Under vilka förutsättningar kan man dömas till ansvar för falska uppgifter i en polisanmälan som inte innehåller utpekande av någon eller några person(er)?

2020-07-18 i Övriga brott
FRÅGA |Hej.Min frus historia är att hon stannade till med bilen efter jobbet för hon var trött. Och gick ut och tog luft. Satt på motorhuven och helt försökte någon strypa henne med ett sko snöre liknande runt sin hals.. svingade bakåt och träffade ena killen på näsan "2 killar"Hon påstå komma ihåg att dom har vita skor o svart jacka. Men inte såg deras ansikten trotts att hon såg att den ena blödde näsblod efter hennes slag.. och att dom bara flydde därefter. Det är en helt öppen stor landsväg & hon hörde inte bilen stanna till eller hörde dom gå ut från bilen. Jag kollade hennes telefon via maps där man kan följa alla hennes rutter för att kolla tiden hon befan sig på platsen hon påstods stanna o den finns ej. Det va raka vägen hem o helt andra tider . De såg jag i efterhand. Allt e anmält och polisen har startat en stor utredning. Och med många utredare o mycket personal. Jag har på känn att detta e 98.7 % falskt för hon ville lägga ner den efter 1 dag jag anmälde detta. Kan hon råka illa ut om hon ljugit för polisen efter dom gjort en så här stor intensiv insats.?Dom har samlat kläder. Tv bevakning och spår på marken var hon påstods bli attackerad. Och hittar varken bilen eller fynd. (PS e gärna anonym)Mvh
Pontus Fridén |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För undanröjande av eventuella misstolkningar vill jag framhålla följande. Jag kommer att besvara din fråga utefter att din hypotes skulle stämma.Polisens utredningsskyldighetPolisen har en utredningsskyldighet för brott som faller under allmänt åtal. De brott som påstås ha ägt rum är sådana brott. Polisanmälan initierar oftast en polisutredning och bygger inledningsvis på ömsesidig tillit mellan anmälaren och polisen där uppgifter av anmälaren tillmäts stort värde och kan i slutändan få en avgörande betydelse i domstolen för huruvida någon fälls eller frias från ett åtal. Det är därför av högsta vikt att den funktionen fungerar på ett rättssäkert och effektivt sätt.Falska uppgifter till polisen, brotten.Lagstiftaren har mot bakgrund av ovannämnda skäl valt att straffbelägga falsk angivelse till polisen 15 kap. 6 § brottsbalken (BrB). Påföljden kan bli fängelse i högst två år eller, om brottet är av mildare grad till böter eller fängelse i högst sex månader. Alternativt finns brottet falsk tillvitelse 15 kap. 7 § brottsbalken såvida angivelsen inte är avsedd att leda till åtal med uppsåt att få personen fälld.Av din fråga att döma har hon emellertid inte utpekat några personer, vilket uppställs som rekvisit (är krav för att paragraferna ska kunna tillämpas). Du skriver också att det var du som upprättade polisanmälan, vilket också gör att paragraferna inte kan tillämpas. Däremot finns det ett särskilt brott angivit i 15 kap. 9 § BrB. Regelns rekvisit och språk är en ganska komplicerad historia. Grundtanken är att underlåtenhet att avvärja fara som uppstått på grund av att någon handlat på det sätt som beskrivs i ovannämnda lagrum utan att därigenom ha gjort sig skyldig till brott. Översatt till detta fallet är förutsättningarna dessa.1.Hon har talat osanning på ett sätt som gör att det faller under någon av bestämmelserna i 15 kap. 6-8 §§,2.hon har inte kunnat dömas till ansvar för handlingen på grund av att någon ansvarsförutsättning (vad jag tidigare nämnde om rekvisit) inte är uppfylld,3.konkret fara har uppkommit att någon blir dömd utan laga skäl, eller tillfogas avsevärd skada,4.hon har i efterhand kommit till insikt om den framkallade faran,5.hon låter bli (underlåter) att göra vad som skäligen kan begäras till farans avvärjande.(Källa: Brottsbalk (1962:700) 15 kap. 9 §, Lexino 2017-08-18)Sammanfattningsvis kan jag inte sluta mig till någon konkret slutsats. Det generella svaret är att brott inte kan uteslutas när falska uppgifter, utan utpekande av person, lämnas till polisen. Det konkreta svaret beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Därav kan jag inte ge något klart besked på frågan. Men har någon ljugit för polisen på ett sätt som inte uppfyller ansvarsförutsättningarna i 15 kap. 1-8 §§ BrB, men försätter någon annan i fara, bör man göra – som lagtexten uttrycket det – vad skäligen kan begäras till för farans undanröjande. Annars kan 15 kap. 9 § BrB aktualiseras. Vilket exempelvis kan vara att göra en anmälan till polisen att en utsaga har varit osann, men det är beroende alltefter omständigheterna. Tilläggas kan att det samtidigt ofta är mycket svårt att bevisa att något inte har hänt.Jag hoppas att informationen i någon mening upplyste dig om situationen.Hälsningar,

Vad händer idag om en tjänsteman begår brott i tjänsten?

