervakning med skyddsombudet/skyddskommittén eller den organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen. Kameraövervakningen får dock inte ske i omklädningsrum, provhytter, toalettutrymmen eller liknande utrymmen. Avlyssning/upptagning av ljud kräver tillstånd.Övervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde (t.ex. utrymme där endast de anställda har tillträde)Vad gäller kameraövervakning på de platser där allmänheten inte har tillträde, utan endast de anställda så finns andra regler. Du nämner t.ex. att kamera är uppsatt i verkstaden, jag tolkar det som ett utrymme för de anställda som övriga (kunderna) inte har tillträde till. Avseende sådan övervakning krävs ingen anmälan eller tillstånd, däremot så krävs det i regel att de/den som ska övervakas lämnar sitt samtycke till övervakningen. Samtycket kan när som helst återkallas och därefter får övervakning av den personen inte ske (22 §). Det finns dock lägen då övervakning av sådant utrymme får ske trots avsaknad av samtycke: om (1) övervakningen krävs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra berättigade ändamål, och (2) övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad (särskilt beaktande av hur övervakningen ska utföras och vilket område som övervakas), 23 §. Övervakningen ska ske endast för särskilda berättigade ändamål, ändamålen ska dokumenteras och övervakningen ska inte ske i större omfattning än vad som behövs för att tillgodose ändamålen (24 §).Oavsett om allmänheten har tillträde till platsen eller ej så måste upplysning om att kameraövervakning sker lämnas i form av tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt (25 §).Bedömningen i ert fallAvseende själva butikslokalen så krävs alltså dels att det har anmälts till länsstyrelsen, något som ni kan ta reda på genom att höra av er och fråga om er arbetsgivare har anmält kameraövervakningen. Det gäller också att övervakningen endast får ske i syfte att förebygga/förhindra/avslöja brott, vilket i och för sig kan vara fallet här, däremot så vet jag inte av frågan om skriftlig överenskommelse har ingåtts med arbetstagarorganisationen vilket också krävs. Avseende övrig övervakning av utrymmen endast personalen har tillträde till så gäller att ert samtycke krävs, och även om ni redan lämnat samtycke så har ni rätt att ta tillbaka det vilket ska medföra att övervakningen måste upphöra. Som redogjort för så finns viss möjlighet även här för övervakning utan samtycke, men av vad ni har beskrivit i er fråga låter det inte som att övervakningen är adekvat. Det kan t.ex. ifrågasättas om det är nödvändigt att det livesänds till chefens mobil, syftet måste dessutom vara att förebygga/förhindra/avslöja brott eller liknande berättigat ändamål. Det är inte okej med övervakning som är till för att t.ex. hålla koll så att personalen är aktiv eller dylikt. Vidare kan ifrågasättas om övriga åtgärder som krävs är vidtagna från arbetsgivarens sida. Om ni upplever att kameraövervakningen inte sker på lagenligt sätt så kan ni kontakta tillsynsmyndigheten som är Datainspektionen för att uppmärksamma dem på missförhållandena och utreda saken vidare. Hoppas att ni känner att ni har fått svar på er fråga, ni är varmt välkomna att återkomma till oss här på Lawline om ni har ytterligare funderingar.Vänligen,

Användandet av logotyp från Facebook och Instagram för marknadsföring

2017-12-21 i PUL/GDPR
FRÅGA |En bekant tar bilder på ett lokalt fotbollslags matcher och lägger upp på idrottsförenings Facebook- och instagramsida. Nu vill han bära en tröja med tryck på där det står vad man ska söka på respektive sajt för att kunna se bilderna som han har lagt upp. I detta trycket vill han även använda Facebooks- samt Instagrams logotyp. Är detta okej enligt VmL eller strider det mot den eller någon av de andra rättsområdena inom immaterialrätten?
Richard Fiskesund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du ifall det är rättsligt okej att trycka Facebook- och Instagrams logotyp på en tröja i syfte att marknadsföra bilder som finns på de diverse sociala medierna. Det rör sig om en immaterialrättslig fråga och ledning kan hittas i varumärkeslagen (VmL). Se lagen här!6§ och 7§ VmL talar om att ensamrätt till ett varumärke kan förvärvas genom antingen registrering eller inarbetning. Vad som menas med det står närmre i paragraferna men är enligt min bedömning inte så betydelsefullt att diskutera då jag tror att både Facebook och Instagram har ensamrätt över sina varumärken. Av mer betydelse i detta fall är att diskutera vad ensamrätt innebär. Svaret hittas i10§ VmL som kortfattat säger att ingen annan än innehavaren (Facebook och Instagram), utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda dess varumärke i bland annat reklam. Frågan som bör ställas är ifall det rör sig om näringsverksamhet. Tas bilderna från fotbollsmatcherna med vinstsyfte? Om inte kan det vara så att varumärkeslagens ensamrätt inte är tillämplig. Dock kan det finnas upphovsrättsliga gränser. Även om det rör sig om ensamrätt i varumärkeslagens mening, eller om det finns begränsningar enligt andra immaterialrättsligaregler så är det tillåtet bara innehavaren av rättigheten tillåter det. Vad gäller Facebook och Instagram så tillåter de användade av deras logotyper om man följer deras riktlinjer. Se nedanInstagrams riktlinjerFacebooks riktlinjerHoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Skadeanmälan till försäkringsbolag

