Bilbränder

2013-05-31 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej Jag undrar vilka lagar gäller för de som bränner bilar i Stockholms förorter och kastar sten mot polis? Däremot så känns det att de finns brist i dessa lagar, kan du som advokat berätta lite och de lagarna och bristerna?
Susanne Cermenius |Hej!Tack för din fråga!I Sverige är man straffmyndig vid 15 års ålder och enligt brottsbalken 1:6 får man inte dömas till påföld för brott som begåtts innan 15 års ålder.12:e kapitlet i brottsbalken reglerar skadegörelsebrott och där stadgas i 12:1 att den som förstör eller skadar egendom döms till böter eller fängelse i högst ett år.I straffrätt är det åklagaren som har bevisbördan och inom straffrätten är beviskravet satt högt då risken för att döma någon felaktigt ska vara så liten som möjligt. Mvh,

Skadegörelse - möjlig påföljd

2013-05-20 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har vandaliserat 2 bilar under alkoholrus (repat lacken på 2 bilar och slagit sönder ruta och backspeglar på en). Blev tagen av polisen, förhörd och satt i arrest. Jag erkände. Polisen sa senare att om jag betalar skadeståndskravet blir det förmodligen ingen rättegång. Jag betalde skadekravet till bilägaren direkt , men har nu fått kallelse till tinget för att svara på åtal för skadegörelse. Bör jag ha en försvarsadvokat eller räcker det att jag går dit själv? Jag kan ingenting om juridik. Jag är aldrig straffad tidigare och har aldrig gjort nåt kriminellt. Fängelse vore förödande då jag är egen företagare och har mycket svårt att vara ifrån mitt arbete. Tacksam för råd. MvH Anette
Veronica Eriksson |Hej, och tack för din fråga. Till att börja med tänker jag kommentera polisens agerande. Poliser får inte använda sig av otillbörliga metoder under ett polisförhör för att få den misstänkte att erkänna eller att göra uttalanden i en viss riktning. Sådana otillbörliga metoder kan vara att lämna ”medvetet oriktiga uppgifter”, löften eller förespeglingar av särskilda förmåner. I ditt fall verkar det som att polisen uttalade att du ”förmodligen skulle slippa rättegång” efter förhöret. Att du nog skulle slippa en rättegång om du betalade ditt skadestånd var ändå klumpigt formulerat av polisen. Skadestånd och straff är i praktiken två olika saker som hänförs till olika delar av rättssystemet och har olika syften. Skadeståndet ska reparera själva skadan medan straffet har en mer repressiv tanke bakom sig (att man ska straffas för vad man har gjort.) Möjligen tänkte sig polisen att en åtalsunderlåtelse skulle kunna bli aktuell då du inte är tidigare straffad och påföljden för brottet sällan blir annat än böter. Det brott du är anklagad för är skadegörelse. 12 kap 1§ BrB stadgas att. ”Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år.” Bara för att ett års fängelse finns med i brottets straffskala betyder det inte att fängelse behöver komma på frågan. När straffvärdet för brottet ska bestämmas tas utgångspunkten längst ner i den föreskrivna straffskalan (böter). Bedömningsgrunder som kan medföra en strängare påföljd för skadegörelse är t.ex. att skadegörelsen skett systematiskt, varit organiserad eller planerad samt om skadegörelsen utförts på ett hänsynslöst sätt. Påföljdsbestämningen (vilket straff någon kommer att få) är alltid svårt att sia om. Det kan dock konstateras att du inte är tidigare straffad och att det utifrån din fråga inte tycks föreligga några omständigheter som skulle försvåra gärningen (BrB 29 kap 2§). Böter känns därför som en rimlig påföljd om du finns skyldig till brottet. I rättsfallet NJA 2000 s.432 hade två personer krossat ett fönster på en dörr och ett skyltfönster. HD uttalade att straffet för skadegörelse i praxis vanligen bestäms till böter även vid skador för förhållandevis höga belopp, samt att de inte fann anledning att frångå denna praxis. Vill du själv titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1962:700)Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga MVH/ Veronica Eriksson 