2020-07-16 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, i Sverige avskaffades det som hette tjänstemannaansvar för bra länge sedan. När det fanns tjänstemannaansvar så kunde en tjänsteman ställas mot väggen och åtalas då denna begått brott i tjänsten, vilket är logiskt. Innebär detta i praktien att en tjänsteman kan och får göra i princip vad som helst och har en straffrättslig åtalsimunitet och aldrig kan åtalas för brott denna begår i tjänsten ?Om en tjänsteman idag begår brott i tjänsten vem/vilka är då i juridisk definition ansvarig för denna brottsliga verksamhet och kan denna fortsätta utan någon möjlighet att få till ett stopp på den brottsliga verksamheten som tjänstemannen fortsätter med ?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Precis som du skriver finns det inte längre ett så kallat tjänstemannaansvar i Sverige, utan det avskaffades år 1974. Detta innebär däremot inte att tjänstemän aldrig kan åtalas för brott som begås i tjänsten, eftersom det fortfarande är möjligt att dömas för tjänstefel. Skillnaden mellan tjänstemannaansvar och tjänstefel är att det sistnämnda är betydligt snävare. Jag förklarar detta närmare nedan. Vad krävs för att kunna dömas för tjänstefel?För att kunna dömas för tjänstefel krävs det att brottet har begåtts "vid myndighetsutövning" (20 kap. 1 § första stycket BrB). Med myndighetsutövning avses i första hand beslutsfattande, som i sin tur leder till att någon annan får rättigheter eller skyldigheter. Däremot inkluderas inte till exempel hantering av offentliga medel i begreppet myndighetsutövning. Brottet tjänstefel har därför fått kritik för att det inte inkluderar all myndighetsverksamhet. Vad blir straffet om någon begår brott i tjänsten?Om en tjänsteman döms för tjänstefel är man personligt ansvarig för brottet. Den vanligaste påföljden är böter, men fängelse i upp till två år finns med i straffskalan. Vid grovt tjänstefel kan man få fängelse i upp till sex år (20 kap. 1 § andra stycket BrB). Det är dock ganska ovanligt att någon faktiskt döms för tjänstefel. Om en anställd begår ett fel i tjänsten är det istället vanligare att det görs en anmälan till personalansvarsnämnden eller disciplinnämnden. Då kan den anställda få en varning och eventuellt löneavdrag. Kommer tjänstemannaansvaret att återinföras?År 2018 röstade riksdagen igenom en motion om att utöka straffansvaret vid tjänstefel (KU:s betänkande 2017/18:KU37). Regeringen har därför fått i uppdrag att se över lagstiftningen om tjänstefel, för att fler handlingar på sikt ska kunna bestraffas. Det är alltså möjligt att någon form av tjänstemannaansvar återinförs i Sverige. Än så länge har någon lagändring dock inte gjorts, så det återstår helt enkelt att se vad som händer med tjänstemannaansvaret i framtiden. Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Vad för konsekvenser finns det om jag underhåller information som kan ändra mitt försörjningsstöd från socialtjänsten?

