Har min son rätt till sjukersättning?

2018-12-24 i Sjuk
FRÅGA |Hej,min son arbetar som elevassistent på en skola och har timersättning. Han har jobbat där sedan i september och har ett fast schema. Nu har han fått en operationstid den 10:e januari och han kommer behöva vara sjukskriven 7-10 dagar efter det (han ska operera bort halsmandlarna) pga infektionsrisken mm.Han har föranmält till sin arbetsgivare att han kommer vara borta pga operationen och min fråga är därför om han har rätt till sjukersättning under den tiden han är borta/sjukskriven? Han kommer kunna styrka sin sjukskrivning med läkarintyg.Hälsningar en undrande mamma
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Här är det fråga om en nedsatt arbetsförmåga och om det gör din son berättigad sjuklön enligt lag (1991:1047) om sjuklön (HÄR). Grundläggande om sjuklön Den grundläggande förutsättningen för att få sjuklön är att arbetsförmågan är nedsatt och leder till att man inte kan utföra det vanliga arbetet, 4 §. Detta är en bedömningsfråga, och jag redogör nedan för vad som beaktas vid en sådan. Då han varit anställd sedan september uppfyller han även kravet på anställningens längd, 3 §.Rätt till sjuklön får en person för de första 14 dagarna, vilket arbetsgivaren står för, 7 §. Därefter blir det en fråga för försäkringskassan i form av sjukpenning. I detta fall framgår att sjukskrivningen varar mellan 7- 10 dagar vilket vanligen innebär att din sons arbetsgivare ska stå för detta. Ett undantag kan t.ex. vara en behovsanställning (se länken nedan). Bra att tänka på gällande sjuklönVad som kan vara bra att tänka på i din sons fall är dels anmäla detta då arbetsgivaren inte är skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan skett, 8 § 1 st. Vidare är nämnvärt att enbart de första 7 dagarna är arbetsgivaren skyldig att betala ut sjuklön. Därefter krävs ett sjukintyg från läkare för att denna skyldighet ska fortsatt gälla, 8 § 2 st. Därför är det bra att han både anmält och har ett läkarintyg. Det krävs också att din son lämnat in ett skriftligt intyg till arbetsgivaren om hur arbetsförmågan är nedsatt, 9 §. Kort om bedömning av nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdomDet avgörande är som sagt om arbetsförmågan är nedsatt, pga. vad som "faller in" under sjukdom. För olika arbetsgivare och yrken så är olika situationer och olika typer av operationer inräknade i detta begrepp. Det viktiga sägs vara att den nedsatta arbetsförmågan inte ska vara en följd utav en normalt jobbig livssituation eller generella livsproblem. Läkarintyget ska också precisera på vilket sätt som arbetsförmågan sätts ned för att arbetsgivaren ska kunna avgöra detta. Slutligen ser jag inget hinder i att han skulle få sjuklön.Övrigt råd:Man kan alltid kontakta sin arbetsgivare om man är osäker på om man får sjuklön eller har övriga funderingar. Om det skulle vara så att en arbetsgivare inte betalar ut sjuklön, så finns alternativet att ansöka om sjukersättning hos försäkringskassan, sk. sjuklönegaranti. Hur du gör detta, samt mer information om sjuklön hittar du på denna länk.https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning Hoppas du fick svar på frågan!Med vänlig hälsning,

Hur lång är sjukperioden för en anställd?

