Vem tillfaller det sparade utdelningsutrymmet vid försäljning av bolag?

2020-01-01 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej!Vem tillfaller aktieutdelningsutrymmet vid försäljning av bolag? Säljare eller köpre?Hälsningar Anna
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagJag tolkar din fråga som att du undrar över sparat utdelningsutrymme i ett fåmansbolag. Detta regleras i 57 kap. inkomstskattelagen. Vad är ett sparat utdelningsutrymme? Om utdelningen i bolaget ett visst år är lägre än det framräknade gränsbeloppet kan man spara det outnyttjade utrymmet, och då uppkommer ett så kallat sparat utdelningsutrymme (57 kap. 13 § inkomstskattelagen). Det sparade utdelningsutrymmet avgör därefter hur mycket av utdelningen eller kapitalvinsten som ska beskattas i inkomstslaget tjänst respektive kapital eftersom det ska läggas till gränsbeloppet vid beräkningen (57 kap. 10, 20 och 21 § inkomstskattelagen).Har bolaget inte lämnat någon utdelning förs hela gränsbeloppet vidare till nästa beskattningsår som sparat utdelningsutrymme (57 kap. 13 § inkomstskattelagen).Vem tillfaller det sparade utdelningsutrymmet? Ett sparat utdelningsutrymme är alltså det belopp av gränsbeloppet som inte "utnyttjas" genom utdelning. Detta kan föras vidare och användas både vid framtida utdelningar och kapitalvinster vid avyttring av aktier. Kort sagt tillfaller alltså ett sparat utdelningsutrymme säljaren, eftersom det är denne som äger aktierna det år som utdelningen understiger gränsbeloppet och således när det sparade utdelningsutrymmet uppstår. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Beskattning av utdelning från kvalificerade andelar samt beskattning av inkomst av tjänst och statlig inkomstskatt

2019-03-22 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej! Jag har ett AB som endast jag arbetar i. Från annan lönetjänst kommer jag i år tjäna cirka 350tkr. Mitt aktiebolag kommer göra vinst på 2.7M kronor. Tjänsterna är momsbefriade. Jag har förstått att jag bör ge mig själv lön tills jag kommer upp i brytpunkten för statlig skatt. Jag har inget behov av lön egentligen, men finns det någon mening att ge sig själv högre lön än till brytpunkten för att kunna dela ut mer inom huvudregeln nästa år? Säg att jag ger mig själv lön på 400k. Då kan jag enligt huvudregeln dela ut cirka 200k till 20% skatt. Resterande del av vinsten (2.66M) kommer alltså tjänstebeskattas, dvs cirka 50% och jag får utdelning på 1.33M kontant? Alternativt kan jag alltså ge mig själv högre lön, men till högre skatt nu, men med högre utdelningsutrymme nästa år. Men svårt att tro att det är värt det? Hoppas ni kan svara, det skulle verkligen underlätta! Vänliga hälsningar, Erik.
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst, din vinst kommer överhuvudtaget inte beskattas som inkomst av tjänst eller inkomst av kapital om du inte tar ut vinsten från bolaget. Först när du tar ut vinstmedel som lön eller utdelning kommer vinsten att beskattas i inkomstslaget tjänst eller inkomstslaget kapital. Den vinst som du låter ligga kvar i bolaget kommer tillsvidare endast beskattas med s.k. bolagsskatt om 21,4 procent det beskattningsår vinsten intjänas.Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt beskattningsåret 2019 ligger på 490 700 kr. Eftersom du erhållit 350 000 kr från en annan tjänst och ska ta upp denna inkomst i inkomstslaget tjänst har du möjlighet att ta ut 140 700 kr i lön från ditt bolag utan att överskrida den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Du kommer alltså inte ha möjlighet att nästa beskattningsår tillämpa huvudregeln och beakta lönebaserat utrymme vid beräkning av årets gränsbelopp och samtidigt hålla dig inom gränsen för statlig inkomstskatt nuvarande beskattningsår. Du kan däremot, alldeles oavsett hur hög lön du tar ut använda dig av förenklingsregeln. Under förutsättning att du är ensam ägare i bolaget blir ditt gränsbelopp i sådant fall 171 875 kr + sparat utdelningsuttrymme uppräknat med statslåneräntan (statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret, d.v.s. 0,51 procent) ökad med tre procentenheter, d.v.s. sparat utdelningsuttrymme x 1,0351. Som jag förstår det är din fråga om det gynnar dig att ta ut högre lön och betala statlig inkomstskatt detta beskattningsår för att du nästa beskattningsår ska kunna beakta lönebaserat utrymme vid tillämpning av huvudregeln, och genom att öka ditt lönebaserade utrymme få ett högre gränsbelopp nästa år. Låt säga att du tar ut 400 000 kr i lön från ditt bolag, under förutsättning att vederbörliga avdrag redan har gjorts ska du då ta upp 750 000 kr till beskattning i inkomstslaget tjänst. Först och främst utgår kommunal inkomstskatt om ca 30 procent. För den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger den nedre skiktgränsen ska du betala statlig inkomstskatt om 20 procent. För den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger den övre skiktgränsen om 689 300 kr ska du betala 5 procent i statlig inkomstskatt. Du betalar då alltså 279 895 kr i skatt och behåller 470 105 kr av de 750 000 kr som du tar upp i inkomstslaget tjänst. Samtidigt får du beakta lönebaserat utrymme vid tillämpning av huvudregeln vid beräkning av årets gränsbelopp nästa beskattningsår. Årets gränsbelopp enligt huvudregeln utgörs av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter + lönebaserat utrymme. Det lönebaserade utrymmet blir mycket riktigt 200 000 kr och årets gränsbelopp nästa beskattningsår blir alltså något högre än om förenklingsregeln skulle tillämpas. Det innebär att du i sådant fall nästa beskattningsår kan ta ut åtminstone 200 000 kr som utdelning till en skattesats om 20 procent.Under det första beskattningsåret betalar du alltså, utöver kommunal skatt ytterligare 54 895 kr i statlig inkomstskatt för den del om 259 300 kr som överstiger den nedre skiktgränsen för att du nästa beskattningsår ska få beakta lönebaserat utrymme vid tillämpning av huvudregeln och utöka ditt gränsbelopp, d.v.s. den gräns inom vilken du får ta utdelning till en skattesats om 20 procent med åtminstone 28 125 kr. Ett alternativ kan vara att du tar ut 140 000 kr i lön från ditt bolag, du ska då totalt ta upp 490 000 kr i inkomstslaget tjänst, och tar ut 170 000 kr i utdelning från ditt bolag. Dessa inkomster ska då beskattas till en skattesats om 30 respektive 20 procent. Du betalar alltså 181 000 kr i skatt och behåller 479 000 av de 660 000 kr du tar upp. Samtidigt får du inte beakta lönebaserat utrymme vid tillämpning av huvudregeln nästa år och får alltså ta ut minst 28 125 kr mindre i utdelning till en skattesats om 20 procent. Det senare alternativet är, mot bakgrund av att du får betala mindre skatt och du inte är i något större behov av lön det mest gynnsamma. Du kommer alltså inte gynnas av att ta ut högre lön och betala statlig inkomstskatt för att du nästa beskattningsår ska få ett högre gränsbelopp. Istället bör du hålla dig inom den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt och tillämpa förenklingsregeln vid utdelning.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Beskattning i fåmansföretag

2017-12-31 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej!Jag driver ett AB som bara jag och min fru arbetar i. Om vi vid årets slut har 200000kr överskott på kontot, hur kan vi på bästa sätt ta del av pengarna till minsta möjliga skatt?
