Beskattning i fåmansföretag

2017-12-31 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej!Jag driver ett AB som bara jag och min fru arbetar i. Om vi vid årets slut har 200000kr överskott på kontot, hur kan vi på bästa sätt ta del av pengarna till minsta möjliga skatt?
Alvaro Castro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall torde det vara förmånligast att göra en utdelning i enlighet med reglerna om fåmansföretag som hittas i 57 kap. IL.För att ett företag ska klassificeras som ett fåmansföretag krävs det att företaget inte är ett marknadsnoterat bolag och att max 4 delägare äger mer än 50% av aktierna enligt 56:2 och 3 §§.För att utdelning från ett fåmansföretag ska beskattas på ett förmånligt sätt krävs att andelarna ska vara kvalificerade, vid beskattningen på kvalificerade andelar gäller särskilda regler enligt 57kap. En kvalificerad andel är en andel i ett fåmansföretag som ägs av en delägare som ska ha varit verksam i betydande omfattning. Delägaren anses ha varit verksam i betydande omfattning om dennes arbetsinsats har varit av påtaglig betydelse för vinstgenereringen.Uttag upp till ett visst gränsbelopp beskattas genom att två tredjedelar av det uttagna beloppet beskattas i näringsslaget kapital. Den del av uttaget som överstiger gränsbeloppet tas upp som vanligt i inkomstslaget tjänst.Gränsbeloppet består enligt 10 § av årets gränsbelopp och ej utnyttjade del av gränsbeloppet från tidigare år uppräknad med statslåneräntan i november året innan ökad med tre procentenheter, se 8 och 13 §§. Årets gränsbelopp beräknas som det mest förmånliga av: årets inkomstbasbelopp multiplicerat med 2.75summan av det lönebaserade utrymmet vilket beräknas enligt 16-19 §§ och underlaget för årets gränsbelopp vilket består av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång (12 §) ökat med statslåneräntan för november det föregående året ökad med nio procentenheter. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Möjligheten för aktiebolag att efterskänka lån som en gåva

