Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Böcker:Någon bok som berör ämnet på ett "pedagogiskt och lättförklarat sätt" har jag tyvärr aldrig sett. I min bokhylla har jag en bok som heter Beskattning av fårmansföretag skriven av Mats Tjernberg på 170 sidor. Den verkar relativt vettig men har några år på nacken. Om det kommit ut en ny upplaga vet jag inte, finns ingen att tillgå på adlibris vad jag ser. Utöver det så finns det på adlibris en klart mer omfattande bok som heter Beskattning av ägare i fåmansföretag av Rydin, Båvall och Bartels. Den är dock klart mer omfattande men skall enligt texten passa även för småföretagare även om den typen av litteratur självklart i första hand riktar sig till rådgivare som jurister och revisorer. Sånt du bör hålla koll på:De gällande reglerna för din del finns i Inkomstskattelagen där skatten för privatpersoner och företag finns. När det gäller ett litet eget företag blandas dessa regler till på sätt och vis. Mycket är även beroende på vilken typ av bolag du väljer att starta. I exempelvis kapitel 56 och 57 i inkomstskattelagen finns speciella regler för fåmansföretag som småföretag med färre än fyra ägare kallas i skatterättsliga sammanhang. Exempelvis framgår här att en småföretagare som tar utdelning från sitt fåmansbolag skall beskattas för det som utdelning upp till ett visst gränsbelopp och därefter beskattas utdelningen istället som tjänsteinkomst med kommunal skatt. Det här gäller exempelvis aktiebolag.Om man istället väljer att vara enskild näringsidkare finns det regler som gör att man kan spara viss tjänsteinkomst och istället beskatta den som utdelning. (Här försöker man alltså lagstifta för att enskild näringsidkare skall kunna ta utdelning från sitt bolag så som aktiebolagsägare kan göra)Hur du ska använda lagstiftnigen för att betala rätt skatt är således väldigt individuellt baserat på vad du väljer för bolagsform och tyvärr finns det för många möjligheter för att beskriva det här på ett vettigt vis utan att skriva en ny bok. Jag rekommenderar dock någon av de ovan nämnda, för det är ett klurigt område och att enbart kika i lagtexten ger inte mycket om man inte vet var man ska leta. Skattelagstiftning över lag är ju ganska tekniskt och rörigt om man inte redan känner till systemet.Med vänliga hälsningar,

Lukas Kanter |Hej, Uppdelningen i skattelagstiftningen mellan aktivt och passivt delägarskap i fåmansföretag syftar till att förhindra att inkomster beskattas som kapitalinkomst trots att det egentligen rör sig om arbetsinkomster. De särskilda reglerna påverkar endast den som varit ”verksam i betydande omfattning”, alltså aktiva delägare, eftersom det endast är den aktiva delägarens inkomst som i någon del kan sägas utgöra arbetsinkomst. För passiva delägare gäller de vanliga kapitalvinst- och utdelningsreglerna oinskränkt, även om innehavet skulle vara över 50 %. I vissa fall kan storleken på den passiva delägarens innehav få konsekvenser för de övriga delägarna, genom en undantagsregel i inkomstskattelagen som kallas ”utomståenderegeln”. Lite förenklat kan man säga att som utomstående räknas en passiv delägare som äger aktier i betydande omfattning (minst 30 %) och som har rätt till utdelning. Finns en sådan utomstående delägare kommer som huvudregel inte heller de aktiva delägarna att träffas av de speciella reglerna, utan beskattas som vanligt i inkomstslaget kapital för både utdelning och vinst. Denna undantagsregel återfinns i 57 kap 5 § inkomstskattelagen (https://lagen.nu/1999:1229). Hoppas att denna information har varit till hjälp! Vänliga hälsningar,

Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fåmansföretag regleras i 56 kap. inkomstskattelagen. För att ett företag ska klassificeras som ett fåmansföretag fordras att företaget inte är marknadsnoterat samt att max 4 delägare äger mer än 50 % av aktierna enligt 2 och 3 §§.För utdelning på kvalificerade andelar gäller särskilda regler enligt 57 kap. En kvalificerad andel är en andel i ett fåmansföretag som ägs av en delägare som är verksam i betydande omfattning. Delägaren anses ha varit verksam i betydande omfattning om dennes arbetsinsats har varit av påtaglig betydelse för vinstgenereringen, en helt underordnad ställning är inte tillräcklig.Upp till ett visst gränsbelopp beskattas uttag ur bolaget genom att två tredjedelar av det uttagna beloppet beskattas i näringsslaget kapital. Skattesatsen för kapitalvinster är 30 %, den effektiva skattesatsen för den delen blir således 20 %. Den del av uttaget som överstiger gränsbeloppet tas upp som vanligt i inkomstslaget tjänst.Gränsbeloppet består enligt 10 § av årets gränsbelopp och ej utnyttjade del av gränsbeloppet från tidigare år uppräknad med statslåneräntan i november året innan ökad med tre procentenheter, se 8 och 13 §§. Årets gränsbelopp beräknas som det mest förmånliga av: 1) årets inkomstbasbelopp multiplicerat med 2.75 (omkring 150 000) och 2) summan av det lönebaserade utrymmet vilket beröknas enligt 16-19 §§ och underlaget för årets gränsbelopp vilket består av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång (12 §) ökat med statslåneräntan för november det föregående året ökad med nio procentenheter.Som framgår är beräkningen inte helt okomplicerad, men den kan innebära en skillnad på omkring 50 %-enheter av den effektiva skattesatsen.Vänliga hälsningar,