Alvaro Castro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall torde det vara förmånligast att göra en utdelning i enlighet med reglerna om fåmansföretag som hittas i 57 kap. IL.För att ett företag ska klassificeras som ett fåmansföretag krävs det att företaget inte är ett marknadsnoterat bolag och att max 4 delägare äger mer än 50% av aktierna enligt 56:2 och 3 §§.För att utdelning från ett fåmansföretag ska beskattas på ett förmånligt sätt krävs att andelarna ska vara kvalificerade, vid beskattningen på kvalificerade andelar gäller särskilda regler enligt 57kap. En kvalificerad andel är en andel i ett fåmansföretag som ägs av en delägare som ska ha varit verksam i betydande omfattning. Delägaren anses ha varit verksam i betydande omfattning om dennes arbetsinsats har varit av påtaglig betydelse för vinstgenereringen.Uttag upp till ett visst gränsbelopp beskattas genom att två tredjedelar av det uttagna beloppet beskattas i näringsslaget kapital. Den del av uttaget som överstiger gränsbeloppet tas upp som vanligt i inkomstslaget tjänst.Gränsbeloppet består enligt 10 § av årets gränsbelopp och ej utnyttjade del av gränsbeloppet från tidigare år uppräknad med statslåneräntan i november året innan ökad med tre procentenheter, se 8 och 13 §§. Årets gränsbelopp beräknas som det mest förmånliga av: årets inkomstbasbelopp multiplicerat med 2.75summan av det lönebaserade utrymmet vilket beräknas enligt 16-19 §§ och underlaget för årets gränsbelopp vilket består av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång (12 §) ökat med statslåneräntan för november det föregående året ökad med nio procentenheter. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Möjligheten för aktiebolag att efterskänka lån som en gåva

2017-12-15 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej, Jag har ett litet företag som förvaltar ganska lite pengar som jag äger till 100%. För ungefär fem år sedan lånade min firma ut 350 000 kr till en god vän / familj och invandrare för att de skulle ha möjlighet att etablera sig. De har under åren betalt 5% årlig ränta för lånet. Nu tycker jag att vi (min firma) kan efterskänka lånet eftersom vi tycker väldigt bra om den här familjen och ser dem som våra "extrabarn", fast vi är inte på något sätt släkt. Kan min firma bara efterskänka lånet och vad blir konsekvenserna?
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sammanfattning och rådDitt bolag har rätt att avskriva din väns lån så länge det hade varit tillåtet att göra motsvarande utdelning enligt beloppsregeln och försiktighetsregeln med hänsyn till bolagets bundna kapital vid senaste balansräkningen. Jag kan inte bedöma om så är fallet i just er situation eftersom jag inte har tillgång till bolagets räkenskaper.Bolaget drabbas inte av några skattekonsekvenser men du som ägare kommer utdelningsbeskattas. Om du har varit verksam i betydande omfattning under året eller de fem föregående åren kommer utdelningen beskattas progressivt i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet, och till 20 % till den del utdelningen understiger gränsbeloppet. Gränsbeloppet 163 075 kronor i år om det beräknas med förenklingsregeln.Om du vill slippa utreda möjligheten till utdelning samt slippa beskattning kan du betala av lånet för din väns räkning med dina egna, privata, pengar. Då utlöses ingen beskattning eller värdeöverföring från bolaget. Jag rekommenderar att du i så fall gör detta genom att du i samband med avbetalningen skriver ett gåvobrev till din vän så det är tydligt att det rör sig om en gåva. Du får dock inte ta över själva lånet, eftersom det finns förbud i aktiebolagslagen mot att ett aktiebolag lånar ut pengar till sina ägare (21 kap. 1 § ABL).Om du vill ha hjälp att utreda din situation mer ingående rekommenderar jag att du anlitar någon av våra professionella jurister på Lawline Juristbyrå. De kan också upprätta gåvobrev anpassad till din situation. Om du är intresserad av detta kan du maila mig på johan.landstrom@lawline.se så återkommer en av våra jurister med en offert.MvhJohan LandströmUtredningMöjligheten att göra en värdeöverföring från ett aktiebolagLånet är utställt av ett aktiebolag. Eftersom du vill efterskänka lånet med avsikt att öka mottagarens förmögenhet är det fråga om en handling med gåvoavsikt. Handlingen har inte ett affärsmässigt motiv och minskar aktiebolagets förmögenhet. Det rör sig alltså om en värdeöverföring. De alternativ som står till bolagets förfogande är att göra en traditionell vinstutdelning av fordran till dig och att du personligen efterskänker skulden, eller att bolaget direkt efterskänka skulden. Om bolaget direkt efterskänker skulden är det en så kallad förtäckt vinstutdelning enligt 17 kap. 1 § 4 p. ABL. En sådan är normalt inte tillåten. Den är