Är det olagligt att dricka alkohol om man är under 18 år?

2021-06-01 i Övriga brott
FRÅGA |Är det olagligt i sig att dricka alkohol om man är under 18 år om man lyckas få tag på alkohol? Jag undrar alltså inte om den som "fixar" alkoholen gör något olagligt, utan undrar om den som dricker och är under 18 bryter mot lagen tack!
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte olagligt för en minderårig att förtära alkohol. Det är istället den som förser den minderåriga personen med alkohol som bryter mot lagen. Av 3 kap. 9 § alkohollagen (2010:1622) framgår att det är olagligt att köpa ut eller sälja sprit, vin eller starköl till en person som är under 20 år. När det gäller folköl eller annan alkoholdryck med en alkoholhalt upp till 3,5 % är åldersgränsen istället 18 år. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot detta och köper ut alkohol till en minderårig kan dömas för olovligt anskaffande av alkohol till böter eller fängelse i högst 2 år, och vid grovt brott högst 4 år. Detta följer av 11 kap. 7 § alkohollagen. En minderårig person bryter alltså inte mot lagen genom att förtära alkohol. Polisen kan dock beslagta alkohol som har langats i strid med alkohollagen, vilket följer av 12 kap. 1 § alkohollagen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får jag ta med kniv när jag åker kollektiv?

2021-05-25 i Övriga brott
FRÅGA |hej jag tänker åka och campa med klassen(gymnasie-elever), vill gärna ha med min täljkniv. Problemet är att vi behöver ta oss till skolan innan vi kommer kunna åka i bilen. Är det då olagligt, enligt knivlagen, att få ta med den eller är det en befogat anledning till att ta med. Jag bor dessutom utanför stan och behöver därmed ta bussen in till stan. Är detta också ett undantag då jag har en anledning till att ta med?Tack för hjälpen
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, undrar du om du kan åka kommunalt med en täljkniv som du senare ska använda för att campa. KnivlagenLagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen) syftar till att begränsa förekomsten på allmän plats och andra tillhyggen som kan användas vid våldsbrott. Huvudregeln enligt 1 § i lagen är att knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa inte får innehas på allmän plats.Påföljden för brott mot knivlagen är fängelse i högst sex månader eller böter men det utdöms inget ansvar för ringa fall. Om ett brott mot knivlagen bedöms som grovt så blir straffet högst ett års fängelse. För att man ska åläggas ansvar för brott mot knivlagen så krävs antingen oaktsamhet eller uppsåt.UndantagenDet finns emellertid två undantag till huvudregeln. Det första undantaget tar sikte på om föremålet ingår i utrustningen för en viss tjänst eller ett visst uppdrag. Ett ex. på detta är en batong som bärs av en utbildad väktare i tjänsten eller en ändamålsenlig kniv som en hantverkare använder på ett uppdrag. Det andra undantaget gäller när innehavet anses befogat med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter.Det andra undantaget gäller sådana knivar och andra föremål som behövs för arbete eller friluftsaktiviteter. Sådan utrustning som en hantverkare bär med sig för sitt arbete omfattas alltså inte normalt av förbudet. Det anses därmed också befogat att inneha knivar och liknande föremål i samband med jakt, fiske och camping. Men undantaget gäller också knivinnehav som generellt sett framstår som naturligt, exempelvis mindre fickknivar.För att avgöra om en situation träffas av undantagen görs en helhetsbedömning.Ditt fallFör färd med allmänna kommunikationsmedel gäller, att om resan är ett naturligt sätt att ta sig till eller från ett sammanhang som innefattar att det är befogat att använda kniv av ett visst slag, får kniven också medföras under resan. Men knivens särskilda karaktär eller omständigheterna i övrigt kan medföra, att det måste krävas att transporten företas på annat sätt än med allmänna kommunikationsmedel.Det framgår att du behöver först åka till skolan för att senare åka bil med din klass. Om omständigheterna presenterade ovan, verkar det ok att du med kniven när du reser.Hoppas att detta var till hjälp.Vänligen,

Kan ett privat främlingsfientligt meddelande mellan två personer, som sprids, aktualisera brottet hets mot folkgrupp?