2020-07-13 i Övriga brott
FRÅGA |Ponera att en person som lever med ekonomiskt bistånd får ett arv och direkt sätter in det på en pensionsförsäkring, som är låst under 5 år, inför sin kommande pension, kommunen i fråga får inte information om att detta görs. Har personen i detta fall gjort sig skyldig till någon oegentlighet gentemot kommunen och i så fall vad kan de bli för påföljd? Om personen ber en släkting/vän att förvalta pengarna som en buffert för uppkomna nödsituationer, även i detta fall utan kommunens vetskap, t.ex. kan man med ekonomiskt bistånd inte köpa en ny säng även om man sover på golvet. Har personen i detta fall gjort sig skyldig till någon oegentlighet gentemot kommunen och i så fall vad kan de bli för påföljd? Har släktingen gjort någon oegentlighet som hjälpt personen att förvalta arvet? och i så fall vad kan de bli för påföljd?
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lag: bidragsbrottslagen (BBL) och socialtjänstlagen (SoL)UpplysningsskyldighetOm en person får försörjningsstöd enligt 4 kap 1§ SoL har denne en skyldighet att upplysa kommunen om ändrade förhållanden. Om denna inte gör det så kan socialtjänsten polisanmäla för bidragsbrott. BidragsbrottBidragsbrottslagen gäller i princip alla bidrag som ges av statliga och kommunala myndigheter som betalas ut till en enskild person, se 1§ BBL. Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla kan bli fälld för bidragsbrott. Normalgraden kan ge ett fängelsestraff på max två år och om brottet är ringa till böter eller fängelse i max 6 månader. Med oriktiga uppgifter avses både osanna och ofullständiga uppgifter. Straffet krävs uppsåt, det innebär att gärningsmannen ska veta om att denne behöver informera om ändrade förhållanden. Brottet kan även göras genom grov oaktsamhet, men i detta fall är rör det sig straff max 1 år och det kallas vårdslös bidragsbrott, se 4§ BBL.Det förefaller att du vet att du är skyldig att anmäla ändrade förhållanden samt är insatt i den fara som finns att inte göra detta. Min bedömning är att detta är ett bidragsbrott.Vilken grad av brott är detta?För dig innebär det om det är frågan om ett ringa brott eller brott i normalgraden eller grov bidragsbrott. Vad som är ett ringa brott måste avgöras med hänsyn till samtliga omständigheter vid brottet. Till ringa brott hör främst gärningar som rör små belopp. Enligt åklagarmyndigheten så anses belopp under 1500 kr som ringa. Vi kan därför utesluta att detta är ett ringa brott. För att det ska vara grov bidragsbrott i ditt fall så måste det röra sig om betydande belopp, riktlinjen är 200 000 kr. Detta kan mycket väl hända om det håller på länge fram till din pension. Just nu skulle dock min bedömning vara att det är ett brott i normalgraden som ger ett fängelsestraff i högst 2 år. MedverkanEn person som förvaltar pengarna med insikt i vad det kan innebär är även straffbelagd, se 23 kap 4§ brottsbalken. Vet släktingen om vad den gör och att du har en anmälningsskyldighet så kan släktingen även omfattas av fängelse i högst 2 år. SammanfattningDet är alltså en straffbar gärning att avsiktligen underhålla information eller ge felaktig information till kommunen för att få bidrag. I ditt fall är det ett brott om normalgraden som ger fängelse i högst 2 år. För släktingen kan detta också bli aktuellt beroende på hur mycket denne vet om din situation och din skyldighet att informera socialtjänsten om arvet. Jag hoppas jag har var till vägledning, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.vänligen,

Vad som räknas som ett barnpornografibrott

2020-07-09 i Övriga brott