dock tillåten om man har samtliga aktieägares samtycke, vilket du har eftersom du är ensam ägare. Det finns dock bestämmelser om kapitaltäckning som inte går att åsidosätta ens med samtliga aktieägares samtycke. Det beror på att dessa regler finns som skydd för bolagets borgenärer.Beloppsspärren 17 kap. 3 § 1 st.Oavsett om du gör en formell utdelning eller direkt efterskänker skulden måste det finnas utrymme i bolagets fria egna kapital. Det innebär att bolaget inte får genomföra värdeöverföringar, om det inte skulle finnas full täckning för det bundna egna kapitalet omedelbart efter överföringen. Det bokförda värdet på de tillgångar som finns kvar i bolaget efter värdeöverföringen måste alltså minst uppgå till det bokförda värdet på skulder, avsättningar och bundet eget kapital. Till grund för beräkningen av täckningen för det bundna egna kapitalet ska ligga bolagets senast fastställda balansräkning. Försiktighetsregeln 17 kap. 3 § 2 st.Andra stycket innehåller den s.k. försiktighetsregeln. Innebörden av regeln är att en värdeöverföring, oavsett vad en tillämpning av beloppsspärren leder till för resultat, får ske endast om den framstår som försvarlig. Regeln är alltså en ytterligare spärr utöver beloppsspärren. Försvarlighetsbedömningen ska göras med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, ochbolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. En bedömning måste alltså göras mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet och de särskilda omständigheter som bolaget verkar under. Särskild försiktighet bör därför, enligt lagens förarbeten, iakttas när det gäller utdelning från ett bolag med konjunkturberoende eller på annat sätt riskfylld verksamhet. På samma sätt kan ett bolag med litet bundet eget kapital har, typiskt sett, större behov av att behålla fritt eget kapital i bolaget. Och ju mer omfattande bolagets verksamhet är, desto större kan behovet av en "marginal", i form av ett större eget kapital, vara. Om utdelning görs i strid med kapitaltäckningsreglerna kan mottagaren bli tvungen att betala tillbaka om han insåg eller bort inse att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget (17 kap. 6 § ABL). Om det uppkommer någon brist vid sådan återbetalning, är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen personligen ansvariga för att betala denna till bolaget. Eftersom jag inte har sett ditt bolags räkenskaper kan jag inte säga säkert om bolaget rätt till att göra en sådan vinstutdelning eller direkt avskrivning av lånet.SkattekonsekvenserOm du gör bedömningen att bolaget har rätt att göra en värdeöverföring kommer detta få skattekonsekvenser för dig.Inga skattekonsekvenser för bolagetOm bolaget skriver av skulden med gåvoavsikt kommer bolaget uttagsbeskattas enligt 22 kap. IL. Det innebär att bolaget ska betala samma skatt som om fordringsrätten avyttrades till marknadsvärde. Kapitalvinst på fordringar beräknas enligt 44 kap. IL som- skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade fordringen eller minskad med utgifterna för avyttringen, och- omkostnadsbeloppetEftersom omkostnadsbeloppet här är den summa som du lånat ut, och ersättningen är marknadsvärdet, som jag presumerar är samma summa, så tar dessa summor ut varandra och det blir varken någon kapitalvinst eller kapitalförlust i bolaget. Bolaget torde alltså inte få några skattekonsekvenser av varken en utdelning eller en direkt avskrivning av lånet.Utdelningsbeskattning för dig som delägareOavsett om värdeöverföringen görs som en formell utdelning eller som en direkt efterskänkning av lånet kommer du som aktieägare utdelningsbeskattas. Detta beror på att du som aktieägare disponerat över inkomsten genom förmögenhetsöverföringen. Denna är inte affärsmässigt motiverad och görs därför inte i aktiebolagets intresse utan snarare i ditt intresse som aktieägare (se ex. RÅ 2007 not. 161, och RÅ 2004 ref. 1).Eftersom du är ensam ägare aktualiseras också fåmansbolagsreglerna. Om du andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag är andelarna i företaget kvalificerade. Vid bedömningen beaktas arbetets omfattning och betydelse för den verksamhet som bedrivs i företaget samt om en arbetsinsats har stor betydelse för vinst­genereringen. Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. Mer vägledning för att bedöma om du har en kvalificerad andel går att finna på skatteverkets hemsida här. Vägledning för beräkning av gränsbelopp finner du här. Vid användning av förenklingsregeln är gränsbeloppet 163 075 kronor om du äger alla aktier i företaget (2,75 gånger det inkomstbasbelopp som gällde året innan beskattningsåret). Det skulle innebära att utdelning under det beloppet beskattas till 20 % och över det beloppet är föremål för progressiv beskattning som om det vore lön.