2021-05-19 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! En person skriver ett meddelande som är främlingsfientligt till en annan person. Tanken som personen som skrivit meddelande har är att meddelandet endast ska stanna mellan dem två. Den andra personen visar dock meddelandet för andra i sociala medier vilket gör att det får stor spridning. Kan personen som skrev meddelandet bli dömd för hets mot folkgrupp med tanke på att personen inte alls hade räknat med att meddelandet skulle få en spridning? Kan detta anses vara med uppsåt?
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om personen i fallet kan bli straffrättsligt ansvarig till följd av att ett privat meddelande med ett visst innehåll har spridits. Jag kommer i det följande att kort nämna förutsättningarna för brottet hets mot folkgrupp, med särskilt fokus på rekvisitet "spridning", och därefter diskutera uppsåtsfrågan. Brott, och regler om brott, finns i brottsbalken (BrB).Hets mot folkgruppFör brottet hets mot folkgrupp fordras att ett meddelande sprids och att detta meddelande ger uttryck för hot eller missaktning mot en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på b la ras, hudfärg eller nationellt eller etniskt ursprung (16 kap. 8 § BrB).Kortfattat ska "spridning" förstås som att ett meddelandet gjorts tillgänglig för andra personer utanför en sluten krets. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur många som behöver ta del av meddelandet för att nå utanför den privata sfären. Det närmaste vi kommer är Högsta domstolens uttalande i NJA 1999 s 702, där domstolen ansåg att det måste vara fråga om en större grupp. Gruppen behöver inte ha tagit del av meddelandet, utan det räcker att meddelandet varit tillgängligt. Du beskriver inte exakt hur många som tagit del av meddelandet men nämner att det fått stor spridning. Detta talar för att spridningskriteriet är uppfyllt.UppsåtInom straffrätten finns det två sätt att bli personligt ansvarig för ett brott; att brottet utförts av oaktsamhet och att brottet utförts med uppsåt. Vilken av dessa former som krävs för att gärningspersonen ska kunna dömas för brott skiljer sig mellan olika brottstyper. Även om det inte framgår av regeln, kräver brottet hets mot folkgrupp att det brottsliga handlandet utförts med uppsåt (1 kap. 2 § BrB). Uppsåt brukar delas in i tre delar; avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Den första innebär kortfattat att gärningspersonen var fullt medveten om, och avsåg att, den (icke önskvärda) följden skulle inträffa. Insiktsuppsåt avser istället att personen var nästintill säker på att den inträffade följden skulle hända, men valde att fullgöra sitt handlande ändå. En typsituation är att gärningspersonen från början inte avsåg att händelseförloppet skulle inträffa, men att denne innan brottet fullbordas ser följden som oundviklig. Likgiltighetsuppsåt är den lägsta formen av uppsåt, och innebär att gärningspersonen ställer sig likgiltig inför en risk, dvs personen fullgör sitt handlande även om hen vet att det finns en risk att den (icke önskvärda) följden inträffar. Alla tre former konstituerar uppsåt och vilken av dem som är aktuell har (som utgångspunkt) ingen betydelse för skuldfrågan.Det som hittills sagts har endast berört uppsåtsfrågan beträffande den icke önskvärda följden av gärningspersonens handlande. Detta är emellertid inte tillräckligt för att gärningspersonen ska anses begått brottet uppsåtligt. Uppsåtet ska nämligen omfatta samtliga kriterier i en brottsbestämmelse. I det här fallet innebär det att personen behöver ha uppsåt till att det är fråga om ett meddelande, att meddelandet uttrycker hot eller missaktning, att det riktats mot en folkgrupp eller annan sådan grupp, och att meddelandet har spridits. Skulle det i något avseende inte finnas ett nödvändigt uppsåt, är kriterierna för brottet inte uppfyllda.Vad innebär det här för dig?Med hänsyn till att din beskrivning av fallet är relativt allmänt hållen är det svårt för mig att göra en fullskalig bedömning. I ljuset av beskrivningen, framstår det dock som att såväl avsikts- som insiktsuppsåt är uteslutet. Likgiltighetsuppsåt kan vara aktuellt. Det krävs dock att personen hade en faktisk misstanke om t ex spridningen, och att hen ställde sig likgiltig inför denna risk. För en privat chattkonversation mellan två personer kan man tänka sig att det sällan uppstår en misstanke om spridning. Det är dock viktigt att poängtera att bedömningen tar sin utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet, varför ett flertal omständigheter kan påverka frågan. Om likgiltighetsuppsåt inte heller är uppfylld, har brott inte begåtts enligt 16 kap. 8 § BrB.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Hets mot folkgrupp? Hur många personer behöver nås av ett meddelande eller uttalande för att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp?

