Kan man bli dömd för hets mot folkgrupp om man köper en flagga med hakkors eller tavlor från nazi Tyskland och har dessa hemma?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga.
Eftersom din fråga berör straffrätt kommer jag i mitt svar hänvisa till brottsbalken (BrB). I mitt svar kommer jag utgå ifrån att flaggan med hakkors eller tavlorna från nazi Tyskland har hängt upp dessa i sitt hem och att dem hålls synliga.
Brottet hets mot folkgrupp hittas i 16 kap. 8 § BrB där det står såhär:
“Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.”
För att kunna dömas för brottet hets mot folkgrupp behöver en person därför ha uttryckt missaktning eller hot till en folkgrupp med anspelning på etniskt ursprung, ras, hudfärg mm. i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids. Om man utgår ifrån förutsättningarna i din fråga kan personen inte dömas till hets mot folkgrupp trots att objekten i sig självt uttrycker en viss missaktning mot judar. Att köpa flaggor med hakkors eller tavlor från nazi Tyskland och hänga upp dem i sitt privata hem kan inte likställas med att personen sprider hot eller missaktning mot en folkgrupp, det sker inget spridande till andra personer eftersom objekten endast hänger i personens hem och inte visas för andra människor. Rent objektiv har personen därför inte begått brottet hets mot folkgrupp då dennes handlingar inte matchar den brottsbeskrivning som framgår av lagtexten.
Kravet på att sprida meddelande eller uttalande om hot eller missaktning för en folkgrupp syftar till att detta når ut till fler än ett fåtal personer. Det föreligger inte längre ett krav på att uttalandet skett offentligt eller till allmänheten. Om ett större antal personer skulle vistas i ett hem där flaggor med hakkors eller tavlor från nazi Tyskland är upphängda skulle detta därför kunna anses utgöra en spridning och brottet hets mot folkgrupp skulle då rent objektivt begås. Om personen i frågan skulle ha ett större sällskap hemma hos sig och flaggan med hakkorset eller tavlorna är upphängda kan detta därför anses utgöra spridning. Under sådana omständigheter har brottet hets mot folkgrupp begåtts rent objektivt. Avgörande för frågan om brottet hets mot folkgrupp har begåtts blir således om flertalet personer vistas i personens hem eller inte.
För att dömas till brottet hets mot folkgrupp krävs även att personen har haft uppsåt till brottet. Om personen som hängt upp hakkorsen eller annan målning från nazi Tyskland hade för avsikt att sprida hot eller missaktning genom dessa objekt när ett större antal personer vistas i dennes hem bör personen anses ha avsikts uppsåt, då personen haft för avsikt att begå brottet. Om personen som hängt upp flaggan med hakkorset eller tavlor från nazi Tyskland inte syftat till att sprida hot eller missaktning genom dessa objekt när ett större antal personer vistas i dennes hem bör personen ändå anses ha ett s.k. likgiltighetsuppsåt. Likgiltighetsuppsåt innebär att personen inte har haft som syfte att begå brottet men är medveten om att brottet kanske begås genom ens handlingar och man förhåller sig likgiltig inför detta. För att avgöra om likgiltighetsupsåt föreligger prövas först om personen misstänkte eller insåg risken att brottet begicks, vidare prövar man om misstanken om risken utgjorde ett skäl för personen att avstå från sina handlingar. Om personen köpt flaggan med hakkorset eller tavlorna från nazi Tyskland och hängt upp dessa och ett större antalpersoner vistas i dennes hem bör personen vara medveten om att objekten kan anses utgöra en missaktning mot judar samt att detta meddelande sprids. Personen har trots detta valt att sätta upp flaggan med hakkorset och tavlorna samt behålla dem synliga vid ett tillfälle då flera personer vistas i lägenheten. Risken att begå brottet hets mot folkgrupp har i ett sådant fall inte föranlett personen att ta ned flaggan med hakkorset eller tavlorna, vilket visar på en likgiltighet inför att begå brottet. Därför skulle personen ha ett likgiltighetsuppsåt och kan dömas till hets mot folkgrupp om denne i sitt hem har en flagga med hakkors eller tavlor från nazi Tyskland och ett större antal personer vistas i hemmet.
Vad gäller sammanfattningsvis?
Sammanfattningvis krävs det för att dömas för brottet hets mot folkggrupp att ett uttalande eller meddelande sprids som ger uttryck för hot eller missaktning mot en folkgrupp. Om personen i frågan endast hänger upp en flagga med ett hakkors eller tavlor från nazi tyskland i sitt hem begår personen inte brottet hets mot folkfrupp eftersom det inte utgör ett spridande även om objekten ger uttryck för en missaktning av judar. Avgörande för om något sprids eller inte beror på hur många människor som exponeras till meddelandet eller hotet. Om ett större sällskap skulle befinna sig hemma hos personen kan därför ett spridande anses ha skett och brottet skulle rent objektivt ha begåtts. För att dömas för ett brott krävs även att personen har haft uppsåt till brottet. Enligt min beödmning bör likgitlighetsuppsåt föreligga i en sådan situation och det är därmed möjligt att dömas till brottet (förutsatt att ett större antal personer vistats i hemmet och en spridning därmed skett).
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.
Vänligen,