2018-11-30 i Sjuk
FRÅGA |Hej. Ett butiksbiträde hos oss är tillsvidareanställd till 75%. (minst 30 timmar/vecka).Nu sa hon upp sig och sjukanmälde sig samtidigt med gällande läkarintyg. Hur betalar vi hennes 14 dagar sjuklön? Första dagen är karens. Är det sen kalenderdagar som gäller eller hennes schemalagda arbetspass vi ska betala? För hon är inte schemalagd varje dag utan ledig typ 2 dagar mitt i vecka. Vill bara göra rätt. Tack för svar. Mvh Johannes Eder
Jonathan Jademyr |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att svara snabbt på din fråga så är det kalenderdagar som gäller. Sjukperioden börjar precis som du säger med en karensdag för att sedan löpa i 13 kalenderdagar till (7 § lagen om sjuklön). Därefter anmäler du ärendet till försäkringskassan. En guide för hur sjuklön ska betalas ut hittar du på verksamhet.se, en sida från bolagsverket, denna sida hittar du nedan. https://www.verksamt.se/driva/anstalla/sjukskrivning/nar-en-anstalld-blir-sjukHoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Har jag rätt till både sjukpenning och avgångsvederlag?

2018-11-30 i Sjuk
FRÅGA |Kommun säger upp mig på grund av personliga skäl med avgångsvederlag. Jag har 0% arbetsförmåga på på nuvarande jobb. Jag är sjukskriven länge, 2 år. Får jag rätt att få 6 månaders avgångsvederlag med full lön och har sjukpenning ?
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vem har rätt till sjukpenning?Sjukpenning regleras i socialförsäkringsbalken (SFB) och är en arbetsbaserad socialförsäkringsförmån som förutsätter att den försäkrade är att se som arbetstagare (se 27 kap. 2 § och 6 kap. SFB). Även efter uppsägning kvarstår försäkringsskyddet såsom arbetstagare om det föreligger omständigheter som ger SGI-skydd (6 kap. 10 § SFB). SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och är en förutsättning för rätten till sjukpenning, det är inte jätteviktigt att förstå den exakta innebörden för dig. Tid utan förvärvsarbete som ger rätt till sjukpenning utgör en SGI-skyddande omständighet (26 kap. 17 § 1p. SFB). En person som är berättigad sjukpenning och sägs upp är därav fortsättningsvis är berättigad sjukpenning under förutsättningen att denne är helt eller delvis arbetsoförmögen till följd av sjukdom (se 27 kap. 2 § SFB). Vad gäller för sjukpenning vid avgångsvederlag?Enligt den så kallade minskningsregeln avseende samordning av sjukpenning med samtida lön gäller att sjukpenningen i vissa fall reduceras då den ersättningsberättigade för samma tid uppbär lön (28 kap. 19 § SFB). Enligt Försäkringskassans allmänna råd (RAR 2002:5) är avgångsvederlag ett exempel på en ersättning som inte bör betraktas som lön i minskningsregelns mening. Anledningen är att dessa ersättningar tjänats in tidigare och därför inte avser samma tid som sjukpenningen. SammanfattningEftersom du redan är berättigad sjukpenning påverkar inte uppsägningen din fortsatta status som sjukpenningsberättigad försäkringstagare (6 kap. 10 § SFB och 26 kap. 17 § 1p. SFB). Då avgångsvederlag inte är att anse som lön uppburen samma tid som sjukpenningen kommer inte sjukpenningens belopp att påverkas. Innebörden är att du har rätt till både avgångsvederlag och sjukpenning. Bedömningen av om avgångsvederlag ska ses som samtidigt uppburen lön kan dock falla ut annorlunda i enskilt fall då försäkringskassans allmänna råd inte är bindande. Hoppas du fick din fråga besvarad! Vänligen,

Hur många timmar är en karensdag?