2021-05-15 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! En person skriver något främlingsfientligt till en annan person via internet. Den personen visar sedan meddelandet till max 2 andra personer, ingen annan än dessa ser meddelandet. Räknas detta som hets mot folkgrupp? Hur många personer behöver meddelandet spridas till innan det är brottsligt? Sedan undrar jag om det stämmer att det inte är hets mot folkgrupp ifall ett meddelande stannar mellan endast två personer?
Zacharias Glavå |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Så som jag förstår din fråga så har en person (A) skrivit ett främlingsfientligt meddelande via internet direkt till en annan person (B). B har sedan visat meddelandet för två andra personer. Utifrån dessa omständigheter kommer jag att svara på dina frågor.Hur många personer behöver ett främlingsfientligt meddelande nå för att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp?Det finns inget bestämt antal personer som måste ha tagit del av ett meddelande för att brottet ska aktualiseras. Av brottsbeskrivningen framgår att meddelandet ska ha spridits, 16 kap. 8 § brottsbalken. För att ett meddelande ska anses ha spridits krävs som utgångspunkt att i alla fall fler än ett fåtal personer ska ha nåtts av meddelandet. Det finns dock inget krav på att en stor mängd människor ska ha tagit del av meddelandet, det räcker att meddelandet har gjorts tillgängligt för en större grupp. Som exempel på ett spridande kan vara att någon gör ett inlägg i en större Facebook-grupp eller håller ett tal på allmän plats. Med det sagt så har ingen av personerna du beskriver gjort sig skyldig till brottet hets mot folkgrupp. Kan det vara fråga om hets mot folkgrupp om ett meddelande stannar mellan två personer?Om meddelandet har skickats privat kan det inte bli fråga om hets mot folkgrupp. Personen som skickar meddelandet kan dock ha gjort sig skyldig till brottet förolämpning, 5 kap. 3 § brottsbalken. För att förstå logiken bakom kriminaliseringen av hets mot folkgrupp kan det vara bra att veta hur brottet kategoriseras juridiskt. Brottet kategoriseras som ett brott mot allmänheten. Detta innebär att skyddsintresset bakom kriminaliseringen av har varit allmänheten och inte den eller de individer som faktiskt tar del av meddelandet. Med "skyddsintresse" menas helt enkelt det intresse som lagen finns till för att skydda.Sammanfattning:* Ett privat meddelande kan aldrig vara hets mot folkgrupp. Det kan däremot utgöra en förolämpning.* Meddelandet eller uttalandet måste ha spridits till fler än ett fåtal personer.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om inte är du är alltid välkommen att skicka in en ny fråga till oss.Med vänlig hälsning,

Hets mot folkgrupp?