Uppsåt och skadegörelse

2012-12-29 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej Jag var ute mes jobbet för några veckorsedan, var i kontakt med polisen i ett annat ärende och fick då veta att jag var skäligen misstänkt för skadegörelse. Blev mycket förvånad då jag inte uppfattade att polisen skrivit en anmälan. Några kollegor och jag hade varit i baren och tagit ett par shootar och skulle sedan gå vidare till nästa bar på krogen på vägen snubblar jag till och tar i mot mig mot väggen och olyckligtvis går en spegel sönder. Vakterna kommer flygande och påstår att dom sett mig men en av kollegan säger att dom omöjligt kan gjort detta då dom kom från andrasidan väggen (bakom hörnet). Under kvällen hade vi druckit endel öl så när väl polisen kom till platsen så hade mina shootar börjat ge verkan och dom tyckte att jag bar för berusad för att förhöras. Nu till min fråga,kan jag dömas för skadegörelse när jag inte hade uppsåt till att spegeln gick sönder? Vakterna har säkert sagt att dom såg mig göra sönder den med flit. Hur vanligt är det att brottmål läggs ner när alkohol är inblandat och 100% bevisning saknad och att det ej var uppsåt med handlingen? Ligger bevisbördan på utredaren eller kommer ärendet att skickas till åklagare och blir det hen som ska föra bevisbördan mot mig ?
Frida Karlsson |Hej, Det krävs uppsåt för att kunna dömas för skadegörelse vilket innebär att om domstolen anser att uppsåt saknas kommer det inte kunna leda till en fällande dom. Det torde vara ovanligt att brottmål läggs ned endast för att alkohol är inblandat men däremot förs det en livlig diskussion om hur uppsåtsbedömningen i sig ska göras när det är en alkoholpåverkad person som begått ett brott. Vakternas vittnesmål blir en form av bevisning vars trovärdighet bedöms och jämförs med din utsaga. Om det däremot skulle saknas bevisning helt och hållet är det såklart svårt för åklagaren att väcka åtal eftersom det inte finns någon bevisning att styrka åtalet med. Det är sedan åklagaren som fattar beslutet om denne kan väcka åtal eller inte och det är därför åklagaren som kommer ha bevisbördan i en eventuell rättegång. Vänligen,

Skadegörelse eller åverkan?

2012-03-02 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! En stilla undran, en kompis till mig ska enligt egen utsago ha satt upp ett klistermärke (på privat egendom) blivit gripen av polisen, som ska ha givit information om att detta är skadegörelse. Stämmer detta? Eller bör det falla in under åverkan? Vilka är isådannafall följderna? Prick i registret?
Carin Annerén |Hej, tack för din fråga! I 12 kap. 1 § brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1) stadgas att den som förstör eller skadar annans egendom döms för skadegörelse. För ansvar krävs uppsåt men däremot inte att brottet skett av en lust att förstöra eller i syfte att skada. Straffet för skadegörelse är böter eller fängelse i högst ett år. Beroende på omfattningen av förstörelsen kan den lindrigare formen av skadegörelse vara aktuell, åverkan, se 12 kap 2 § BrB https://lagen.nu/1962:700#K12P2S1. Straffet för åverkan är böter. Samtliga omständigheter vid brottet ska beaktas vid gränsdragningen mellan skadegörelse och åverkan. Beroende på omfattningen av förstörelsen kan den lindrigare formen av skadegörelse vara aktuell. Det är som är avgörande är t.ex. egendomens värde eller hur svårt det är att återställa egendomen till ursprungligt skick, är det t.ex. möjligt att plocka bort klistermärket?Angående egendomens värde har Högsta domstolen i praxis använt samma värdegräns som används när man avgör om det är snatteri eller stöld. Värdegränsen ligger omkring 1000 kr. Eftersom man vid bedömningen ska beakta samtliga omständigeter är det svårt för mig att uttala mig i det enskilda fallet om det är skadegörelse eller åverkan det är frågan om. Om din kompis skulle bli dömd eller om han/hon får ett strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot eller om åklagaren skulle besluta om åtalsunderlåtelse kommer det att införas i belastningsregistret enligt 3 § lag om belastningsregister, se https://lagen.nu/1998:620#P3S1. Att få en ”prick” är ingen självständig påföljd utan är en slags notering att man dömts för någon av de ovanstående påföljderna. Man kan således inte dömas till att få en prick i registret. Med vänliga hälsningar,