Utdelning kvalificerade andelar

2019-09-29 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej. Vi är två delägare i ett aktiebolag som äger 50% av aktierna vardera. Båda är aktiva i bolaget men endast en av oss tar ut lön som motsvarar 650.000 kr. Min fråga är kan den ägaren som tar ut lön få ha lönebaserad utdelning, och vad kan den andra som inte tar ut lön få i utdelning?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du säkert vet beslutar bolagsstämman om utdelning enligt styrelsens förslag, d.v.s. beslut om utdelning ska fattas gemensamt av dig och den andra delägaren vid bolagsstämma eftersom ni äger 50 % av aktierna var. Utdelning utgår vanligtvis proportionerligt i förhållande till aktierna. Under förutsättning att du och den andre delägaren äger lika många aktier av den eller de aktieserier som ger rätt till utdelning har ni alltså rätt till lika stor utdelning. Vid beslut om utdelning ska kapitalskyddsreglerna i aktiebolagslagen, och närmare bestämt beloppsspärren och försiktighetsregeln beaktas. Enkelt uttryckt kan man säga att er rätt till utdelning, av borgenärshänsyn, aldrig är större än det fria egna kapitalet. Dessutom får utdelning, oavsett om den inte är större än det fria egna kapitalet, inte ske om det inte är försvarligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Det innebär i stora drag bland annat att bolagets soliditet och likviditet mot bakgrund av verksamhetens art, omfattning och risker, framförallt med hänsyn till bolagets borgenärer av försiktighetsskäl inte får understiga vissa procentuella nivåer. Några exakta gränser är svårt att fastställa, var gränserna enligt försiktighetsregeln går varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.Vad ni uppburit i lön avgör alltså varken huruvida ni har rätt till utdelning eller hur stor utdelning ni har rätt till. Däremot har den lön ni har uppburit betydelse för frågan om hur respektive aktieägares utdelning ska beskattas.Om ni båda har varit verksamma i bolaget i betydande omfattning utgör era andelar s.k. kvalificerade andelar. I sådant fall ska era utdelningar beskattas enligt reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen (IL). Kapitalvinst och utdelning på en kvalificerad andel ska till den del den överstiger det s.k. gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst. Kapitalvinst och utdelning som ryms inom gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital (57 kap. 21 § 1 st. IL). Det innebär i praktiken att den del av utdelningen som inte överstiger gränsbeloppet ska beskattas med 20 %. Gränsbeloppet är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsuttrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter (57 kap. 10 § 1 st. IL). Årets gränsbelopp kan beräknas enligt två olika regler, förenklingsregeln och huvudregeln. Den metod som ger det högsta beloppet får användas vid beräkning av gränsbeloppet. Vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln beaktas det s.k. lönebaserade utrymmet. För att lönebaserat utrymme ska få beaktas vid beräkning av årets gränsbelopp krävs dock, förutom att det s.k. kapitalandelskravet är uppfyllt (d.v.s. att andelsägaren innehar andelar som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i bolaget), att ägaren till de kvalificerade andelarna eller någon närstående till denne under föregående beskattningsår uppburit lön motsvarande minst 9,6 x förgående beskattningsårs inkomstbasbelopp, d.v.s. 600 000 kr. Det är här som den skattemässiga skillnaden mellan dig och den andre aktieägaren uppstår. Den delägaren som har uppburit lön motsvarande 650 000 kr får (under förutsättning att lönen uppburits under förgående beskattningsår, alternativt om en lön motsvarande minst 600 000 kr uppburits under förgående beskattningsår, och denne äger minst 4 % av bolagets kapital) vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln beakta det lönebaserade utrymmet. Detta kan medföra att årets gränsbelopp enligt huvudregeln blir högre än om årets gränsbelopp beräknas enligt förenklingsregeln. Detta varierar dock beroende på omständigheterna. Det lönebaserade utrymmet är 50 % av löneunderlaget, alltså kontant ersättning som hos arbetstagaren ska ta upp i inkomstslaget tjänst under året före beskattningsåret och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Det lönebaserade utrymmet ska vidare fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Som du förstår kan årets gränsbelopp enligt huvudregeln alltså bli betydligt högre än årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln beroende på hur mycket lön bolaget har skrivit ut till sina anställda. Detta kan alltså, beroende på omständigheterna, skattemässigt gynna den aktieägare som har möjlighet att tillämpa huvudregeln och beakta det lönebaserade utrymmet. Den aktieägare som däremot inte uppburit någon lön får, under förutsättning att någon närstående till denne inte uppburit lön från bolaget, inte vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln beakta det lönebaserade utrymmet.Årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln är ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedelar av inkomstbasbeloppet från förgående beskattningsår, d.v.s. 2,75 x 62 500 = 171 875. Beloppet 171 875 kr ska vidare fördelas med lika belopp på andelarna i företaget vilket innebär att årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln för den aktieägare som tillämpar förenklingsregeln, eftersom ni innehar 50 % av aktierna i bolaget vardera, utgör 85 937. Beloppet 85 937 kr + sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan (statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret, d.v.s. 0,51 %) ökad med tre procentenheter utgör ditt gränsbelopp enligt förenklingsregeln. Alltså 85 937 + (sparat utdelningsutrymme x 3,51).Hoppas att du fick svar på din fråga.

Utdelning på kvalificerade andelar

2018-12-01 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej,har frågor angående nystartat AB som ägs 50/50 av mig och min fru. Hon fakturerar ett annat AB och kommer att ta ut lön från vårt AB upp till brytpunkten för statlig skatt. Jag fakturerar ett utländskt företag och vill inte ta ut någon lön från vårt AB eftersom jag har en annan fast anställning med lön som redan ligger över brytpunkten för statlig skatt. Min fråga handlar om utdelning. Jag förstår att det finns ett övre gränsbelopp, men undrar huruvida jag får ta ut utdelning från vårt AB utan att själv ha tagit ut någon lön. Ungefärligt kommer vi att fakturera tillsammans för 1,2MSEK/år (jag ca 220' och hon resterande). Företaget har inga direkta omkostnader och min fru kommer att ta ut lön om ca 480' + soc avgifter och jag 0kr. Hur mycket är då tillåtet att hon respektive jag tar ut i utdelning?Stort tack på förhand
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Beräkningen av gränsbeloppet är en del av reglerna om de så kallade kvalificerade andelar i Fåmansföretag. För att dessa regler ska aktualiseras ska företaget först anses vara ett fåmansföretag (56 kap. 2 § Inkomstskattelagen). Av din fråga framgår att aktiebolaget ägs av dig och din fru därför faller bolaget inom lagens definition av ett fåmansföretag.Vidare måste dina andelar i företaget vara kvalificerade. För att det ska vara fallet krävs att du har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Enligt skatteverket betyder att vara verksam i betydande omfattning att ens ´´arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. I mindre företag kan arbets­ledare och ibland även anställda utan någon ledarbefattning räknas till samma kategori. Detta gäller särskilt i sådana fall där delägarna kan anses bedriva en gemensam verksamhet. Det behöver inte vara fråga om ett heltids­arbete utan arbets­insatsen måste ses i relation till före­tagets omfattning och övriga omstän­digheter. En styrelse­medlem som inte utför kontinuerligt arbete kan dock inte utan vidare anses kvalificerat verksam, även om han gjort enstaka insatser av stor betydelse t.ex. för att skaffa en vik­tig order till företaget. (Rättslig vägledning, Skatteverket) ´´Av de omstänigheter som anges i frågan är min bedömning att du skulle anses som verksam i betydande omfattning och att dina andelar skulle därför vara kvalificerade. Vad innebär att dina andelar är kvalificerade? Detta skulle innebära att en del av utdelningen skulle du ta upp i inkomstslaget kapital (utdelning upp till gränsbeloppet), med en skattesats på 20% (Enbart 2/3 - delar av utdelningen i inkomstslaget kapital tas upp till beskattning med en skattesats på 30%, vilket innebär att den effektiva skattesatsen blir 20%) , och resterande del skulle du ta upp i inkomstslaget tjänst (57 kap. 20 § Inkomstskattelagen) vilket skulle bli föremål för kommunal inkomstskatt (varierar beroende på vilken kommun du bor i) samt statlig inkomstskatt om dina tjänsteinkomster överstiger 438 900 kr (65 kap. 5 § Inkomstskattelagen). Beräkningen av gränsbeloppet Gränsbeloppet = Årets gränsbelopp + Sparat utdelningsutrymme Ditt aktiebolag är nystartat, vilket innebär att ditt sparat utdelningsutrymme är 0. Det finns två olika metoder för att beräkna årets gränsbelopp (57 kap 11 § Inkomstskattelagen). Det kan beräknas enligt förenklingsregeln som: Årets gränsbelopp = 2 3/4 inkomst­basbelopp (62 500kr för 2018) fördelat med lika belopp på andelarna i företaget (I ditt fall fördelat på två med att du äger 50% av företaget). Årets gränsbelopp kan även beräknas enligt huvudregeln som: Årets gränsbelopp = underlaget för årets gränsbelopp x (statslåneräntan + 9 % enheter) + lönebaserade utrymmet Man kan själv bestämma vilken metod man vill använda vid beräkningen. Årets gränsbelopp får bara beräknas av den som äger andelen vid beskattningsårets ingång.Med Vänliga Hälsningar

Utdelning till närstående i FÅAB

2017-12-27 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej,Jag har startat ett eget AB i år och det har gått bra.Jag vill ge min son 15 000 kr från bolaget. Vilken form av skatt skall jag betala och hur bokför jag gåvan?
Emmy Pettersson |Hej! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka skattekonsekvenser det får att ge bort pengar från sitt företag till en närstående. Svaret är att din son ska beskattas i inkomstslaget tjänst och bolaget hantera utgiften som en lönekostnad. Jag utgår från att du är den enda ägare i företaget och att du jobbar i bolaget. Detta påverkar nämligen hur överföringen av pengarna kommer hanteras rent skattemässigt eftersom det är ett fåmansföretag. Den vinst du skapat i företaget är ett resultat av det arbete du utfört. För att du som har full kontroll över bolaget inte ska kunna dra skattemässiga fördelar av detta finns särskilda regler i inkomstskattelagen. Reglerna kallas 3:12-reglerna. Exempelvis syftar de till att förhindra att du tar utdelning (som beskattas med 20 %) istället för lön (som beskattas med maximalt 57 %) (se 57 kap inkomstskattelag (1999:1229)). Ett belopp (kallat gränsbeloppet) beräknas och utdelning inom det beloppet beskattas till 20 %. Överstigande belopp beskattas i tjänst. Men nu är det din son som ska få pengar från bolaget, som inte är aktieägare. Det har i praxis blivit fastslaget att närstående som får utdelning från bolaget inte får använda sig av gränsbeloppet, vilket gör att din son direkt kommer beskattas i inkomstslaget tjänst ((HFD 2011 ref. 24)).För bolagets del ska det hanteras som lönekostnad. Det ska tilläggas att det inte spelar någon roll om ni betecknar överföringen som en gåva.

Ta utdelning från bolag under bokslutsperiod, hur påverkas 3:12-reglerna?

2017-05-17 i Fåmansbolag
FRÅGA |Kan man ta utdelning ur aktiebolag under pågående bokslutsperiod enligt 3:12 regeln och hur gör man detta om det är tillåtet.