2021-05-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hej.En vän till mig på Facebook publicerade ett inlägg gällande Israel-Palestinakonflikten.En av hans facebookvänner skrev då att "Israeler är ett ont folk". Jag tog skärmdumpar av kommentaren och anmälde den sedan och Facebook tog bort den.Kommentaren tolkade jag som hets mot folkgrupp då det på Åklagarmyndighetens hemsida står att hets mot folkgrupp är "att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning."Kan jag polisanmäla hon som skrev kommentaren? Jag är själv israel och anser att kommentaren är nedsättande om mig och min familj.Tack på förhand.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Såsom du beskriver kan inlägget klassas som hets mot folkgrupp. Enligt 16 kap. 8 § brottsbalken kan den som i ett uttalande eller i annat meddelande uttrycker missaktning eller hotar en folkgrupp eller en annan sådan grupp av människor dömas för hets mot folkgrupp. För att uttalandet ska utgöra hets mot folkgrupp måste tre rekvisit vara uppfyllda: - Uttalande eller annat meddelande: Missaktningen måste uttryckas i ett uttalande eller i något meddelande. Att i det här fallet kommentera under ett Facebook- inlägg kan klassas som ett sådant uttalande.- Meddelande som sprids: Det är för brottet tillräckligt att meddelandet sprids på något sätt. Kriminaliseringen omfattar inte yttranden i den helt privata sfären, men att kommentera under ett inlägg på Facebook som kan ses av i vart fall de som är vänner med inläggsskaparen är sannolikt tillräckligt.- Uttrycka missaktning: Omdömen som inte överskrider gränser för saklig kritik av folkgrupp är inte uttryck för missaktning enligt den juridiska litteraturen. Att benämna en grupp människor som onda kan däremot inte klassas som någon saklig kritik och uttrycket får därmed anses innefatta missaktning.- Folkgrupp och annan sådan grupp: De kategorier som skyddas genom bestämmelsen är folkgrupper och andra sådana grupper av personer när angreppet tar sin utgångspunkt i personernas rastillhörighet, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Något krav på att uttrycket för missaktning direkt avser gruppens ras, hudfärg, ursprung eller uttryck finns inte. Även uttryck som indirekt anspelar på ras, hudfärg osv. faller under bestämmelsen. I det här fallet rör det sig om ett nationellt ursprung som göra tydligt i inlägget, vilket alltså skyddas enligt bestämmelsen.Sammanfattningsvis kan uttrycket anses utgöra hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp är ett brott där det inte finns någon begränsning för vem som kan anmäla brottet, vilket gör att vem som helst, inte bara den brottsutsatta, kan anmäla. Det går därmed bra för dig att anmäla brottet.Vänligen,

Olagligt att inneha pepparspray?

2021-05-23 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, Är det vapeninnehav om en person har pepparspray på sig men inte använder den?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I denna fråga blir vapenlagen aktuell. Lagen gäller skjutvapen, ammunition och vissa föremål som jämställs med skjutvapen (1 kap. 1 § vapenlagen). Pepparspray är sådant föremål som jämställs med skjutvapen och därför blir bestämmelserna om vapen tillämplig (1 kap. 3 § vapenlagen). Eftersom pepparsprayen enligt lagen likställs med skjutvapen så krävs det tillstånd för att inneha pepparspray (2 kap. 1 § vapenlagen). Att inneha pepparspray utan tillstånd för innehavet är alltså olagligt, oavsett om man använder den eller ej, och man kan därför dömas för vapenbrott. För vapenbrott döms man till fängelse i högst tre år. Om handlingen begåtts med oaktsamhet eller om brottet är av ringa art, kan straffet bli till böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. § 1 vapenlagen). Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan jag göra mig skyldig till förtal om jag berättar för ovetande i släkten om en familjemedlems i domstol fastslagna brottslighet?