FRÅGA |Hey! Räknas det som barnpornografi om man råkade lägga upp ett par klipp där man suger av en person men ansiktet på den personen inte syns utan bara personens ansikte som suger av syns? Och ena personen lägger endast lägger upp bilder på sig själv?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna svara på din fråga kommer jag använda mig av brottsbalkens bestämmelser (nedan förkortad BrB). Jag kommer inledningsvis redogöra för brottet barnpornografi och slutligen redogöra för vad som gäller för just din fråga.Allmänt om barnpornografibrottEn person kan göra sig skyldig till ett barnpornografibrott genom fem följande förfaranden:1. Om en person skildrar ett barn i pornografisk bild.2. Om en person sprider, överlåter, visar upp eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan.3. Om en person förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn.4. Om en person förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder.5. Om en person innehar en pornografisk bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon har gjort tillgänglig för sig (16 kap. 10 a § stycke 1 punkt 1-5 BrB).En bild är att bedöma som pornografisk om den på ett naket och utmanande sätt skildrar ett sexuellt motiv med syfte att påverka betraktaren av bilden sexuellt. En bild är inte pornografisk om bilden innehar vetenskapliga eller konstnärliga värden.Straffet för brottet är fängelse i högst två år. Bedöms brottet som ringa döms personen till böter eller fängelse i högst sex månader (16 kap. 10 a § stycke 2 BrB). Är brottet istället av grov karaktär är straffet fängelse i lägst ett och högst sex år (16 kap. 10 a stycke 6 BrB).Vad som avses med barn utifrån brottsbestämmelsenFör att handlingen ska kunna kategoriseras som ett barnpornografibrott, krävs det att den avbildade personens pubertetsutveckling inte är fullt utvecklad alternativt att personen är under arton år. Bedöms personens pubertetsutveckling vara fullt utvecklad, ska ansvar för punkt 2-5 ovan, enbart dömas ut om det av bilden och omständigheterna kring bilden framgår att den avbildade personen är under arton år (16 kap. 10 a stycke 3 BrB).Har personen inte haft uppsåt till men varit oaktsam rörande omständigheten att personen som skildras på bild är under arton år, ska denne också dömas till ansvar för gärningarna som avses i punkt 1-5 ovan (16 kap. 10 a § stycke 4 BrB). Oaktsamhetsbrottet kan däremot inte utgöra grovt barnpornografibrott.Vad som gäller för din frågaAv dina omständigheter framgår det inte om den skildrade personen är under arton år eller om dennes pubertetsutveckling inte är fullt utvecklad. Jag utgår däremot från att så inte är fallet för att kunna besvara om omständigheterna är att bedöma som ett barnpornografibrott. Personen ska därmed bedömas vara ett barn.Om jag tolkar din fråga rätt så är det personen som den sexuella handlingen riktar sig mot som är barnet. Jag tolkar det även som att bilderna som läggs upp inte skildrar det aktuella barnet mot bakgrund av hur du framställer informationen. Därför utgår jag ifrån att barnet i fråga skildras i ett videoklipp där en annan person utövar den sexuella handlingen gentemot denne.Av omständigheterna som du nämner så har ett barn skildrats i en pornografisk bild i och med att det sexuella händelseförloppet finns på "ett par klipp". För straffansvar krävs det inte att den som utför handlingen också samtidigt gjort sig skyldig till något av sexualbrotten i 6 kap. BrB. Det räcker med att bildmotivet är pornografiskt och ett exempel på det är om barnet placeras i olika positioner. Skildring kan vara alltifrån fotografier, filmklipp eller teckningar. Det innebär alltså att omständigheterna som du nämner kan komma att falla in under den första punkten (16 kap. 10 a § stycke 1 punkt 1 BrB). Detta eftersom filmklippen innehåller ett sexuellt händelseförlopp av erotisk karaktär som på ett utmanande sätt återger ett sexuellt motiv, i syfte att påverka betraktaren sexuellt. Om barnet dessutom bedöms vara under arton år, alternativt inte är fullt pubertetsutvecklad, så utgör filmklippen