2018-11-15 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Jag jobbar som personlig assistent. Min anställning är "så länge uppdraget varar". Jag blev sjuk på jobbet och gick hem 2 timmar och 15 minuter tidigare än ordinarie arbetstid som är 8 timmar och dagen efter var jag sjuk hela dagen och sjukanmälde mig därför. Men nu till frågan, min arbetsgivare påstår att jag har 8 timmar karens? Stämmer verkligen det?Jag trodde att karens blev dessa 2 timmar och 15 min som jag gick hem från jobbet och att jag dagen efter skulle få sjuklön alltså 80% av lönen?
Elina Bergstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga berör rätten till karens och rätten till sjuklön är det sjuklönelagen som är tillämplig. Du har rätt till sjuklön för den tiden du varit sjuk men egentligen skulle ha arbetat (1 § sjuklönelagen). Detta gäller oavsett vilken typ av anställning du har. För karensdagen utgår ingen sjuklön, men för resterande dagar inom en 14-dagars sjukperiod ska sjuklön betalas till dig som arbetstagare (6 § första stycket, första punkten sjuklönelagen). Lagen tar dock inte upp någonting om hur många timmar som utgör din karensdag. Lagen är dessutom inte jättelätt att tolka. Enligt några är karensdagen din första sjukdag, oavsett om du varit sjuk i åtta timmar eller i två och en halv. Och då ska sjuklön utgår från och med andra dagen. Enligt andra är karensdagen åtta timmar, vilket då innebär att är du sjuk fyra timmar en dag så räknas karensen även fyra timmar under andra dagen. Det är därför inte helt lätt att svara på din fråga. Ofta regleras dock karenstid och sjuklön genom kollektivavtal, anställningsavtal eller arbetsplatsens policy. Du anger inte i din fråga om din arbetsplats har kollektivavtal eller inte. Om det finns ett kollektivavtal så påverkar det dig oavsett om du är medlem i en fackförening eller inte (2 § sjuklönelagen). Jag skulle därför rekommendera dig att ta reda på om din arbetsplats har kollektivavtal och se över hur avtalet reglerar sjuklönen, alternativt titta i ditt anställningsavtal om karensdagen regleras där i. Med vänlig hälsning,

Rätt till sjukersättning som timanställd?

2018-12-14 i Sjuk
FRÅGA |Hej!Jag jobbar extra som timanställd på ett sjukhus sedan 1,5 år tillbaka. Nu har jag ex antal inbokade arbetspass framöver men har fått influensan och varit tvungen att hittills sjukskriva mig 3 av dessa pass. Har jag rätt till sjukersättning?Mvh
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till lön vid sjukdom finns reglerat i lag (1991:1047) om sjuklön (här). Den första dagen är en karensdag och de efterföljande 13 dagarna betalar arbetsgivaren ut sjuklön, därefter är det Försäkringskassan som betalar. Som timanställd är sjuklönen avsedd att motsvara den inkomstförlust som uppstår på grund av sjukdomen, vilket innebär att det endast är inkomstbortfall som hänför sig till arbetsminskning på grund av sjukdomen som kompenseras. Som timanställd innebär det att du har rätt till sjuklön för de timmar som din arbetsgivare bett dig att arbeta, det vill säga de timmar som finns på ditt schema. Efter den första dagen, karensdagen, har du alltså rätt till sjukersättning.Vänligen,

Krav vid sjukanmälan

2018-11-30 i Sjuk
FRÅGA |Jag jobbar vid ett konsult bolag, och jobbar i skift jag börjar klockan 6.00 på morgonen och min chef 8.00, min chef påstår att vid sjukdom måste jag ta mig till jobbet och var där två timmar innan jag sjukanmäler mig till henne för att sen också stanna kvar tills en ersättare har hittats. Kan de kräva det av mig? Om jag tillexemple är magsjuk kan min chef ändå kräva att jag ska jobba de två timmarna?
Victoria Najafi |Hejsan, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inget i lagstiftningen som omfattar hur en sjukanmälan ska göras. Det anses normalt ligga inom en arbetsgivares arbetsledningsrätt att meddela och ensidigt bestämma föreskrifter som gäller på den aktuella arbetsplatsen. Det vill säga utgångspunkten är att en arbetsgivare har rätt att bestämma hur en sjukanmälan ska göras. Dock kan de omständigheterna som du nämner verka lite orimliga, sålunda arbetstagaren inte har goda skäl för sina regler. Om du är medlem i en arbetstagarorganisation rekommenderar jag dig starkt att kontakta dem och se vad som gäller, vilka rättigheter och skyldigheter du har i samband med sjukanmälningar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, vid fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig igen! Med vänlig hälsning,

Måste man uppge varför man är sjuk i sjukanmälan?