2021-05-18 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!En nära släkting är dömd för grovt barnpornografibrott och har snart avtjänat ett 2 årigt straff. Detta har han lyckats hålla hemligt för de flesta i släkten. Då han mer än gärna närvarar på diverse familjesammankomster och det på dessa finns det barn så undrar jag om jag kan råka illa ut/ bli dömd för förtal om jag berättar för övriga familjen och släkten vad han gjort och faktiskt är dömd både i tings- och hovrätten för.Rent moraliskt tycker jag det är helt fel att han kan få vara i närheten av barn utan att deras föräldrar vet om vad för person han faktiskt är och själva ta beslut om hur nära honom deras barn skall få lov att vara. Men vad säger lagen här? När jag försöker läsa mig till det så får jag uppfattningen att jag inte får lov att säga något och om jag gör det kan den dömde pedofilen anmäla mig för förtal.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGSåvitt jag förstår undrar du om det kan vara brottsligt att sprida till övriga i släkten att en familjemedlem har lyckats dölja att denne blivit dömd och avtjänat ett längre fängelsestraff för grovt barnpornografibrott. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är brottsbalken (BrB).Förtal, vad gäller?I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för till böter.I lagrummets andra stycke sägs vidare var han skyldig att uttala sig eller var det eljest (annars) med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, ska ej dömas till ansvar.I 5 kap. 2 § BrB sägs att om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år.I lagrummets andra stycke uttalas att det vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.Om det har lämnats en uppgift till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften.Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig något ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte kommer att rymmas inom den ovan angivna brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Med hänsyn till de resonemang som förs i domskälen synes kravet kunna sällas tämligen lågt, det vill säga att det inte verkar krävas särskilt mycket för att någonting potentiellt skulle kunna betraktas som förtal. Men i ditt fall handlar det en uppgift som är sann och i lagtexten sägs som sagt att det för straffrihet krävs att uppgiften som sprids är sann eller att det fanns skälig anledning att tro att uppgiften var sann. Det första rekvisitet är således uppfyllt. Härutöver måste ditt agerande, alltså lämnandet (spridandet) av uppgiften om släktingens begångna brott, framstå som försvarligt med hänsyn till omständigheterna. När det gäller försvarlighetsbedömningen kan dessvärre inget entydigt svar ges eftersom den bedömningen varierar från fall till fall, men generellt kan sägas att det måste föreligga ett allmänt intresse av att uppgiften lämnas. Sedan görs en intresseavvägning, vilket innebär att det förstnämnda intresset vägs mot den utpekades, din släktings, intresse av att slippa få bli utpekad som brottslig och/eller klandervärd. Det måste också framhållas att det inte bara är du som ursprunglig uppgiftslämnare som kan komma att göra dig skyldig till brott, även andra i släkten kan förtala eftersom det är själva spridandet som grundar straffansvar.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningOvan har den materiella rätten beskrivits, alltså den juridisk-tekniska aspekten. I praktiken är dock åtal för förtal mindre vanligt. Förtal är nämligen ett brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal (jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken). Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket stadgas i 5 kap. 5 § 1 st. BrB i vilket det bland annat sägs att brott som förolämpning och förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning. Sammanfattningsvis kommer din släkting med största sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv om denne skulle ha för avsikt att polisanmäla dig för att du har valt att informera övriga i släkten. Notera att det nu sagda inte på något sätt är en uppmaning till dig att sprida informationen om vederbörandes brottslighet. Till syvende och sist ankommer på dig att göra den här bedömningen utifrån framställningen ovan. Jag kan, vilket du säkert förstår, inte svara på exakt hur du ska agera i den nu uppkomna situationen.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Får jag inneha kniv ute i skogen?

2021-05-12 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,har en fråga ang skog och kniv,Nu är det så att jag och min familj ska flytta till ett hus mitt inne i skogen vid en sjö,det finns gott om djur, rådjur, vildsvin mm,får jag ha en större kniv typ Bowie kniv när jag och tösen kommer vandra mycket i skogen,tänker mest om man möter på vildsvin mm för försvar?? Givetvis är en kniv i skogen alltid bra och ha för olika ändamål, tälja osv, tacksam för svar,
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 1 § knivlagen är det förbjudet att bära kniv på allmän plats. Högsta domstolen har i NJA 2016 s. 30 angett att det inte alltid är förbjudet att inneha kniv på allmän plats. I avgörandet som meddelades av Högsta domstolen angavs att det är tillåtet att inneha kniv på ett sätt som framstår som rimligt och naturligt. Detta undantag härleds från 1 § 2 st. knivlagen som anger att förbudet inte gäller när innehavet av kniv, av olika anledningar, anses vara befogat. I NJA 2016 s. 30 angavs bland annat att jägare och annat friluftsfolk kan inneha kniv på ett sätt som framstår som naturligt. Sammanfattningsvis finns det inget absolut förbud mot att inneha kniv och det kan absolut falla sig naturligt att bära kniv ute i skogen. Knivlagen anger inget krav på hur stor eller liten kniven ska vara. Vad som är viktigt att komma ihåg är helt enkelt att innehavet av kniven ska var befogat. Frågan om innehavet är befogat eller inte kan påverkas av vilken typ av kniv det är fråga om. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Du kan boka tid på Lawlines hemsida (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar