Utdelning kvalificerade andelar
Hej. Vi är två delägare i ett aktiebolag som äger 50% av aktierna vardera. Båda är aktiva i bolaget men endast en av oss tar ut lön som motsvarar 650.000 kr. Min fråga är kan den ägaren som tar ut lön få ha lönebaserad utdelning, och vad kan den andra som inte tar ut lön få i utdelning?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som du säkert vet beslutar bolagsstämman om utdelning enligt styrelsens förslag, d.v.s. beslut om utdelning ska fattas gemensamt av dig och den andra delägaren vid bolagsstämma eftersom ni äger 50 % av aktierna var. Utdelning utgår vanligtvis proportionerligt i förhållande till aktierna. Under förutsättning att du och den andre delägaren äger lika många aktier av den eller de aktieserier som ger rätt till utdelning har ni alltså rätt till lika stor utdelning. Vid beslut om utdelning ska kapitalskyddsreglerna i aktiebolagslagen, och närmare bestämt beloppsspärren och försiktighetsregeln beaktas. Enkelt uttryckt kan man säga att er rätt till utdelning, av borgenärshänsyn, aldrig är större än det fria egna kapitalet. Dessutom får utdelning, oavsett om den inte är större än det fria egna kapitalet, inte ske om det inte är försvarligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Det innebär i stora drag bland annat att bolagets soliditet och likviditet mot bakgrund av verksamhetens art, omfattning och risker, framförallt med hänsyn till bolagets borgenärer av försiktighetsskäl inte får understiga vissa procentuella nivåer. Några exakta gränser är svårt att fastställa, var gränserna enligt försiktighetsregeln går varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.
Vad ni uppburit i lön avgör alltså varken huruvida ni har rätt till utdelning eller hur stor utdelning ni har rätt till. Däremot har den lön ni har uppburit betydelse för frågan om hur respektive aktieägares utdelning ska beskattas.
Om ni båda har varit verksamma i bolaget i betydande omfattning utgör era andelar s.k. kvalificerade andelar. I sådant fall ska era utdelningar beskattas enligt reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen (IL). Kapitalvinst och utdelning på en kvalificerad andel ska till den del den överstiger det s.k. gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst. Kapitalvinst och utdelning som ryms inom gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital (57 kap. 21 § 1 st. IL). Det innebär i praktiken att den del av utdelningen som inte överstiger gränsbeloppet ska beskattas med 20 %. Gränsbeloppet är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsuttrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter (57 kap. 10 § 1 st. IL). Årets gränsbelopp kan beräknas enligt två olika regler, förenklingsregeln och huvudregeln. Den metod som ger det högsta beloppet får användas vid beräkning av gränsbeloppet. Vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln beaktas det s.k. lönebaserade utrymmet. För att lönebaserat utrymme ska få beaktas vid beräkning av årets gränsbelopp krävs dock, förutom att det s.k. kapitalandelskravet är uppfyllt (d.v.s. att andelsägaren innehar andelar som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i bolaget), att ägaren till de kvalificerade andelarna eller någon närstående till denne under föregående beskattningsår uppburit lön motsvarande minst 9,6 x förgående beskattningsårs inkomstbasbelopp, d.v.s. 600 000 kr. Det är här som den skattemässiga skillnaden mellan dig och den andre aktieägaren uppstår. Den delägaren som har uppburit lön motsvarande 650 000 kr får (under förutsättning att lönen uppburits under förgående beskattningsår, alternativt om en lön motsvarande minst 600 000 kr uppburits under förgående beskattningsår, och denne äger minst 4 % av bolagets kapital) vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln beakta det lönebaserade utrymmet. Detta kan medföra att årets gränsbelopp enligt huvudregeln blir högre än om årets gränsbelopp beräknas enligt förenklingsregeln. Detta varierar dock beroende på omständigheterna. Det lönebaserade utrymmet är 50 % av löneunderlaget, alltså kontant ersättning som hos arbetstagaren ska ta upp i inkomstslaget tjänst under året före beskattningsåret och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Det lönebaserade utrymmet ska vidare fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Som du förstår kan årets gränsbelopp enligt huvudregeln alltså bli betydligt högre än årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln beroende på hur mycket lön bolaget har skrivit ut till sina anställda. Detta kan alltså, beroende på omständigheterna, skattemässigt gynna den aktieägare som har möjlighet att tillämpa huvudregeln och beakta det lönebaserade utrymmet. Den aktieägare som däremot inte uppburit någon lön får, under förutsättning att någon närstående till denne inte uppburit lön från bolaget, inte vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln beakta det lönebaserade utrymmet.
Årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln är ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedelar av inkomstbasbeloppet från förgående beskattningsår, d.v.s. 2,75 x 62 500 = 171 875. Beloppet 171 875 kr ska vidare fördelas med lika belopp på andelarna i företaget vilket innebär att årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln för den aktieägare som tillämpar förenklingsregeln, eftersom ni innehar 50 % av aktierna i bolaget vardera, utgör 85 937. Beloppet 85 937 kr + sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan (statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret, d.v.s. 0,51 %) ökad med tre procentenheter utgör ditt gränsbelopp enligt förenklingsregeln. Alltså 85 937 + (sparat utdelningsutrymme x 3,51).
Hoppas att du fick svar på din fråga.