2018-11-27 i Sjuk
FRÅGA |Hej, min arbetsgivare (kommun) har infört att alla anställda undersköterskor ska sjukanmäla sig hos företagshälsovården från dag ett och där även vara tvungen att uppge vilken orsak/sjukdom/diagnos man stannar hemma för. Har dom laglig rätt att få veta detta eller har jag rätt att neka till den upplysningen.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar utgå från vad som gäller mellan dig, arbetsgivaren och företagshälsovården.Med sjukdom menas ett tillstånd där arbetsförmågan blivit nedsatt pga en sjukdom som man får sjuklön för enligt 4 § 1st lagen om sjuklön.Vid bedömning om huruvida arbetsförmågan blivit nedsatt tas hänsyn till om arbetstagaren är helt eller delvis förhindrad att utföra sitt arbete pga sjukdomen jämfört med i vanliga fall. Därmed bortses den typen av nedsättning av arbetsförmågan som ligger till grund för ersättning till arbetstagaren i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning, eller livränta vid arbetsskada eller annan skada i enlighet med socialförsäkringsbalken, se 4 § 2st lagen om sjuklön.Från och med den sjunde dagen är arbetsgivaren skyldig att utge sjuklön endast om arbetstagaren kan styrka detta genom ett skriftligt intyg från t.ex. läkare eller tandläkare. Dock behöver ingen närmare information ges angående vilken sjukdom arbetstagaren lider av enligt 8 § 2 st i samma lag. Enligt 9 § behöver inte arbetsgivaren ge ut någon sjuklön om den inte fått något intyg av arbetstagaren. Arbetsgivaren kan begära ett intyg tidigare än den sjunde dagen, men då måste det finnas särskilda skäl för det ( t.ex. om arbetstagaren vart sjuk många gånger under en kortare period) och arbetsgivarens begäran måste vara skriftlig, se 10 a §. Som sagt behöver ingen detaljerad uppgift om sjukdomen anges i intyget.Sammanfattningsvis så behöver du anmäla att du är sjuk för att kunna få sjuklön, men det finns ingen skyldighet enligt lag för en arbetstagare att berätta orsaken eller detaljer om sjukdomen/diagnosen. Om du t.ex. skulle vara tvungen att vara hemma p.g.a. att du fått vattkoppor, behöver du inte ange detta i din sjukanmälan, utan det räcker med att du anger att du är sjuk och inte mår bra. Om ett intyg måste ges till arbetsgivaren kan du be läkaren att inte nämna något om vattkoppor, eftersom det räcker med att han endast skriftligt informerar om att du är sjuk och att din arbetsförmåga är såpass nedsatt att du inte kan arbeta. Avslutningsvis vill jag understryka att arbetsgivare och företagshälsovården får fråga om orsak och typ av sjukdom/diagnos, men du har alltså ingen skyldighet att informera dem om detta av integritetsskäl.Jag hoppas mitt svar varit till hjälp och tveka inte att fråga om du har ytterligare frågor!Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Sjuklön vid timanställning

2018-11-08 i Sjuk
FRÅGA |Hej!Jag är timanställd, men har skift som jag är upplagd på. Vad gäller då vid sjukdom? Har jag rätt till sjuklön för timmarna som jag egentligen skulle ha jobbat?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till lön vid sjukdom finns reglerat i lag (1991:1047) om sjuklön (här). Den första dagen är en karensdag och de efterföljande 13 dagarna betalar arbetsgivaren ut sjuklön, därefter är det Försäkringskassan som betalar. Som timanställd är sjuklönen avsedd att motsvara den inkomstförlust som uppstår på grund av sjukdomen, vilket innebär att det endast är inkomstbortfall som hänför sig till arbetsminskning på grund av sjukdomen som kompenseras. Som timanställd innebär det att du har rätt till sjuklön för de timmar som din arbetsgivare bett dig att arbeta, det vill säga de timmar som finns på ditt schema.Vänligen,