Beskattning av utdelning från kvalificerade andelar samt beskattning av inkomst av tjänst och statlig inkomstskatt
Hej!
Jag har ett AB som endast jag arbetar i. Från annan lönetjänst kommer jag i år tjäna cirka 350tkr. Mitt aktiebolag kommer göra vinst på 2.7M kronor. Tjänsterna är momsbefriade.
Jag har förstått att jag bör ge mig själv lön tills jag kommer upp i brytpunkten för statlig skatt. Jag har inget behov av lön egentligen, men finns det någon mening att ge sig själv högre lön än till brytpunkten för att kunna dela ut mer inom huvudregeln nästa år?
Säg att jag ger mig själv lön på 400k. Då kan jag enligt huvudregeln dela ut cirka 200k till 20% skatt. Resterande del av vinsten (2.66M) kommer alltså tjänstebeskattas, dvs cirka 50% och jag får utdelning på 1.33M kontant? Alternativt kan jag alltså ge mig själv högre lön, men till högre skatt nu, men med högre utdelningsutrymme nästa år. Men svårt att tro att det är värt det?
Hoppas ni kan svara, det skulle verkligen underlätta!
Vänliga hälsningar,
Erik.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Först och främst, din vinst kommer överhuvudtaget inte beskattas som inkomst av tjänst eller inkomst av kapital om du inte tar ut vinsten från bolaget. Först när du tar ut vinstmedel som lön eller utdelning kommer vinsten att beskattas i inkomstslaget tjänst eller inkomstslaget kapital. Den vinst som du låter ligga kvar i bolaget kommer tillsvidare endast beskattas med s.k. bolagsskatt om 21,4 procent det beskattningsår vinsten intjänas.
Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt beskattningsåret 2019 ligger på 490 700 kr. Eftersom du erhållit 350 000 kr från en annan tjänst och ska ta upp denna inkomst i inkomstslaget tjänst har du möjlighet att ta ut 140 700 kr i lön från ditt bolag utan att överskrida den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Du kommer alltså inte ha möjlighet att nästa beskattningsår tillämpa huvudregeln och beakta lönebaserat utrymme vid beräkning av årets gränsbelopp och samtidigt hålla dig inom gränsen för statlig inkomstskatt nuvarande beskattningsår. Du kan däremot, alldeles oavsett hur hög lön du tar ut använda dig av förenklingsregeln. Under förutsättning att du är ensam ägare i bolaget blir ditt gränsbelopp i sådant fall 171 875 kr + sparat utdelningsuttrymme uppräknat med statslåneräntan (statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret, d.v.s. 0,51 procent) ökad med tre procentenheter, d.v.s. sparat utdelningsuttrymme x 1,0351.
Som jag förstår det är din fråga om det gynnar dig att ta ut högre lön och betala statlig inkomstskatt detta beskattningsår för att du nästa beskattningsår ska kunna beakta lönebaserat utrymme vid tillämpning av huvudregeln, och genom att öka ditt lönebaserade utrymme få ett högre gränsbelopp nästa år. Låt säga att du tar ut 400 000 kr i lön från ditt bolag, under förutsättning att vederbörliga avdrag redan har gjorts ska du då ta upp 750 000 kr till beskattning i inkomstslaget tjänst. Först och främst utgår kommunal inkomstskatt om ca 30 procent. För den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger den nedre skiktgränsen ska du betala statlig inkomstskatt om 20 procent. För den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger den övre skiktgränsen om 689 300 kr ska du betala 5 procent i statlig inkomstskatt. Du betalar då alltså 279 895 kr i skatt och behåller 470 105 kr av de 750 000 kr som du tar upp i inkomstslaget tjänst. Samtidigt får du beakta lönebaserat utrymme vid tillämpning av huvudregeln vid beräkning av årets gränsbelopp nästa beskattningsår. Årets gränsbelopp enligt huvudregeln utgörs av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter + lönebaserat utrymme. Det lönebaserade utrymmet blir mycket riktigt 200 000 kr och årets gränsbelopp nästa beskattningsår blir alltså något högre än om förenklingsregeln skulle tillämpas. Det innebär att du i sådant fall nästa beskattningsår kan ta ut åtminstone 200 000 kr som utdelning till en skattesats om 20 procent.
Under det första beskattningsåret betalar du alltså, utöver kommunal skatt ytterligare 54 895 kr i statlig inkomstskatt för den del om 259 300 kr som överstiger den nedre skiktgränsen för att du nästa beskattningsår ska få beakta lönebaserat utrymme vid tillämpning av huvudregeln och utöka ditt gränsbelopp, d.v.s. den gräns inom vilken du får ta utdelning till en skattesats om 20 procent med åtminstone 28 125 kr. Ett alternativ kan vara att du tar ut 140 000 kr i lön från ditt bolag, du ska då totalt ta upp 490 000 kr i inkomstslaget tjänst, och tar ut 170 000 kr i utdelning från ditt bolag. Dessa inkomster ska då beskattas till en skattesats om 30 respektive 20 procent. Du betalar alltså 181 000 kr i skatt och behåller 479 000 av de 660 000 kr du tar upp. Samtidigt får du inte beakta lönebaserat utrymme vid tillämpning av huvudregeln nästa år och får alltså ta ut minst 28 125 kr mindre i utdelning till en skattesats om 20 procent. Det senare alternativet är, mot bakgrund av att du får betala mindre skatt och du inte är i något större behov av lön det mest gynnsamma. Du kommer alltså inte gynnas av att ta ut högre lön och betala statlig inkomstskatt för att du nästa beskattningsår ska få ett högre gränsbelopp. Istället bör du hålla dig inom den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt och tillämpa förenklingsregeln vid utdelning.
Hoppas att du fick svar på din fråga.