Åverkan/skadegörelse av reklamskyltar

2013-05-31 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag har en fråga angående reklam/marknadsföring. Om företag A sätter upp reklamskyltar på stolpar för att marknadsföra sig och företag B som är ett konkurrerande företag också börjar sätta upp reklamskyltar för att marknadsföra sig själva. Är det då olagligt för företag A att slita ner deras skyltar och kasta dom? Tacksam för svar! Med vänlig hälsning kluven arbetare
Emelie Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den fråga du beskriver handlar inte så mycket om marknadsföring som den gör om huruvida skadegörelse eller åverkan har skett eller ej. Till att börja med vill jag erinra om att det enligt 3 kap. ordningslagen (https://lagen.nu/1993:1617#K3P1S1) krävs tillstånd från polisen för att få sätta upp skyltar på offentlig plats och att en sådan ansökan görs via blankett vilken ska lämnas eller sändas till polismyndigheten. (Blanketten laddas ned från polisens hemsida).Vad gäller att era konkurrenter har slitit ned samt kastat era skyltar så har de troligtvis gjort sig skyldiga till antingen skadegörelse eller åverkan. I 12 kap. 1 § brottsbalken (BrB) (https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1) stadgas att den som förstör eller skadar annans egendom döms för skadegörelse. För ansvar krävs uppsåt men däremot inte att brottet skett av en lust att förstöra eller i syfte att skada. Straffet för skadegörelse är böter eller fängelse i högst ett år. Beroende på skadans obetydlighet och på om övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa kan den lindrigare formen av skadegörelse bli aktuell. Denna kallas åverkan och går att finna i 12 kap. 2 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K12P2S1). Straffet för åverkan är böter.Vid bedömningen av om skadegörelse eller åverkan har skett ska alla omständigheter vid brottet beaktas. Om omfattningen av förstörelsen är mindre kan brottet åverkan aktualiseras. Det som är avgörande för bedömningen av förstörelsens omfattning är tex egendomens värde. Enligt rättspraxis ligger värdegränsen kring 1000 kr.Som tidigare sagt ska man vid bedömningen av om brotten åverkan eller skadegörelse föreligger beakta samtliga omständigheter. Av de uppgifter jag har fått ta del av gör jag bedömningen att era konkurrenter i vart fall gjort sig skyldiga till åverkan, men kanske till och med till skadegörelse, beroende på värdet på skadan och samtliga omständigheter.Lycka till!Vänligen,

Uppsåt vid skadegörelse samt fråga om offentlig handling

2013-03-17 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, I somras råkade jag krossa en ruta i en ytterdörr med min hand i samband med ett gräl med min dåvarande partner. Då alkohol var inblandat i bilden minns jag inte om det var en överlagd handling eller om det var ett misstag. I samband med förhöret hos åklagarmyndigheten sju månader senare poängterade jag detta. Jag fick nyligen mitt strafföreläggande där jag är sagd att ha "uppsåtligen krossat en fönsterruta". Jag söker därför svar på två frågor i ärendet : Vad är den lekmannamässiga förklaringen på "uppsåtligen" i det här fallet? Vad jag förstår innebär "uppsåtligen" att jag definitivt haft för avsikt att begå gärningen, men jag hade uppskattat en korrekt förklaring. Har jag rätt att begära att få handlingarna kring mitt strafföreliggande tillsända mig från åklagarmyndigheten per offentlighetsprincipen? Tacksam för ert svar.
Hugo Westerlund |Hej! Tack för din fråga. När man gör något uppsåtligen förstår man vad man gör. Typfallet är en medveten och kontrollerad handling under insikt om vad som kommer att hända. I ditt skadegörelseexempel föreligger uppsåt om du förstod att följden eller resultatet av din gärning skulle bli att rutan krossades.  Man kan även se på saken som att om du utförde gärningen med avsikten att rutan skulle gå sönder, så har du begått gärningen uppsåtligen. Som svensk medborgare har man rätt att ta del av offentliga handlingar. Denna rätt begränsas dock i vissa fall genom regler om sekretess. I ditt fall har du alltså rätt att få ut handlingarna kring strafföreläggandet och dessa omfattas inte heller av sekretess. Om du kontaktar åklagarmyndigheten så ska det inte vara några problem.

