Avdragsrätt för den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen

2015-04-17 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Jag har uppskov på 1.450.00 kr efter försäljning av hus jag ägt i 32 år och 2010 köpte en bostadsrätt. Kan jag dra av uppskovsräntan jag betalar varje år under avdrag i årets deklaration? Tacksam för snabbt svarMVH
|Hej! Tack för din fråga!Av 47 kapitlet 11 b § Inkomstskattelagen framgår att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en årlig schablonintäkt. Intäkten beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång. Bestämmelsen innebär således att en person som har ett uppskovsbelopp årligen anses få en kapitalinkomst motsvarande 1,67 procent av uppskovsbeloppet, varför personen i fråga kommer att få betala en årlig skatt motsvarande 30 % av 1,67 procent av uppskovsbeloppet, se 65 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen.Enligt 42 kapitlet 1 § andra stycket andra meningen Inkomstskattelagen framgår att privata ränteutgifter får dras av.Även om det av pedagogiska skäl ofta görs en jämförelse mellan den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen och räntor utgör betalningen emellertid inte en ränta, varför betalningen inte kan dras av med stöd av 42 kapitlet 1 § andra stycket andra meningen Inkomstskattelagen.Istället utgör betalningen en kapitalinkomstbaserad skatt. En sådan skatt är enligt 9 kapitlet 4 § Inkomstskattelagen inte avdragsgill.Mot denna bakgrund är således den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen inte avdragsgill varför du inte kan yrka avdrag för denna betalning.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Avdrag för preliminärt uppskov

2015-02-03 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej!Jag sålde mitt hus i slutet av oktober 2014. Det ska ju beskattas. Jag tänker eventuellt köpa en lägenhet men jag har inte gjort det än. Om jag köper en lägenhet så får jag väl skjuta upp reavinsten men hur lång tid får det ta från det att jag sålt ett hus tills det att jag köper nästa bostad? Finns det någon tidsgräns? Bör det göras innan deklarationen för 2014 lämnas in?Tacksam för svar!Med vänlig hälsningElisabeth Hedlund
Ola Silvén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid försäljning av bostad med vinst uppstår en kapitalvinst. Kapitalvinsten är skattepliktig enligt 45 kap. Inkomstskattelagen (IL), här. Det innebär att 22/30 av vinsten tas upp till beskattning (45 kap. 33 § IL) Skattesatsen är 30 % på detta belopp (65 kap. 7 § IL). Beskattningen kan skjutas på framtiden genom begäran om uppskov. Reglerna om uppskov finns i 47 kap. IL. Istället för att beskatta vinsten direkt utgår varje år en schablonskatt på den uppskjutna vinsten med ca 0,5 % (47 kap. 11b § IL). Förutsättningar för att få uppskov är att du vid försäljningen av ditt hus (ursprungsbostad) förvärvar eller tänker förvärva en ny bostad (ersättningsbostad) som du sedan bosätter dig i (47 kap. 2 § IL). Eftersom du inte förvärvat en ersättningsbostad före utgången av året du avyttrade ursprungsbostaden motsvarar ditt uppskovsbelopp hela kapitalvinsten (47 kap. 8 § IL). Dock maximalt 1 450 000 kr (47 kap. 8 § 2 st IL). Detta kallas preliminärt uppskov och ska göras på deklarationen för 2014. Deklaration av preliminärt uppskov görs på blankett K5.Ett preliminärt uppskov varar bara ett år. Vid nästa års deklaration måste du antingen begära slutgiltigt uppskov eller återföra uppskovet till beskattning. För att få göra slutgiltigt uppskov vid deklarationen för 2015 måste du förvärva en ersättningsbostad under 2015 och senast den 2 maj 2016 bosätta dig där (47 kap. 9 § IL). Det spelar alltså ingen roll om förvärvet av den nya bostaden sker före eller efter du lämnar in deklarationen för 2014. Är inköpspriset för ersättningsbostaden minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden så medges slutgiltigt uppskov med hela kapitalvinsten (47 kap. 9 § 2 st 1 p. IL).Är inköpspriset för ersättningsbostaden mindre än ersättningen för ursprungsbostaden så medges slutgiltigt uppskov med kapitalvinsten minskad med skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden samt inköpspriset för ersättningsbostaden. Överskjutande del ska återföras till beskattning (47 kap. 9 § 2 st 2 p. IL)Vänliga hälsningar,