2017-12-15 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej, Jag har ett litet företag som förvaltar ganska lite pengar som jag äger till 100%. För ungefär fem år sedan lånade min firma ut 350 000 kr till en god vän / familj och invandrare för att de skulle ha möjlighet att etablera sig. De har under åren betalt 5% årlig ränta för lånet. Nu tycker jag att vi (min firma) kan efterskänka lånet eftersom vi tycker väldigt bra om den här familjen och ser dem som våra "extrabarn", fast vi är inte på något sätt släkt. Kan min firma bara efterskänka lånet och vad blir konsekvenserna?
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sammanfattning och rådDitt bolag har rätt att avskriva din väns lån så länge det hade varit tillåtet att göra motsvarande utdelning enligt beloppsregeln och försiktighetsregeln med hänsyn till bolagets bundna kapital vid senaste balansräkningen. Jag kan inte bedöma om så är fallet i just er situation eftersom jag inte har tillgång till bolagets räkenskaper.Bolaget drabbas inte av några skattekonsekvenser men du som ägare kommer utdelningsbeskattas. Om du har varit verksam i betydande omfattning under året eller de fem föregående åren kommer utdelningen beskattas progressivt i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet, och till 20 % till den del utdelningen understiger gränsbeloppet. Gränsbeloppet 163 075 kronor i år om det beräknas med förenklingsregeln.Om du vill slippa utreda möjligheten till utdelning samt slippa beskattning kan du betala av lånet för din väns räkning med dina egna, privata, pengar. Då utlöses ingen beskattning eller värdeöverföring från bolaget. Jag rekommenderar att du i så fall gör detta genom att du i samband med avbetalningen skriver ett gåvobrev till din vän så det är tydligt att det rör sig om en gåva. Du får dock inte ta över själva lånet, eftersom det finns förbud i aktiebolagslagen mot att ett aktiebolag lånar ut pengar till sina ägare (21 kap. 1 § ABL).Om du vill ha hjälp att utreda din situation mer ingående rekommenderar jag att du anlitar någon av våra professionella jurister på Lawline Juristbyrå. De kan också upprätta gåvobrev anpassad till din situation. Om du är intresserad av detta kan du maila mig på johan.landstrom@lawline.se så återkommer en av våra jurister med en offert.MvhJohan LandströmUtredningMöjligheten att göra en värdeöverföring från ett aktiebolagLånet är utställt av ett aktiebolag. Eftersom du vill efterskänka lånet med avsikt att öka mottagarens förmögenhet är det fråga om en handling med gåvoavsikt. Handlingen har inte ett affärsmässigt motiv och minskar aktiebolagets förmögenhet. Det rör sig alltså om en värdeöverföring. De alternativ som står till bolagets förfogande är att göra en traditionell vinstutdelning av fordran till dig och att du personligen efterskänker skulden, eller att bolaget direkt efterskänka skulden. Om bolaget direkt efterskänker skulden är det en så kallad förtäckt vinstutdelning enligt 17 kap. 1 § 4 p. ABL. En sådan är normalt inte tillåten. Den är dock tillåten om man har samtliga aktieägares samtycke, vilket du har eftersom du är ensam ägare. Det finns dock bestämmelser om kapitaltäckning som inte går att åsidosätta ens med samtliga aktieägares samtycke. Det beror på att dessa regler finns som skydd för bolagets borgenärer.Beloppsspärren 17 kap. 3 § 1 st.Oavsett om du gör en formell utdelning eller direkt efterskänker skulden måste det finnas utrymme i bolagets fria egna kapital. Det innebär att bolaget inte får genomföra värdeöverföringar, om det inte skulle finnas full täckning för det bundna egna kapitalet omedelbart efter överföringen. Det bokförda värdet på de tillgångar som finns kvar i bolaget efter värdeöverföringen måste alltså minst uppgå till det bokförda värdet på skulder, avsättningar och bundet eget kapital. Till grund för beräkningen av täckningen för det bundna egna kapitalet ska ligga bolagets senast fastställda balansräkning. Försiktighetsregeln 17 kap. 3 § 2 st.Andra stycket innehåller den s.k. försiktighetsregeln. Innebörden av regeln är att en värdeöverföring, oavsett vad en tillämpning av beloppsspärren leder till för resultat, får ske endast om den framstår som försvarlig. Regeln är alltså en ytterligare spärr utöver beloppsspärren. Försvarlighetsbedömningen ska göras med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, ochbolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. En bedömning måste alltså göras mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet och de särskilda omständigheter som bolaget verkar under. Särskild försiktighet bör därför, enligt lagens förarbeten, iakttas när det gäller utdelning från ett bolag med konjunkturberoende eller på annat sätt riskfylld verksamhet. På samma sätt kan ett bolag med litet bundet eget kapital har, typiskt sett, större behov av att behålla fritt eget kapital i bolaget. Och ju mer omfattande bolagets verksamhet är, desto större kan behovet av en "marginal", i form av ett större eget kapital, vara. Om utdelning görs i strid med kapitaltäckningsreglerna kan mottagaren bli tvungen att betala tillbaka om han insåg eller bort inse att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget (17 kap. 6 § ABL). Om det uppkommer någon brist vid sådan återbetalning, är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen personligen ansvariga för att betala denna till bolaget. Eftersom jag inte har sett ditt bolags räkenskaper kan jag inte säga säkert om bolaget rätt till att göra en sådan vinstutdelning eller direkt avskrivning av lånet.SkattekonsekvenserOm du gör bedömningen att bolaget har rätt att göra en värdeöverföring kommer detta få skattekonsekvenser för dig.Inga skattekonsekvenser för bolagetOm bolaget skriver av skulden med gåvoavsikt kommer bolaget uttagsbeskattas enligt 22 kap. IL. Det innebär att bolaget ska betala samma skatt som om fordringsrätten avyttrades till marknadsvärde. Kapitalvinst på fordringar beräknas enligt 44 kap. IL som- skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade fordringen eller minskad med utgifterna för avyttringen, och- omkostnadsbeloppetEftersom omkostnadsbeloppet här är den summa som du lånat ut, och ersättningen är marknadsvärdet, som jag presumerar är samma summa, så tar dessa summor ut varandra och det blir varken någon kapitalvinst eller kapitalförlust i bolaget. Bolaget torde alltså inte få några skattekonsekvenser av varken en utdelning eller en direkt avskrivning av lånet.Utdelningsbeskattning för dig som delägareOavsett om värdeöverföringen görs som en formell utdelning eller som en direkt efterskänkning av lånet kommer du som aktieägare utdelningsbeskattas. Detta beror på att du som aktieägare disponerat över inkomsten genom förmögenhetsöverföringen. Denna är inte affärsmässigt motiverad och görs därför inte i aktiebolagets intresse utan snarare i ditt intresse som aktieägare (se ex. RÅ 2007 not. 161, och RÅ 2004 ref. 1).Eftersom du är ensam ägare aktualiseras också fåmansbolagsreglerna. Om du andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag är andelarna i företaget kvalificerade. Vid bedömningen beaktas arbetets omfattning och betydelse för den verksamhet som bedrivs i företaget samt om en arbetsinsats har stor betydelse för vinst­genereringen. Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. Mer vägledning för att bedöma om du har en kvalificerad andel går att finna på skatteverkets hemsida här. Vägledning för beräkning av gränsbelopp finner du här. Vid användning av förenklingsregeln är gränsbeloppet 163 075 kronor om du äger alla aktier i företaget (2,75 gånger det inkomstbasbelopp som gällde året innan beskattningsåret). Det skulle innebära att utdelning under det beloppet beskattas till 20 % och över det beloppet är föremål för progressiv beskattning som om det vore lön.

Var kan jag lära mig mer om beskattning av mitt egna företag?

2017-01-31 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej!Jag håller på att starta mitt första egna företag och skulle gärna vilja veta hur man kan använda skattelagarna till sin fördel både som privatperson, investerare och företagare. Min fråga till Er är om ni känner till någon bok som tar upp just detta på ett sätt så att vi dödliga människor också förstår.Tack för Er tid!Mvh
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Böcker:Någon bok som berör ämnet på ett "pedagogiskt och lättförklarat sätt" har jag tyvärr aldrig sett. I min bokhylla har jag en bok som heter Beskattning av fårmansföretag skriven av Mats Tjernberg på 170 sidor. Den verkar relativt vettig men har några år på nacken. Om det kommit ut en ny upplaga vet jag inte, finns ingen att tillgå på adlibris vad jag ser. Utöver det så finns det på adlibris en klart mer omfattande bok som heter Beskattning av ägare i fåmansföretag av Rydin, Båvall och Bartels. Den är dock klart mer omfattande men skall enligt texten passa även för småföretagare även om den typen av litteratur självklart i första hand riktar sig till rådgivare som jurister och revisorer. Sånt du bör hålla koll på:De gällande reglerna för din del finns i Inkomstskattelagen där skatten för privatpersoner och företag finns. När det gäller ett litet eget företag blandas dessa regler till på sätt och vis. Mycket är även beroende på vilken typ av bolag du väljer att starta. I exempelvis kapitel 56 och 57 i inkomstskattelagen finns speciella regler för fåmansföretag som småföretag med färre än fyra ägare kallas i skatterättsliga sammanhang. Exempelvis framgår här att en småföretagare som tar utdelning från sitt fåmansbolag skall beskattas för det som utdelning upp till ett visst gränsbelopp och därefter beskattas utdelningen istället som tjänsteinkomst med kommunal skatt. Det här gäller exempelvis aktiebolag.Om man istället väljer att vara enskild näringsidkare finns det regler som gör att man kan spara viss tjänsteinkomst och istället beskatta den som utdelning. (Här försöker man alltså lagstifta för att enskild näringsidkare skall kunna ta utdelning från sitt bolag så som aktiebolagsägare kan göra)Hur du ska använda lagstiftnigen för att betala rätt skatt är således väldigt individuellt baserat på vad du väljer för bolagsform och tyvärr finns det för många möjligheter för att beskriva det här på ett vettigt vis utan att skriva en ny bok. Jag rekommenderar dock någon av de ovan nämnda, för det är ett klurigt område och att enbart kika i lagtexten ger inte mycket om man inte vet var man ska leta. Skattelagstiftning över lag är ju ganska tekniskt och rörigt om man inte redan känner till systemet.Med vänliga hälsningar,

