Påföljd skadegörelse

2011-04-02 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Det är så att en kväll var jag väldigt berusad och känslomässigt upprörd och då gick jag tydligen lös på en av SJ biljettautomater. och det står skrivet i papperna jag fick från polisen att kostnaderna för lagning av maskinen uppskattas att kosta upp till 20 000 kr. men det behöver väll inte landa på dom summorna heller. men vad för straff har jag att vänta mig om skadorna kostar 20 000 kr?
Carina Persson |Hej! Straffskalan för skadegörelse sträcker sig från böter till fängelse i ett år, 12 kap § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700 Det vanligaste är att påföljden blir böter. I ett fall (NJA 2000 s. 432) där skadorna uppgick till 10 000 kr dömde domstolen ut 100 dagsböter om 30 kr. Eftersom skadorna i ditt fall uppgick till 20 000 kr blir böterna troligtvis något högre. Vänliga hälsningar

Olovlig affischering på elskåp eventuellt åverkan

2010-09-15 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hur tolkas olovlig, permanent affischering rättsligt? Är det åtalbart? Den aktuella situationen gäller fastlimmat flygblad på elskåp inom en bostadsrättsförenings tomtmark med länkar till ett flertal websidor associerade till ett politiskt parti, dock nämns inte partiet i fråga på flygbladet. Vem är ansvarig? Kan ansvarig utgivare för websidorna ses som ansvarig för affisheringen?
|Hej! Olovlig affischering kan utgöra den ringa formen av skadegörelse: åverkan. Se lagtext här: https://lagen.nu/1962:700#K12P2S1 . Avgörande är om affischeringen medfört någon varaktig försämring i fråga om skönhetsvärde eller värde i övrigt på det som affischen satts upp. Affischering som är lätt att ta bort och som inte lämnar några märken att tala om utgör alltså inte åverkan. Eftersom elskåp vanligtvis inte har något skönhetsvärde att tala om och i övrigt är ganska tåliga är det förfarande du beskriver nog inte brottsligt. Åverkan är i och för sig ett åtalbart brott. Ansvarig är den som satt upp affischerna, liksom de som förmått den affischerande att sätta upp flygbladen (anstiftan till åverkan) samt de som "med råd eller dåd" hjälpt till att affischera (medhjälp till åverkan). Att man är ansvarig utgivare för en hemsida på Internet som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen innebär inte att man ansvarar för reklam som hänvisar till hemsidan. Med vänlig hälsning

Skadestånd - kränkning

2009-12-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |om man blir kallad ryggradslös i ett byggsammanhang där det gäller rätt och fel i fråga om arvodes rätt och muntliga avtal som ej infrias av byggherre. Visst är väl det personlig förolämpning och hur stor chans har man att vinna. Har det nedskrivet per Email. Och hur mycket kan man få som skadestånd.
Salomon Nutti |Hej!Att bli kallad ryggradslös skulle möjligen kunna falla in under förolämpning i 5 kap. 3 § Brottsbalken. Se https://lagen.nu/1962:700 . Det avgörande är om uttalandet syftat till och varit ägnat att kränka din självkänsla. Som med alla brott så blir det en fråga om den subjektiva täckningen av brottet. Den misstänkte måste alltså haft uppsåt att kränka din självkänsla. Detta kan bli svårt att bevisa.Även om han inte skulle dömas straffrättsligt så finns det en möjlighet att få skadestånd enligt skadeståndslagens regler. I 2 kap 3 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K2P3S1 ) stadgas rätten till skadestånd om någon allvarligt kränker annan genom brott. Trots att kränkningen kräver ett brott i grunden är det inte nödvändigt att skadevållaren dömts för brottet.Kränkningen ska bedömas objektivt. Detta innebär att det typiskt sett ska kränka en person och det spelar ingen roll hur kränkt den skadelidande känt sig i det särskilda fallet. I ditt fall är frågan om ”ryggradslös” skulle bedömas som objektivt allvarligt kränkande. Detta kan jag dock inte med säkerhet svara på.Vid bedömandet av storleken på skadeståndet finns det i 5 kap 6 § (https://lagen.nu/1972:207#K5P6S1) regler om vad som ska tas hänsyn till. Skadestånd bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Särskilt beaktas om handlingen 1. haft förnedrande eller skändliga inslag, 2. varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, 3. riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, 4. inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller 5. varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.I ditt fall är nog chanserna små att få ut något betydande skadestånd. Vänligen