Fördelning av andelar vid uppskovsavdrag

2014-11-03 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej,Jag och min fru ska sälja vår bostadsrätt och räknar med en vinst på ca 1.500.000. Jag har sedan tidigare försäljningar ett totalt uppskov på 930.000 medans min fru inte har något uppskov alls. Undrar hur vi bäst fördelar ägarandel för den nuvarande lägenheten resp den nya lägenheten för att få uppskov med så stor del av vinsten som möjligt? Nuvarande lägenhet kostade 4MSEK och vår nästa kostar 5,75MSEK.Tacksam för råd!
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om uppskovsbelopp gällande bostadsrätter finner ni i kapitel 47 inkomstskattelagen https://lagen.nu/1999:1229Om lägenheten ni köper (ersättningsbostaden) kostar er mer än vad ni får i ersättning för lägenheten ni säljer (ursprungsbostaden) blir uppskovsbeloppet kapitalvinsten plus tidigare uppskovsbelopp. Detta framgår av Inkomstskattelagen (IL) 47:7 stycke 1, punkt 1.Det maximala uppskovsbeloppet är 1 450 000 multiplicerat med ägarandelen av den bostadsrätt som man säljer, IL 47:7 stycke 2. Eftersom tidigare uppskovsbelopp måste tas med i beräkningen vore det mest fördelaktiga om din fru, som inte har några tidigare uppskovsbelopp, ägde 100 procent av bostadsrätten ni säljer. Hon kan då göra ett uppskov på ( 1 450 000*1) = 1 450 000 kr.För att din fru ska kunna göra maximalt uppskov måste hon dessutom äga en andel i den nya lägenheten som motsvarar eller överstiger ersättningen för ursprungsbostaden. Exempelvis, om din fru säljer er ursprungsbostad för 4 000 000 och ni köper en ersättningsbostad för 5 750 000 måste din fru äga (4 000 000/5 750 000) minst 69,5 procent av er ersättningsbostad.Viktigt att tänka på är att andelen som du får i er nya bostadsrätt påverkar hur mycket av ditt gamla uppskovsbelopp som måste återföras till beskattning, IL 47:11.Behöver du hjälp med att vidta åtgärder som nämnts är du välkommen att kontakta oss, på tfn 08-533 300 04 eller maila info@lawline.se. Hoppas att detta besvarade er fråga.Vänligen

Uppskovsbelopp vid köp av gemensam bostad

2014-09-17 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |A säljer sin bostadsrätt med ca 700 000 i vinst som hon begär uppskov med. B säljer sin bostadsrätt och gör en vinst med 2.300 000. Han begär uppskov med 1.450 000. De köper en gemensam bostadsrätt för 4.750 000 där de lägger in sina respektive uppskov och tar upp lån för det som fattas. Går det ? Vad händer när den nya gemensamma lägenheten ska säljas den bär ju då ett uppskovsbelopp på 2.150 000 även om det är fördelat på 2 sambor . Följer uppskovet person? Kunde de i praktiken ha lagt in varsitt maximalt uppskovsbelopp i ny gemensam bostad om de haft så stora vinster på sina respektive försäljningar?
Cornelia Göransson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regleringen kring skatter och uppskov hittar man i Inkomstskattelagen(IL)kapitel 47, se https://lagen.nu/1999:1229#K47.När två personer sålt sina ursprungliga privatbostäder med vinst, som i detta fallet, så aktualiseras uppskovsreglerna. Uppskovet ger en möjlighet att skjuta upp beskattningen av vinsten och man får istället ta upp en årlig schablonintäckt(47:11 b).Förutsättningarna för att få uppskov är att man köpt eller tänkt köpa en ersättningsbostad och att både den ursprungliga samt den nya bostaden är en permanentbostad. Med permanentbostad menas att man varit eller kommer vara bosatt där och inte bara har det som fritidsboende(47:2,3). Lagen uppställer även ytterligare krav på vilken slags bostad man sålt(ursprungsbostad)samt ersätter den med(ersättningsbostad), se 47:3-5.Lagen reglerar i 47:7 hur man ska beräkna uppskovsbeloppet men eftersom din fråga inte gällde detta så går jag inte in på det här. Mer information kring detta hittar du på skatteverkets hemsida.Minsta uppskovsbelopp är som regel 50 000 kr och det högsta är 1 450 000 kr(47:6 och 7 stycke 2). Takbeloppet gäller hela bostaden så får man ta parternas andel av de sålda bostäderna gånger 1 450 000 kr(47:7 stycke 2). Om exempelvis A och B äger hälften var av den sålda bostaden så kan de maximalt få uppskov med 725 000 kronor vardera(50 procent * 1 450 000). Om parterna, som i ditt exempel, äger alla andelar i sina respektive sålda lägenheter så kan de maximalt få 1 450 000 kr var i uppskov.Av den del som överstiger uppskovstaket, måste 22/30 beskattas som en kapitalvinst och där är skattesatsen 30 procent(47:18 och 65:7).Om de längre fram säljer den nya bostaden så ska uppskovsbeloppet som löper på vardera part återföras till beskattning(47:11).Om jag ska sammanfatta mitt svar så kan vardera part bara få ett uppskov med sin andel av den sålda bostaden gånger 1 450 000 kr eftersom det maximala uppskovsbeloppet är 1 450 000 kr för bostaden. Den del som överstiger uppskovsbeloppet måste beskattas till 22/30.  Vid en senare försäljning så återförs vardera parts uppskovsbelopp till beskattning. A och B får båda en årlig schablonintäckt som är 1,67 % av uppskovsbeloppets storlek.Hoppas du fick svar på dina frågor och tveka inte att höra av dig igen!Mvh