Passiv delägare

2012-09-11 i Fåmansbolag
FRÅGA |Är det någon skillnad skattemässigt om man som passiv aktieägare i ett fåmansbolag äger mer eller mindre än 50% av bolaget?
Lukas Kanter |Hej, Uppdelningen i skattelagstiftningen mellan aktivt och passivt delägarskap i fåmansföretag syftar till att förhindra att inkomster beskattas som kapitalinkomst trots att det egentligen rör sig om arbetsinkomster. De särskilda reglerna påverkar endast den som varit ”verksam i betydande omfattning”, alltså aktiva delägare, eftersom det endast är den aktiva delägarens inkomst som i någon del kan sägas utgöra arbetsinkomst. För passiva delägare gäller de vanliga kapitalvinst- och utdelningsreglerna oinskränkt, även om innehavet skulle vara över 50 %. I vissa fall kan storleken på den passiva delägarens innehav få konsekvenser för de övriga delägarna, genom en undantagsregel i inkomstskattelagen som kallas ”utomståenderegeln”. Lite förenklat kan man säga att som utomstående räknas en passiv delägare som äger aktier i betydande omfattning (minst 30 %) och som har rätt till utdelning. Finns en sådan utomstående delägare kommer som huvudregel inte heller de aktiva delägarna att träffas av de speciella reglerna, utan beskattas som vanligt i inkomstslaget kapital för både utdelning och vinst. Denna undantagsregel återfinns i 57 kap 5 § inkomstskattelagen (https://lagen.nu/1999:1229). Hoppas att denna information har varit till hjälp! Vänliga hälsningar,

Utdelning till närstående i FÅAB

2017-12-27 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej,Jag har startat ett eget AB i år och det har gått bra.Jag vill ge min son 15 000 kr från bolaget. Vilken form av skatt skall jag betala och hur bokför jag gåvan?
Emmy Pettersson |Hej! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka skattekonsekvenser det får att ge bort pengar från sitt företag till en närstående. Svaret är att din son ska beskattas i inkomstslaget tjänst och bolaget hantera utgiften som en lönekostnad. Jag utgår från att du är den enda ägare i företaget och att du jobbar i bolaget. Detta påverkar nämligen hur överföringen av pengarna kommer hanteras rent skattemässigt eftersom det är ett fåmansföretag. Den vinst du skapat i företaget är ett resultat av det arbete du utfört. För att du som har full kontroll över bolaget inte ska kunna dra skattemässiga fördelar av detta finns särskilda regler i inkomstskattelagen. Reglerna kallas 3:12-reglerna. Exempelvis syftar de till att förhindra att du tar utdelning (som beskattas med 20 %) istället för lön (som beskattas med maximalt 57 %) (se 57 kap inkomstskattelag (1999:1229)). Ett belopp (kallat gränsbeloppet) beräknas och utdelning inom det beloppet beskattas till 20 %. Överstigande belopp beskattas i tjänst. Men nu är det din son som ska få pengar från bolaget, som inte är aktieägare. Det har i praxis blivit fastslaget att närstående som får utdelning från bolaget inte får använda sig av gränsbeloppet, vilket gör att din son direkt kommer beskattas i inkomstslaget tjänst ((HFD 2011 ref. 24)).För bolagets del ska det hanteras som lönekostnad. Det ska tilläggas att det inte spelar någon roll om ni betecknar överföringen som en gåva.

Ta utdelning från bolag under bokslutsperiod, hur påverkas 3:12-reglerna?

2017-05-17 i Fåmansbolag
FRÅGA |Kan man ta utdelning ur aktiebolag under pågående bokslutsperiod enligt 3:12 regeln och hur gör man detta om det är tillåtet.
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fundering.Sammanfattat svar: Som jag ser det ska det inte föreligga några problem med utdelningen du föreslår. Skattereglerna skapar inga problem vad jag kan se och därutöver så ställer inte aktiebolagslagen upp några hinder så länge du följer formkraven för utdelning vid en extra bolagsstämma om det här utdelningsförslaget inte skall tas upp på ordinarie årsstämma. Det bör inte föreligga redovisningsmässiga problem. Det är dock något som ligger utanför mina kunskaper tyvärr. Utredning: Som jag ser det så finns det tre olika aspekter som skulle kunna skapa problem som förhindrar utdelning under bokslutsperioden. De tre potentiella problemen är skatterättsliga, bolagsrättsliga eller bokföringsmässiga. Skatterättsliga problem? När det gäller utdelning så skall den tas upp till beskattning när den kan disponeras av den skattskyldige. IL 42:12. Om det är så att utdelningen beslutats av bolaget den 28 december 2016 men du väljer att låta bolaget vänta med utbetalningen till den 2 januari 2017 så skall alltså utdelningen tas upp till beskattning under år 2016 och inte år 2017. En fysisk person delar inte upp sin inkomstbeskattning på olika räkenskapsår som är hänförliga till om fåmansbolaget har annat räkenskapsår. Det innebär att bolagets utdelning i bokslutsperioden inte inverkar på din beskattning utan din kapitalutdelning ska hänföras till beskattning år 2017 om du väljer att ta utdelning nu. För lönesummeregeln så bör lönerna år 2016 användas eftersom det är året före beskattningsåret. IL 57:17. Som jag ser det finns inga hinder enligt skattelagstiftningen mot en utdelning under bokslutsperioden. Enligt skattereglerna kan du ta utdelning när helst under året som du känner för det eftersom det utdelningsbara beloppet ändå har blivit beskattat på bolagsnivå. 3:12-reglerna är något som berör dig som privatperson och aktieägare, det har egentligen inte med bolagets redovisningsperioder att göra utan det rör ditt eget räkenskapsår skulle man kunna säga. Eftersom du är en vanlig person så är det kalenderåret som blir aktuellt här. En utdelning från ett bolag under bokslutsperioden kommer således skatterättsligt att klassificeras som en helt vanlig utdelning till dig som du beroende på utdelningens storlek får betala antingen 20 % skatt, eller den högre tjänsteinkomstskatten på. (Det är dock något du verkade ha koll på och därför något jag inte går in på). Bolagsrättsliga problem? Ett beslut om utdelning ska fattas på årsstämma, eller på en extra bolagsstämma. ABL 18:1 och 17:2. I förslaget om vinstutdelning skall informationen som räknas upp i ABL 18:3 lämnas och eftersom det här antagligen kommer ske på en extrainsatt bolagsstämma så skall informationen i ABL 18:5-6 bifogas. De handlingarna som nämns ovan ska finnas tillgängliga för samtliga aktieägare minst två veckor före den extrainsatta bolagsstämman där beslutet om utdelning ska tas. ABL 18:7. Om beslutet om utdelning sker på en annan bolagsstämma än årsstämman så måste dessutom beslutet registreras i aktiebolagsregistret. ABL 18:10. Jag ser inte att ABL ställer upp några hinder för en utdelning under bokslutsperioden. Det är dock viktigt att man följer formkraven eftersom det alltså krävs lite extra uppgifter som bifogas till utdelningsförslaget, samt att det registreras, om det inte sker vid ordinarie årsstämma. Det är också viktigt att man iakttar försiktighet och inte tar ut mer än att det fortfarande finns full täckning för bolaget bundna kapital. ABL 17:3. Men det antar jag att du har koll på. Eftersom en utdelning annars är omöjlig. Dessutom är en utdelning ogiltig om inte formkraven följts och utdelningen ska då återbetalas. ABL 17:6. Bokföringsmässiga problem? Tyvärr har jag inte kunskaper nog att svara på om det uppstår bokföringsmässiga problem med en utdelning under bokslutsperioden. Det enda problemet jag kan se här skulle vara att man bokför utdelningen till fel period. Det är dock inget allvarligt fel eftersom det varken sänker eller höjer bolagets skattepliktiga vinst då utdelningen ändå görs med beskattade medel. Det skapar väl snarare mer en inkonsekvens i redovisningen och frågan blir ju här vad som överensstämmer med god redovisningssed. Sammanfattningsvis: Jag anser inte att det finns något som förhindrar utdelningen om du följer aktiebolagslagens regler för utdelning vid årsstämma eller vid extrainsatt bolagsstämma. För ytterligare hjälp: Om du behöver hjälp med något annat rekommenderar jag dig att kontakta Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Om det skulle vara så att det är några andra frågor som har med det här svaret att göra, exempelvis att du känner att det är något du inte riktigt får svar på, eller om det är något som du hade velat få bättre förklarat så får du gärna höra av dig till mig på email till adressen ovan. Med vänliga hälsningar,