pornografiskt material enligt lagen.Vidare framhåller du i informationen att de aktuella filmklippen ska ha lagts upp, vilket jag förmodar sker på internet i något/några forum, i syftet att sprida vidare eller på annat sätt göra klippen av barnet tillgängliga för annan. För straffansvar för spridande av pornografiskt material krävs det att filmmaterialet görs tillgängligt för fler än ett fåtal andra personer. Görs materialet enbart tillgängligt för enstaka personer eller en begränsad krets av personer kan gärningen istället med hänsyn till övriga omständigheter, bedömas som en straffbar överlåtelse (16 kap. 10 a § stycke 1 punkt 2 BrB). Beroende på hur spridningen har skett, kan den aktuella gärningen alltså vara straffbar även ur detta perspektivet.Ansvarsfrihet på grund av ringa åldersskillnad och pubertetsutveckling mellan barnet och den andra personenDet finns en undantagsbestämmelse som talar om när en person inte ska dömas för barnpornografibrott som kan vara värd att informera om. Ett undantag enligt bestämmelsen är om samtliga inblandade parter är jämngamla och händelseförloppet sker inom ramen för en relation där parterna kommit överens om att skildra det sexuella umgänget (16 kap. 10 b § stycke 1 BrB).Exempel på när undantagsbestämmelsen kan komma att bli aktuell är de fall då unga människor som är relativt jämngamla med varandra, inom sin relation, kommer överens om att avbilda sitt sexuella umgänge. Personen som framställer materialet får endast vara obetydligt äldre och ha kommit obetydligt längre i sin pubertetsutveckling än den som skildras. Materialet får heller inte ha framställts utan den avbildades vetskap. Till detta ska en helhetsbedömning göras gällande omständigheterna i övrigt för att en ansvarsbedömning ska kunna göras. Det räcker därför inte att det är ringa skillnad i ålder och utveckling mellan framställare och det avbildade barnet. Omständigheter som det tas hänsyn till är gärningen i sig, parternas relation och om den skildrade personen befinner sig i en utsatt social situation. Undantagsbestämmelsen ska enbart gälla skildring och skildrarens efterföljande egna innehav av det framställda materialet. Det innebär att ett fortsatt innehav av materialet inte nödvändigtvis undantas från straffansvar. Ju längre ett innehav av det pornografiska materialet pågår, desto färre skäl finns det till att tillämpa undantagsbestämmelsen.Är fallet så att personerna du nämner är jämngamla och det med hänsyn till övriga omständigheter är rimligt att ansvarsfrihet ska aktualiseras, så kan skildraren komma att bli ansvarsfri från barnpornografibrott avseende själva skildringen. Av dina omständigheter framgår det däremot att det inte enbart har skett en skildring av barn i pornografisk bild, utan att filmklippen dessutom ska ha råkat läggas upp på internet. Spridningsmomentet omfattas inte av undantagsbestämmelsen (16 kap. 10 b § stycke 1 BrB).Tilläggas bör även att det inte utgör ett brott när ett barn framställer eller befattar sig med pornografiska bilder av sig själv. Detta verkar däremot inte vara vidare av relevans för omständigheterna i din fråga.SammanfattningI fallet du beskriver rör det sig dels om skildring av barn i pornografisk bild, dels spridning alternativt överlåtelse av sådan bild på ett barn eftersom klippen ska ha lagts upp på internet (16 kap. 10 a § stycke 1 punkt 1 och 2 BrB). Straff för barnpornografibrott är fängelse i högst två år. Det kan dock komma att sänkas respektive höjas beroende på brottsrubriceringen. Ansvarsfrihet kan även bli aktuellt men det beror på de inblandade personernas åldrar, pubertetsutveckling, relation och omständigheter i övrigt.Jag hoppas du fick svar på din fråga. Annars är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Är det straffbart att via sociala medier uppmana en person att hänga sig?