Regler kring beviljande av uppskov rörande kapitalvinstbeskattning

2015-03-23 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej, hur funkar reglerna kring reavinstbeskattning och uppskov, om man säljer sin bostadsrätt med vinst för att flytta till hyresrätt, men avser att senare, typ inom 1-3 år flytta till hus?
|Hej! Tack för din fråga!Reglerna om uppskov i 47 kapitlet Inkomstskattelagen syftar till att möjliggöra för privatpersoner att skjuta upp kapitalvinst (termen reavinst har ersatts med termen kapitalvinst) som privatpersonen fått på grund av en avyttring (försäljning, byte etc.) av sin privatbostad, se 44 kapitlet 3 § och 47 kapitlet 2 - 3 §§ Inkomstskattelagen. För att beviljas uppskov med beskattningen krävs dock att privatpersonen införskaffar en ersättningsbostad senast året efter att privatpersonen sålde sin bostad, se 47 kapitlet 8 - 9 §§ Inkomstskattelagen. Med ersättningsbostad menas exempelvis hus eller bostadsrättslägenhet, men inte hyresrättslägenhet, se 47 kapitlet 5 § Inkomstskattelagen.För att du ska beviljas uppskov på beskattningen av den kapitalvinst du gjorde när du sålde din bostad krävs således att du senast året efter att du sålde din bostad införskaffar en ersättningsbostad, exempelvis ett hus.Viktigt att komma ihåg är också att summan av den kapitalvinst som du kan beviljas uppskov för inte kan överstiga 1 450 000 kr och inte heller får överstiga priset för den nya bostaden, se 47 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen. Om du exempelvis gjorde en kapitalvinst på 1 450 000 kr då du sålde din föregående bostad men den nya bostaden endast kostade 1 000 000 kr så kan du således endast få uppskov på 1 000 000 kr varmed resterande 450 000 kr kommer att beskattas vid vanlig tidpunkt.Därtill bör nämnas att om du beviljas uppskov så kommer du att få betala en årlig skatt på uppskovsbeloppet motsvarande 30 % av 1,67 % av det uppskovsbelopp som du innehar i början av respektive år, se 47 kapitlet 11b § och 65 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen. Skatten kan ses som en form av "ränta" för att du får skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten (det vill säga uppskovet ses som ett lån från staten). Om du exempelvis har beviljats uppskov på 1 450 000 kr så kommer således den årliga skatten "räntan" för att du får ha uppskovet att bli 30 % av 0,0167 x 1 450 000 = 30 % av 24 215 = 7 264,50 kr.Hoppas detta kan hjälpa dig!Med vänlig hälsning

Gammalt uppskovsbelopp

2014-11-10 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej,2012 sålde jag en lägenhet och köpte ett radhus.För reavinsten begärde jag och fick beviljat uppskov i deklarationen året efter.Nu vill jag köpa ett nytt hus och undrar om jag måste beskatta uppskovet då eller om jag kan begära nytt uppskov för reavinsten från lägenhetsförsäljningen. Kommer inte göra någon reavinst på den nya försäljningen.
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om uppskovsbelopp gällande privatbostadsrätter och privatbostadsfastigheter finner du i kapitel 47 inkomstskattelagen (IL) härHuvudregeln när du säljer ersättningsbostaden (radhuset) är att uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning, IL 47:11.Men du behöver inte återföra uppskovsbeloppet till beskattning eftersom du köper en annan ersättningsbostad, IL 47:7 stycke 1. Så länge du fortsätter att köpa ersättningsbostäder kan du ta med dig ditt ursprungliga uppskovsbelopp, detta får dock inte totalt överstiga 1 450 000, IL 47:7 stycke 2.Hur mycket av ditt ursprungliga uppskovsbelopp som du får ta med dig beror på hur mycket du betalar i ersättning för din nya bostad.Om huset du köper (ersättningsbostaden) kostar dig mer än vad du får i ersättning för huset du säljer (ursprungsbostaden) blir uppskovsbeloppet kapitalvinsten plus tidigare uppskovsbelopp, IL 47:7 stycke 1, punkt 1. Om huset du köper (ersättningsbostaden) kostar dig mindre än vad du får i ersättning för huset du säljer (ursprungsbostaden) blir uppskovsbeloppet kapitalvinsten plus tidigare uppskovsbelopp minskat med skillnaden i ersättning mellan ersättningsbostaden och ursprungsbostaden, IL 47:7 stycke 1, punkt 2.Behöver du hjälp med att vidta åtgärder som nämnts är du välkommen att kontakta oss, på tfn 08-533 300 04 eller maila info@lawline.se.Hoppas att detta besvarade din fråga.Vänligen