Utdelning i fåmansföretag

2014-04-28 i Fåmansbolag
FRÅGA |Hej! Jag driver ett aktiebolag och har 1,3 miljoner till godo i samband med min kollegas utköp. Undrar nu om det finns något smart sätt att ta ut dessa pengar utan att behöva skatta bort 70%. Tack på förhand.
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fåmansföretag regleras i 56 kap. inkomstskattelagen. För att ett företag ska klassificeras som ett fåmansföretag fordras att företaget inte är marknadsnoterat samt att max 4 delägare äger mer än 50 % av aktierna enligt 2 och 3 §§.För utdelning på kvalificerade andelar gäller särskilda regler enligt 57 kap. En kvalificerad andel är en andel i ett fåmansföretag som ägs av en delägare som är verksam i betydande omfattning. Delägaren anses ha varit verksam i betydande omfattning om dennes arbetsinsats har varit av påtaglig betydelse för vinstgenereringen, en helt underordnad ställning är inte tillräcklig.Upp till ett visst gränsbelopp beskattas uttag ur bolaget genom att två tredjedelar av det uttagna beloppet beskattas i näringsslaget kapital. Skattesatsen för kapitalvinster är 30 %, den effektiva skattesatsen för den delen blir således 20 %. Den del av uttaget som överstiger gränsbeloppet tas upp som vanligt i inkomstslaget tjänst.Gränsbeloppet består enligt 10 § av årets gränsbelopp och ej utnyttjade del av gränsbeloppet från tidigare år uppräknad med statslåneräntan i november året innan ökad med tre procentenheter, se 8 och 13 §§. Årets gränsbelopp beräknas som det mest förmånliga av: 1) årets inkomstbasbelopp multiplicerat med 2.75 (omkring 150 000) och 2) summan av det lönebaserade utrymmet vilket beröknas enligt 16-19 §§ och underlaget för årets gränsbelopp vilket består av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång (12 §) ökat med statslåneräntan för november det föregående året ökad med nio procentenheter.Som framgår är beräkningen inte helt okomplicerad, men den kan innebära en skillnad på omkring 50 %-enheter av den effektiva skattesatsen.Vänliga hälsningar,