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fundering.Sammanfattat svar: Som jag ser det ska det inte föreligga några problem med utdelningen du föreslår. Skattereglerna skapar inga problem vad jag kan se och därutöver så ställer inte aktiebolagslagen upp några hinder så länge du följer formkraven för utdelning vid en extra bolagsstämma om det här utdelningsförslaget inte skall tas upp på ordinarie årsstämma. Det bör inte föreligga redovisningsmässiga problem. Det är dock något som ligger utanför mina kunskaper tyvärr. Utredning: Som jag ser det så finns det tre olika aspekter som skulle kunna skapa problem som förhindrar utdelning under bokslutsperioden. De tre potentiella problemen är skatterättsliga, bolagsrättsliga eller bokföringsmässiga. Skatterättsliga problem? När det gäller utdelning så skall den tas upp till beskattning när den kan disponeras av den skattskyldige. IL 42:12. Om det är så att utdelningen beslutats av bolaget den 28 december 2016 men du väljer att låta bolaget vänta med utbetalningen till den 2 januari 2017 så skall alltså utdelningen tas upp till beskattning under år 2016 och inte år 2017. En fysisk person delar inte upp sin inkomstbeskattning på olika räkenskapsår som är hänförliga till om fåmansbolaget har annat räkenskapsår. Det innebär att bolagets utdelning i bokslutsperioden inte inverkar på din beskattning utan din kapitalutdelning ska hänföras till beskattning år 2017 om du väljer att ta utdelning nu. För lönesummeregeln så bör lönerna år 2016 användas eftersom det är året före beskattningsåret. IL 57:17. Som jag ser det finns inga hinder enligt skattelagstiftningen mot en utdelning under bokslutsperioden. Enligt skattereglerna kan du ta utdelning när helst under året som du känner för det eftersom det utdelningsbara beloppet ändå har blivit beskattat på bolagsnivå. 3:12-reglerna är något som berör dig som privatperson och aktieägare, det har egentligen inte med bolagets redovisningsperioder att göra utan det rör ditt eget räkenskapsår skulle man kunna säga. Eftersom du är en vanlig person så är det kalenderåret som blir aktuellt här. En utdelning från ett bolag under bokslutsperioden kommer således skatterättsligt att klassificeras som en helt vanlig utdelning till dig som du beroende på utdelningens storlek får betala antingen 20 % skatt, eller den högre tjänsteinkomstskatten på. (Det är dock något du verkade ha koll på och därför något jag inte går in på). Bolagsrättsliga problem? Ett beslut om utdelning ska fattas på årsstämma, eller på en extra bolagsstämma. ABL 18:1 och 17:2. I förslaget om vinstutdelning skall informationen som räknas upp i ABL 18:3 lämnas och eftersom det här antagligen kommer ske på en extrainsatt bolagsstämma så skall informationen i ABL 18:5-6 bifogas. De handlingarna som nämns ovan ska finnas tillgängliga för samtliga aktieägare minst två veckor före den extrainsatta bolagsstämman där beslutet om utdelning ska tas. ABL 18:7. Om beslutet om utdelning sker på en annan bolagsstämma än årsstämman så måste dessutom beslutet registreras i aktiebolagsregistret. ABL 18:10. Jag ser inte att ABL ställer upp några hinder för en utdelning under bokslutsperioden. Det är dock viktigt att man följer formkraven eftersom det alltså krävs lite extra uppgifter som bifogas till utdelningsförslaget, samt att det registreras, om det inte sker vid ordinarie årsstämma. Det är också viktigt att man iakttar försiktighet och inte tar ut mer än att det fortfarande finns full täckning för bolaget bundna kapital. ABL 17:3. Men det antar jag att du har koll på. Eftersom en utdelning annars är omöjlig. Dessutom är en utdelning ogiltig om inte formkraven följts och utdelningen ska då återbetalas. ABL 17:6. Bokföringsmässiga problem? Tyvärr har jag inte kunskaper nog att svara på om det uppstår bokföringsmässiga problem med en utdelning under bokslutsperioden. Det enda problemet jag kan se här skulle vara att man bokför utdelningen till fel period. Det är dock inget allvarligt fel eftersom det varken sänker eller höjer bolagets skattepliktiga vinst då utdelningen ändå görs med beskattade medel. Det skapar väl snarare mer en inkonsekvens i redovisningen och frågan blir ju här vad som överensstämmer med god redovisningssed. Sammanfattningsvis: Jag anser inte att det finns något som förhindrar utdelningen om du följer aktiebolagslagens regler för utdelning vid årsstämma eller vid extrainsatt bolagsstämma. För ytterligare hjälp: Om du behöver hjälp med något annat rekommenderar jag dig att kontakta Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Om det skulle vara så att det är några andra frågor som har med det här svaret att göra, exempelvis att du känner att det är något du inte riktigt får svar på, eller om det är något som du hade velat få bättre förklarat så får du gärna höra av dig till mig på email till adressen ovan. Med vänliga hälsningar,