2018-02-28 i TV-licens
FRÅGA |KAN JAG FÅ FRAM OM TIDIGARE ÄGARE GJORT SKADEANMÄLAN TILL SITT FÖRSÄKRINGSBOLAG?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Av din fråga framgår det inte vad ägandeskapet avser, vilket gör det svårt att ge dig rakt svar. Generellt kan sägas att du inte har någon rätt att få ut annan försäkringstagares skadehistorik utan det är upp till försäkringsbolaget att besluta om. Du kan såklart alltid kontakta försäkringsbolaget och förhöra dig men du kan inte förvänta dig ett svar. Hoppas du har fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar

Kan en privatperson anmäla utlämnande av uppgifter från Lexbase?

2018-01-21 i PUL/GDPR
FRÅGA |HEJ. Jag har tidigare blivit dömt för ett brott och figurerar i brottsregistret. Nu har det gått många år sedan dess och jag har lyckats utbilda mig och börjat arbeta inom skolans värld. Brottet som jag är dömd för är inte av den karaktär som gör att det figurerar i det belastningsregister skolan tittar i. Det som ändå oroar mig är att jag finns registrerad på en hemsidan som heter lexbase och där vem som helst kan gå in betala och ta del av mitt brottsregister. Jag menar de yrken som har som policy att göra en mer utförlig kontroll i brottsregistret såsom Hvb-hem och liknande har jag full förståelse för att de gör eftersom man självmant kanske väljer att söka en tjänst inom det området. Men att en organisation som lexbase som använder sig av så pass känslig information och säljer ut den till vem som helst anser jag är högst kränkande och trakasserande mot mig som medborgare. Jag känner mig inte trygg det minsta lilla att vem som helst kan läsa om min tidigare bakgrund. Jag har skrivit till lexbase och bett de radera ut mina personuppgifter ur deras system men de vägrar. Vad kan jag göra rent juridiskt i detta läge?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Lexbase har varit uppe i rätten ett par gånger, både som anklagade för brott mot personuppgiftslagen och för förtal. Huvudregeln angående personuppgifterHuvudregeln är att det endast är myndigheter som får behandla uppgifter om lagöverträdelser, 21 § Personuppgiftslag (1998:204), PUL, se här https://lagen.nu/1998:204. Frivilligt grundlagsskydd med ansvarig utgivarePUL är trots huvudregeln inte tillämplig på Lexbase eftersom de har ett "frivilligt grundlagsskydd" med ansvarig utgivare, 1 kap 9 § Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469), se här https://lagen.nu/1991:1469. Yttrandefrihetsgrundlagen är överordnad PUL, därav att PUL inte gäller i det här fallet. FörtalTrots att Lexbase har en frivilligt grundlagsskydd med ansvarig utgivare, så hindrar det inte att privatpersoner kan anmäla de för förtal då uppgifterna som lämnas ut kan anses vara integritetskränkande. Justitiekanslern (JK) är restriktiv med att väcka allmänt åtal, vilket innebär att privatpersoner själva måste väcka åtal eftersom förtal är ett enskilt åtal, 20 kap 3 § Rättegångsbalk, RB, och 5 kap 4 § Brottsbalk (1962:700), BrB se här https://lagen.nu/1942:740 och se här https://lagen.nu/1962:700. När privatpersoner själva väcker åtal måste hänsyn tas till om det är värt det med tanke på rättegångskostnaderna som betalas antingen av den som förlorar målet, huvudregeln återfinns i 18 kap 1 § RB, eller att vardera part står för sin del av kostnaden, kvittning, 18 kap 2 §, RB. SammanfattningsvisDet går alltså att angripa Lexbase genom att åberopa förtal, vilket dock ska bäras i åtanke kan (och troligen kommer att bli) dyrt för en privatperson att driva om JK inte väljer att driva det som allmänt åtal. Möjligheten finns alltså att först försöka driva det genom JK, vilket hittills har varit svårt då JK är restriktiv med att driva allmänna åtal. Hoppas att du fick svar på in fråga! Med vänlig hälsning,

Katt som kommer in i bostad och skadar egna katter

2017-12-21 i PUL/GDPR
FRÅGA |en granne som bor 1 km bort har en katt som kommer till oss, angriper mycket aggressivt våra katter. Tar sig in i vårt hus. Har orsakat svåra skador hos en katt som vi fick avliva, en annan grannes katt fick också avlivas efter slagsmål med denne katt. Även här har katten tillochmed gått in i bostaden. Flera gånger har jag påpekat och talat om allt som händer. Ägaren säger att det inte ska vara så, och försöker hålla katten inne nattetid vilket han inte lyckas med. Vad har vi rätt att göra, var kan vi få hjälp?
Richard Fiskesund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka rättsliga åtgärder som kan vidtas då en katt som tillhör någon annan orsakar skador på ens egna katt och kommer in ovälkommet i ens bostad. Först och främst kan sägas att situationen är relativt svår att behandla rent rättsligt då det rör sig om katters biologiska beteende av territoriell natur. Katter, som ägs hör till kategorin lös egendom och kan ha ett ekonomiskt värde som vid skada kan innebära rätt till skadestånd. Ägare till katter har ett visst ansvar för skador orsakade av sina katter. Detta regleras i Lagen om tillsyn över hundar och katter, Se lagen härI 1§ av nämnda lag står det att katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Bryter ägaren mot detta på ett vårdslöst sätt kan följden bli att skador på andras katter som orsakats av ägarens katt kan behövas ersättas av ägaren själv. Det svåra i denna situation är att även om katten orsakar skador och avsevärda olägenheter så skall kattens natur tas i beaktande. Enligt min bedömning skulle det vara svårt att visa på att grannen är vårdslös genom att ha sin katt ute, då det inte finns något rättsligt hinder mot att katter har farliga dispyter med varandra och det ligger i deras natur att vara territoriella. I slutändan är det nog snarare en djurexpert än en jurist som har en djupare insikt i vad som är naturligt för en katt. Ledning kan möjligtvis tas från en broschyr från Länsstyrelsen, Se den härPå sidan 12 i broschyren står det att katter har rätt att ströva fritt, och ett sätt att få bort oönskade katter kan vara att skrämma iväg dem utan att skada dem. Kontakta kattorganisationer för djurvänliga tips. Kan även tipsa om att kontakta miljöenheten där du borHoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Avgiftskontroller från radiotjänst: Vad har de rätt att göra

2017-11-28 i TV-licens
FRÅGA |Hej, jag har haft en tv men den gick sönder och sedan dess har jag inte köpt en annan. Jag avanmälan mig från tv och radio avgift. Jag blev uppringd av en person en söndag kväll som började fråga om jag har tv. Denne person hade inte presenterat sig och pratade med mig på ett väldigt aggressivt sätt. Jag la på och försökte kontakta radio tjänst i Kiruna för att få veta om denne person verkligen var en anställd och inte en beddragare. Den bäkreftade och jag sa till de att jag inte har tv. Att jag hade och jag betalade som alla andra gör. Jag bad de att presentera sig nästa gång de ringer och om att inte prata så respektlös. Igår kväll en man knakade och ringde på dörren och skrämde livet av mig och av min 17 månaders dotter. Jag närmade mig till dörren och frågade tre gånger vem är den som knackar. Fick ingen svar, utan en fråga: har du en tv? Och ett uppmanelse om att öppna dörren. Jag bad mannen att komma nästa dag när det inte är mörkt utte. Att jag inte öppnar dörren till en framlig. Och att jag näste trösta min dotter som grått på grund av att hon var så räd. Det var mörkt utte och jag litar inte på vem som påstår sig komma från en myndighet eller företag. Jag läste och enligt lag 2006:798 är de skyldiga att meddela när de kommer och att de ska undvika en besvär för den som kontrolleras. Min fråga är : har de rätt att jaga mig i mitt eget hus? Jag har svarar på deras frågor, jag har ringt de och bekräftat att jag inte har en tv. Bröt de inte lagen?
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag (2006:798) är en ändringslag av lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Enligt 27 § i nämnda lag ska de "på lämpligt sätt informera boenden i området" innan de gör en särskild avgiftskontroll. En särskild avgiftskontroll är exempelvis pejling. Att besöka ringa eller besöka en bostad hör till den vanliga avgiftskontrollen och då behöver de inte höra av sig innan. Vid ett besök från radiotjänstkontrollanter, ska de visa upp sin legitimation med namn och bild och de har inte rätt att gå in även om de blir inbjudna. När de ringer ska de också presentera sig, men de kan ringa från dolt nummer.Vänligen,