2020-07-17 i Övriga brott
FRÅGA |Kan en person straffas för att på t.ex. Twitter uppmana en person att hänga sig. Detta vid flertalet tillfällen. Har för mig att det finns någon pågående översyn med lagförslag om hets till självmord. Tacksam för svar.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar om det är straffbart att via sociala medier uppmana en person att hänga sig.Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) och kort till regeringsformen (RF) i mitt svar.Inte uttryckligen straffbartDet korta svaret på din fråga är eventuellt – det är ännu inte uttryckligen straffbart att uppmana någon annan att hänga sig, men beteendet skulle kunna vara straffbart under någon av de brottsbeteckningar som redan finns i brottsbalken. Det är dock sannolikt att antalet tänkbara brottsbeteckningar blir begränsat av det faktum att brottet begås över nätet.Jag kommer nu att beskriva mer noggrant vad som gäller.Anstiftan av eller medhjälp till självmord är inte olagligtI nuläget är det inte uttryckligen straffbart att uppmana någon annan att hänga sig, eftersom självmord inte anses vara ett brott. Därmed är det inte möjligt att döma någon för anstiftan av självmord eller medhjälp till självmord (23 kap. 4 § BrB).Det är däremot möjligt att uppmaningen till självmord via sociala medier skulle kunna passa in under beskrivningen av ett annat brott, med den begränsning som följer av att brottet begås över nätet - det rör ju sig inte om en fysisk handling riktad mot offret. Det skulle då teoretiskt sett kunna röra sig om brotten olaga tvång eller ofredande (4 kap. 4 § och 4 kap. 7 § BrB). Det verkar dock inte helt säkert att beteendet som du nämner skulle bestraffas, just eftersom det ännu saknas en uttrycklig kriminalisering av att uppmana någon annan till självmord. En statlig utredning föreslår kriminalisering av uppmaning till självmordDu har helt rätt i att det just nu pågår ett lagstiftningsarbete om kriminalisering av att uppmana någon annan till att begå självmord. Hittills finns det information om den utredning som har gjorts i SOU 2019:32, som har publicerats i statens offentliga utredningar (SOU). Utredningen har sedan varit ute på remiss enligt information på regeringens hemsida. Än återstår det dock flera steg i lagstiftningsprocessen, så det är inte säkert att det slutliga lagförslaget kommer att se ut som innehållet i SOU:n."Uppmaning till självmord" samt "oaktsam uppmaning till självmord"Den statliga utredningen föreslår att det nya brottet ska kallas "uppmaning till självmord". Det ska även finnas "oaktsam uppmaning till självmord", för de fall då händelsen bedöms vara mindre allvarlig.Den föreslagna lagtexten ser ut så här:"Den som hetsar, uppmanar eller på annat sätt utövar psykisk påverkan mot någon att begå självmord, och det till följd av särskilda omständigheter har funnits en inte obetydlig risk för att agerandet skulle leda till sådan handling, döms för uppmaning till självmord till fängelse i högst två år. Den som begår en gärning som avses i första stycket och är oaktsam beträffande de särskilda omständigheter som har inneburit en inte obetydlig risk för att agerandet skulle leda till sådan handling, döms för oaktsam uppmaning till självmord till böter eller fängelse i högst sex månader. För gärning i första stycket ska inte dömas till ansvar om det med hänsyn till omständigheterna vid gärningen framstår som oskäligt."Enligt utredningens förslag ska det inte krävas att den utsatta personen faktiskt har begått självmord till följd av uppmaningen. Det ska istället räcka att det fanns "en inte obetydlig risk eller fara" för att den utsatta personen skulle ta livet av sig till följd av uppmaningen.Retroaktivitetsförbudet inom straffrättenTyvärr kommer ett brott som har begåtts idag eller tidigare inte att omfattas av den eventuella kriminaliseringen av uppmaning till självmord. Det beror på att det råder ett förbud mot att en straffrättslig lag ska kunna tillämpas på handlingar som har begåtts innan lagen har trätt i kraft, ett så kallat retroaktivitetsförbud (2 kap. 10 § första stycket RF). Beteendet som du nämner kan alltså enbart bestraffas med grund i den nu befintliga lagstiftningen, förutsatt att det har inträffat innan den eventuella kriminaliseringen träder i kraft som lag.SammanfattningDet är eventuellt straffbart att via sociala medier uppmana en person att hänga sig. Än så länge saknas det en uttrycklig kriminalisering av beteendet, men teoretiskt sett skulle det kunna falla under brottsbeteckningarna olaga tvång eller ofredande. Det verkar dock som att det inte är säkert att gärningspersonen skulle dömas överhuvudtaget i nuläget.Det pågår ett lagstiftningsarbete om att göra det uttryckligen straffbart att uppmana någon annan till självmord, men än så länge återstår flera steg innan lagförslaget kan tänkas bli lag. Är du eller någon annan utsatt för beteendet vill jag ändå uppmana er till att dokumentera uppmaningarna som har gjorts och att göra en polisanmälan. Polisen kan då avgöra om beteendet kan anses brottsligt eller inte. På polisens hemsida finns det mer information om hur personen som är utsatt kan gå till väga. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att försöka handla på systembolaget innan man är 21 år?

2020-07-13 i Övriga brott
FRÅGA |Hej kan jag åka på något straff om jag försöker köpa alkohol på Systembolaget när jag är 18? Men vet att de är 20 årsgräns
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det enklaste svaret på din fråga är: Nej, du begår inget brott genom att försöka handla på systembolaget. Däremot om du försöker handla med någon annans legitimation eller falsk legitimation kan brottet urkundsförfalskning aktualiseras (14 kap. 1 § Brottsbalk). Brottet innebär att man utger sig för att vara någon man inte är eller framställer en handling (ex körkort, Id-handling). Brottet har fängelse i högst 2 år på straffskalan, men i ringa fall högst 6 månaders fängelse (14 kap. 2 § brottsbalk). slutsatsDet är alltså inte olagligt att försöka handla på systembolaget om man är under 21 år. Det är systembolaget som ansvarar för att du har åldern inne för att handla. Däremot om du försöker vilseleda eller på annat sätt förfalskar en ID-handling begår du ett förhållandevis allvarligt brott. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Påföljd för grovt penningtvättsbrott

2020-07-10 i Övriga brott
FRÅGA |hej! jag är misstänkt för grov penningtvätt jag har bara haft narkotikabrott men där fick jag betala böter 2600kr i böter. aldrig suttit inne tror ni jag kommer få fängelse el böter jag är mycket orolig över det
Emlika Magnusson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De olika straffskalorna för penningtvättsbrott finns i lagen om straff för penningtvättsbrott.Straffet för grovt penningtvättsbrott är fängelse i lägst sex månader och högst sex år (5 § lagen om straff för penningtvättsbrott). Det innebär att böter inte finns med på straffskalan. Om du blir dömd för grovt penningtvättsbrott kan du få fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid påföljdsbedömningen finns det andra omständigheter utöver själva penningtvättsbrottet som domstolen tar hänsyn till, däribland din ålder och om det föreligger andra omständigheter som talar för en hårdare eller mildare påföljd. Även tidigare brottslighet kan påverka bedömningen. Närmare regler och exempel på vad som utgör försvårande och förmildrande omständigheter finns i 29 kap. brottsbalken.Vänliga hälsningar,

När är banker skydliga att undersöka kundens suspekta ekonomiska beteende?

2020-07-08 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Om en person får in/tar emot en större summa pengar på sitt bankkonto (troligtvis Bitcoin) och sedan för över det till en annan person.Hur stor är risken att det handlar om penningtvätt?Varför skulle "ägaren" av dessa pengar inte sätta in dom till sig själv direkt istället? Jag tycker det låter skumt men jag är väldigt okunnig när det kommer till Bitcoin och så.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är ett suspekt ekonomiskt beteende? Det är otroligt svårt att besvara din fråga utifrån de minimala omständigheter du presenterat i din fråga. Däremot kan det du skrivit vara att ses som ett suspekt ekonomiskt beteende, vilket är något den aktuella banken har en skyldighet att utreda. Detta i enlighet med Penningtvättslagen. Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Bankerna har idag enligt penningtvättslagen krav på att inhämta uppgifter om hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller kan utnyttjas för penningtvätt alternativt finansiering av terrorsim samt hur omfattande risken är för det förutnämnda (2 kap. 1 § 1 st penningtvättslagen). Även geografiska riskfaktorer ska tas i beaktande (2 kap. 1 § 2 st penningtvättslagen). Därav är utlandsbetalningar, inkomster från utlandet samt utlandsvistelser av särskilt intresse för banken. Banken har en skyldighet att ha god kunskap om hur deras kunder använder bankens tjänster och produkter för att förhindra brottslig verksamhet. Slutsats Det är väldigt svårt att ge dig ett konkret svar på din fråga. Men handlingarna talar för ett ekonomiskt suspekt beteende som kan tyda på att pengarna härrör från brottslig verksamhet, vilket den aktuella banken är juridiskt skyldig att utreda. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,