Möjligheten till särskilda rättsmedel vid skadegörelse

2012-12-07 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Om man har blivit dömd för ett brott (skadegörelse) i tingsrätten som man inte har begått och sedan överklagat till både hovrätten och högsta domstolen men fått avslag, finns det då något annat man kan göra? Den som blev dömd fick inte någon advokat trots att detta efterfrågades, dom ansåg inte att det vara nödvändigt. Böterna är betalda och det var ca 2 år sedan.
Linnea Hedman | Hej och tack för din fråga! Prövningstillstånd krävs i vissa fall till att få sitt mål prövat i högre rätt. I brottmål krävs prövningstillstånd om den tilltalade som enda påföljd dömts till böter, detta enligt 49 kapitlet 13 § Rättegångsbalken (RB). Eftersom straffet i fallet du beskriver inte blev mer än böter krävdes således prövningstillstånd vilket inte beviljades. Domen anses då inte innehålla någon av förutsättningarna som finns i 49 kapitlet 14 § RB vilket stadgar när prövningstillstånd ska meddelas. 1. Om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (ändringsdispens) 2. Om det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (granskningsdispens), 3. Om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatdispens) eller 4. Om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens) Under vissa förutsättningar har en tilltalad rätt till en offentlig försvarare, detta enligt 21 kapitlet 3 a § RB. Är den misstänkte anhållen eller häktad skall offentlig försvarare förordnas för honom, om han begär det. Offentlig försvarare skall också på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader.? Offentlig försvarare skall därutöver förordnas: ? 1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet 2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening. 3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Eftersom straffet för skadegörelse enligt 12 kapitlet 1 § Brottsbalken (BrB) är som lindrigast böter har den tilltalade inte automatiskt rätt till en offentlig försvarare. Domstolen har således bedömt att inga av de övriga förutsättningarna heller är tillämpliga för att en offentlig försvarare ska tillförordnas. Den tilltalade har dock alltid rätt till att själv anlita en advokat, men personen måste då stå för dessa kostnader. För att ändra den nu lagkraftvunna domen måste man se om något av de särskilda rättsmedlen är tillämpliga. Varken domvilla eller återställande av försutten tid verkar tillämpligt då förmodligen inte något grovt formellt fel har begåtts och det heller inte är frågan om att förlänga överklagande tiden. Resning kan dock beviljas om det har framkommit nya omständigheter som sannolikt skulle ha lett till friande dom eller lägre straff om de varit kända vid tiden för domen. Reglerna om resning finns i 58 kapitlet RB. Vänligen

Skadegörelse kräver skada/ändring

2012-02-05 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej Jag har fått ett brev från polisen där det står att jag är delgiven misstanke om skadegörelse och kallad till förhör. Det handlar om ett tillfälle i september förra året där jag gick på ett antal bilar och blev tagen på bar gärning. Vi kollade bilarna då och såg ingen direkt skada då men nu när jag är misstänkt för skadegörelse betyder det att det då har skett någon skada och jag kommer att dömas för brottet någon tid efter förhöret? Mvh
Mathias Gunnervald |Hej, Brottet skadegörelse regleras i 12 kap. 1 § brottsbalken (BrB) (https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1) . För att dömas för skadegörelse krävs att objektet i fråga genom en fysisk åtgärd har ändrats eller på något sätt har minskats. Att exempelvis enbart flytta ett föremål innebär inte skadegörelse utan det krävs någon form av förändring. Du kan alltså inte dömas för skadegörelse om det inte uppstått någon som helst skada på de aktuella bilarna. Skadegörelse av normalgraden är inte heller ett brott där du kan tilldömas ansvar på försöksstadiet, utan det krävs ett fullbordande av skadegörelsen. I övrigt innebär inte en kallelse till förhör att en dom är definitiv utan det krävs ett flertal ytterligare steg i form av bland annat att åtal ska väckas och rättegång ska hållas. Vänligen,