Jonas P. Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fundering.Sammanfattat svar: Som jag ser det ska det inte föreligga några problem med utdelningen du föreslår. Skattereglerna skapar inga problem vad jag kan se och därutöver så ställer inte aktiebolagslagen upp några hinder så länge du följer formkraven för utdelning vid en extra bolagsstämma om det här utdelningsförslaget inte skall tas upp på ordinarie årsstämma. Det bör inte föreligga redovisningsmässiga problem. Det är dock något som ligger utanför mina kunskaper tyvärr. Utredning: Som jag ser det så finns det tre olika aspekter som skulle kunna skapa problem som förhindrar utdelning under bokslutsperioden. De tre potentiella problemen är skatterättsliga, bolagsrättsliga eller bokföringsmässiga. Skatterättsliga problem? När det gäller utdelning så skall den tas upp till beskattning när den kan disponeras av den skattskyldige. IL 42:12. Om det är så att utdelningen beslutats av bolaget den 28 december 2016 men du väljer att låta bolaget vänta med utbetalningen till den 2 januari 2017 så skall alltså utdelningen tas upp till beskattning under år 2016 och inte år 2017. En fysisk person delar inte upp sin inkomstbeskattning på olika räkenskapsår som är hänförliga till om fåmansbolaget har annat räkenskapsår. Det innebär att bolagets utdelning i bokslutsperioden inte inverkar på din beskattning utan din kapitalutdelning ska hänföras till beskattning år 2017 om du väljer att ta utdelning nu. För lönesummeregeln så bör lönerna år 2016 användas eftersom det är året före beskattningsåret. IL 57:17. Som jag ser det finns inga hinder enligt skattelagstiftningen mot en utdelning under bokslutsperioden. Enligt skattereglerna kan du ta utdelning när helst under året som du känner för det eftersom det utdelningsbara beloppet ändå har blivit beskattat på bolagsnivå. 3:12-reglerna är något som berör dig som privatperson och aktieägare, det har egentligen inte med bolagets redovisningsperioder att göra utan det rör ditt eget räkenskapsår skulle man kunna säga. Eftersom du är en vanlig person så är det kalenderåret som blir aktuellt här. En utdelning från ett bolag under bokslutsperioden kommer således skatterättsligt att klassificeras som en helt vanlig utdelning till dig som du beroende på utdelningens storlek får betala antingen 20 % skatt, eller den högre tjänsteinkomstskatten på. (Det är dock något du verkade ha koll på och därför något jag inte går in på). Bolagsrättsliga problem? Ett beslut om utdelning ska fattas på årsstämma, eller på en extra bolagsstämma. ABL 18:1 och 17:2. I förslaget om vinstutdelning skall informationen som räknas upp i ABL 18:3 lämnas och eftersom det här antagligen kommer ske på en extrainsatt bolagsstämma så skall informationen i ABL 18:5-6 bifogas. De handlingarna som nämns ovan ska finnas tillgängliga för samtliga aktieägare minst två veckor före den extrainsatta bolagsstämman där beslutet om utdelning ska tas. ABL 18:7. Om beslutet om utdelning sker på en annan bolagsstämma än årsstämman så måste dessutom beslutet registreras i aktiebolagsregistret. ABL 18:10. Jag ser inte att ABL ställer upp några hinder för en utdelning under bokslutsperioden. Det är dock viktigt att man följer formkraven eftersom det alltså krävs lite extra uppgifter som bifogas till utdelningsförslaget, samt att det registreras, om det inte sker vid ordinarie årsstämma. Det är också viktigt att man iakttar försiktighet och inte tar ut mer än att det fortfarande finns full täckning för bolaget bundna kapital. ABL 17:3. Men det antar jag att du har koll på. Eftersom en utdelning annars är omöjlig. Dessutom är en utdelning ogiltig om inte formkraven följts och utdelningen ska då återbetalas. ABL 17:6. Bokföringsmässiga problem? Tyvärr har jag inte kunskaper nog att svara på om det uppstår bokföringsmässiga problem med en utdelning under bokslutsperioden. Det enda problemet jag kan se här skulle vara att man bokför utdelningen till fel period. Det är dock inget allvarligt fel eftersom det varken sänker eller höjer bolagets skattepliktiga vinst då utdelningen ändå görs med beskattade medel. Det skapar väl snarare mer en inkonsekvens i redovisningen och frågan blir ju här vad som överensstämmer med god redovisningssed. Sammanfattningsvis: Jag anser inte att det finns något som förhindrar utdelningen om du följer aktiebolagslagens regler för utdelning vid årsstämma eller vid extrainsatt bolagsstämma. För ytterligare hjälp: Om du behöver hjälp med något annat rekommenderar jag dig att kontakta Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Om det skulle vara så att det är några andra frågor som har med det här svaret att göra, exempelvis att du känner att det är något du inte riktigt får svar på, eller om det är något som du hade velat få bättre förklarat så får du gärna höra av dig till mig på email till adressen ovan. Med vänliga hälsningar,

|Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fåmansföretag regleras i 56 kap. inkomstskattelagen. För att ett företag ska klassificeras som ett fåmansföretag fordras att företaget inte är marknadsnoterat samt att max 4 delägare äger mer än 50 % av aktierna enligt 2 och 3 §§.För utdelning på kvalificerade andelar gäller särskilda regler enligt 57 kap. En kvalificerad andel är en andel i ett fåmansföretag som ägs av en delägare som är verksam i betydande omfattning. Delägaren anses ha varit verksam i betydande omfattning om dennes arbetsinsats har varit av påtaglig betydelse för vinstgenereringen, en helt underordnad ställning är inte tillräcklig.Upp till ett visst gränsbelopp beskattas uttag ur bolaget genom att två tredjedelar av det uttagna beloppet beskattas i näringsslaget kapital. Skattesatsen för kapitalvinster är 30 %, den effektiva skattesatsen för den delen blir således 20 %. Den del av uttaget som överstiger gränsbeloppet tas upp som vanligt i inkomstslaget tjänst.Gränsbeloppet består enligt 10 § av årets gränsbelopp och ej utnyttjade del av gränsbeloppet från tidigare år uppräknad med statslåneräntan i november året innan ökad med tre procentenheter, se 8 och 13 §§. Årets gränsbelopp beräknas som det mest förmånliga av: 1) årets inkomstbasbelopp multiplicerat med 2.75 (omkring 150 000) och 2) summan av det lönebaserade utrymmet vilket beröknas enligt 16-19 §§ och underlaget för årets gränsbelopp vilket består av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång (12 §) ökat med statslåneräntan för november det föregående året ökad med nio procentenheter.Som framgår är beräkningen inte helt okomplicerad, men den kan innebära en skillnad på omkring 50 %-enheter av den effektiva skattesatsen.Vänliga hälsningar,

Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Böcker:Någon bok som berör ämnet på ett "pedagogiskt och lättförklarat sätt" har jag tyvärr aldrig sett. I min bokhylla har jag en bok som heter Beskattning av fårmansföretag skriven av Mats Tjernberg på 170 sidor. Den verkar relativt vettig men har några år på nacken. Om det kommit ut en ny upplaga vet jag inte, finns ingen att tillgå på adlibris vad jag ser. Utöver det så finns det på adlibris en klart mer omfattande bok som heter Beskattning av ägare i fåmansföretag av Rydin, Båvall och Bartels. Den är dock klart mer omfattande men skall enligt texten passa även för småföretagare även om den typen av litteratur självklart i första hand riktar sig till rådgivare som jurister och revisorer. Sånt du bör hålla koll på:De gällande reglerna för din del finns i Inkomstskattelagen där skatten för privatpersoner och företag finns. När det gäller ett litet eget företag blandas dessa regler till på sätt och vis. Mycket är även beroende på vilken typ av bolag du väljer att starta. I exempelvis kapitel 56 och 57 i inkomstskattelagen finns speciella regler för fåmansföretag som småföretag med färre än fyra ägare kallas i skatterättsliga sammanhang. Exempelvis framgår här att en småföretagare som tar utdelning från sitt fåmansbolag skall beskattas för det som utdelning upp till ett visst gränsbelopp och därefter beskattas utdelningen istället som tjänsteinkomst med kommunal skatt. Det här gäller exempelvis aktiebolag.Om man istället väljer att vara enskild näringsidkare finns det regler som gör att man kan spara viss tjänsteinkomst och istället beskatta den som utdelning. (Här försöker man alltså lagstifta för att enskild näringsidkare skall kunna ta utdelning från sitt bolag så som aktiebolagsägare kan göra)Hur du ska använda lagstiftnigen för att betala rätt skatt är således väldigt individuellt baserat på vad du väljer för bolagsform och tyvärr finns det för många möjligheter för att beskriva det här på ett vettigt vis utan att skriva en ny bok. Jag rekommenderar dock någon av de ovan nämnda, för det är ett klurigt område och att enbart kika i lagtexten ger inte mycket om man inte vet var man ska leta. Skattelagstiftning över lag är ju ganska tekniskt och rörigt om man inte redan känner till systemet.Med vänliga hälsningar,

|Hej, Uppdelningen i skattelagstiftningen mellan aktivt och passivt delägarskap i fåmansföretag syftar till att förhindra att inkomster beskattas som kapitalinkomst trots att det egentligen rör sig om arbetsinkomster. De särskilda reglerna påverkar endast den som varit ”verksam i betydande omfattning”, alltså aktiva delägare, eftersom det endast är den aktiva delägarens inkomst som i någon del kan sägas utgöra arbetsinkomst. För passiva delägare gäller de vanliga kapitalvinst- och utdelningsreglerna oinskränkt, även om innehavet skulle vara över 50 %. I vissa fall kan storleken på den passiva delägarens innehav få konsekvenser för de övriga delägarna, genom en undantagsregel i inkomstskattelagen som kallas ”utomståenderegeln”. Lite förenklat kan man säga att som utomstående räknas en passiv delägare som äger aktier i betydande omfattning (minst 30 %) och som har rätt till utdelning. Finns en sådan utomstående delägare kommer som huvudregel inte heller de aktiva delägarna att träffas av de speciella reglerna, utan beskattas som vanligt i inkomstslaget kapital för både utdelning och vinst. Denna undantagsregel återfinns i 57 kap 5 § inkomstskattelagen (https://lagen.nu/1999:1229). Hoppas att denna information har varit till hjälp! Vänliga hälsningar,