Förutsättningarna för uppskov

2014-09-28 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej ! Vi är tre syskon som har för avsikt att sälja en fastighet / gård efter våran far. Gården är erhållet via arv och ej gåva! Har jag möjlighet att använda min del av försäljningen till att köpa en bostad (bostadsrätt fritidshus eller permanentboende villa) och slippa reavinst/beskattning ??Jag har förstått av det jag läst mig till att jag kan skjuta upp beskattning med köp av bostad med vinsten av ärvd "fastighets försäljning"! Går det på nåt sätt att slippa vinstbeskattning helt på den del jag "ärver"??
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga.Jag har utgått från att det inte är dödsboet som äger fastigheten, utan att du och dina syskon är delägare och har blivit detta efter ett arvskifte. Uppskov med beskattningen regleras i 47 kap IL och har vissa krav man måste uppfylla för att kunna få uppskov som framgår av 47:2 IL https://lagen.nu/1999:1229#K47P2S1. Kriterierna är följande:1. Man ska avyttra en ursprungsbostad, 47:3 IL https://lagen.nu/1999:1229#K47P3S1. Med ursprungsbostad menas en privatbostad som man har haft som permanentboende i minst ett år eller minst tre år de senaste fem åren. Det krävs alltså att du har bott i bostaden permanent under den aktuella tiden.2. Man ska förvärva eller tänka förvärva en ersättningsbostad, 47:5 IL https://lagen.nu/1999:1229#K47P5S1. Det är enbart vissa bostäder som godkänns för förvärv enligt paragrafen, främst småhus, ägarlägenhet eller privatbostadsrätt.3. Man ska ha bosatt sig i ersättningsbostaden eller tänkt bosätta sig där inom en viss tid.4. Den kapitalvinst man har erhållit vid försäljningen uppgår till minst 50 000 kr, 47:6 IL https://lagen.nu/1999:1229#K47P6S1.Under dessa förutsättningar kan du alltså ha rätt till uppskov. Hör av dig ifall du har fler frågor!Vänliga hälsningar, 

Ägarandel för fullt uppskov

2014-08-31 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej, Jag har i dagarna sålt min lägenhet och skrivit kontrakt på en ny lägenhet som jag köper med min flickvän. Jag sålde min lägenhet för 1,750,000 och gör en vinst på 730,00. Den nya lägenheten jag och min flickvän skrivit kontrakt på kostade 2,685,000. Jag kommer med hjälp av min vinst och tidigare kapital vara den som står för kontantinsatsen i den nya lägenheten. Hur mycket måste jag äga för att få fullt uppskov på min reavinst? Kan man ändra ägarandel efter att man skrivit kontrakt?
Ida Walhagen |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!För att få uppskov med hela vinsten från en tidigare försäljning behöver din andel av ersättningsbostaden kosta åtminstone lika mycket som det du sålde din tidigare lägenhet för (minskat med kostnader för försäljningen), se 47 kap. 7 § inkomstskattelagen. Om nu 1 750 000 kr är vad du sålde den förra bostaden för, minskat med kostnader för försäljningen, behöver din andel av den nya lägenheten kostat minst så mycket, vilket skulle innebära att du behöver äga minst 1 750 000 / 2 685 000 = 65,2 % av bostaden. Dessutom måste din ägarandel multiplicerat med det maximala uppskovsbeloppet på 1 450 000 kr vara åtminstone samma som beloppet du vill få uppskov med. I det här fallet skulle den gränsen gå redan vid 50,3 %, varför inköpspriset för det nya boendet istället blir avgörande för hur stor ägarandelen måste vara.Ni kan inte ändra ägarandel efter kontraktsskrivandet så att det uppfyller kraven för att uppskov ska medges på annat sätt än genom att sälja lägenheten mellan er själva så att du står som köpare till hela din andel. Skulle du istället överta en del genom gåva så får du inte det högre inköpspriset för den nya lägenheten som du behöver för att få uppskov med hela vinsten. Samtliga försäljningar fram och tillbaka mellan er båda kommer att behöva redovisas för Skatteverket, även om det inte innebär en beskattning om ni köper och säljer till samma pris. Hoppas att detta besvarade din fråga!Vänligen