Fråga om djurplågeri vid spark mot hund

2009-11-28 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som gäller i följande scenario:Ponera att jag har min hund i koppel och plötsligt sliter han sig och drar iväg in i skogen. En annan hundägare är ute och går samtidigt och möter min hund som kommer farande. Den hundägaren sparkar min hund och binder sen fast honom i en bil som står parkerad.Får den hundägaren verkligen göra så? Hundägaren hävdar att det är \"självförsvar\". Vad gäller?
Sven Lindblom |I detta fall kan det diskuteras om den sparkande mannen gör sig skyldig till något av brotten skadegörelse (BrB 12:1-2 §§) eller djurplågeri (BrB 16:13 §). Det finns en viss konkurrens mellan brotten vilket diskuteras i Jareborg, Brotten h. 3 s. 143.I BrB 12:1 § anges att den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. I 12:2 § 1st. anges att: är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för åverkan dömas till böter. I detta fall verkar det inte som att hunden skadat sig varför skadegörelse torde kunna uteslutas.I BrB 16:13 § anges att om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år.Det ska påpekas att djurplågeri även kan föreligga vid grov oaktsamhet. Det finns alltså en viss möjlighet att mannen begick ett brott när han gjorde som han gjorde men det är svårt för mig att avgöra utifrån frågan. Hur hårt sparkade mannen? Hur aggressiv var hunden som kom springande? Åsamkades hunden några skador?Även om mannen på objektiva och subjektiva grunder har gjort sig skyldig till något av brotten ovan så finns det en möjlighet att han går fri på grund av bestämmelsen om nöd i BrB 24:4 §.https://lagen.nu/1962:700 Hänsyn ska då tas till farans beskaffenhet, den skada som åsamkats annan och omständigheterna i övrigt. Det torde vara detta som mannen åsyftar då han talar om självförsvar. Av rättspraxis kan främst två fall nämnas som kan ge en viss vägledning. Först ett hovrättsfall från 1993 (RH 1993:163- En kopplad hund hade råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade hundens ägare hade lyft den andra hunden i nackskinnet och kastat den i marken med skador som följd. Åtgärden har ansetts utgöra djurplågeri, förövat av grov oaktsamhet. Frågor om gärningens straffrihet på grund av nöd och om jämkning av skadestånd på grund av den andre hundägarens medvållande har besvarats nekande.)I ett nytt fall från Svea hovrätt (B 245-062006-09-27) friades dock den tilltalade (En man som iklädd skor med stålhätta hårt sparkat en hund frikänns från ansvar för djurplågeri då han anses ha agerat i nöd. Genom sitt agerande försvarade han sin egen hund mot en upplevd attack). Hovrätten anförde i domskälen: Rätten finner inledningsvis att hunden utsatts för ett otillbörligt lidande och att mannen förfarit grovt oaktsamt. Hovrätten ifrågasätter om någon nödsituation faktiskt förelegat men konstaterar att en nödsituation ska anses föreligga även när den som företagit en handling av misstag felbedömt situationen. Med tanke på att mannen först försökt skrämma bort hunden och inte haft rimlig praktisk möjlighet att avvärja den upplevda faran med ett mindre ingripande anses hans agerande med hänsyn till omständigheterna inte ha varit oförsvarligt. Åtalet ska därför ogillas.Din situation ligger någonstans emellan dessa två fall. Men en blygsam gissning är att personen inte kommer att dömas till ansvar vid ett eventuellt åtal.MVH

Påföljd vid försök till skadegörelse

2010-11-10 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har blivit polisanmäld för försök till skadegörelse vid en demonstration i innerstan. Andra som begick samma brott blev omhändertagna och fick skjuts till en plats utanför stan medan jag blev häktad och anmäld för brott. Jag undrar vad jag har för straff att se fram emot och om jag kan ta upp att jag har blivit särbehandlad till mitt försvar. Tack på förhand.
Lina Jonsson |Hej och tack för din fråga Skadegörelse är ett brott enligt 12 kap 1 § brottsbalken (1962:700), se https://lagen.nu/1962:700. Även försök till skadegörelse är straffbart, vilket framgår av samma kapitel 5 §. Straffsatsen för skadegörelse är böter eller fängelse i högst ett år. Eftersom det i ditt fall är aktuellt med försök till skadegörelse framgår det av 23 kap 1 § att straffsatsen för försök ej får sättas högre än vad som gäller för fullbordat brott. Vad gäller frågan om vilken påföljd du kommer att få är det omöjligt för mig att svara på det. När domstolen ska fastställa påföljd tar den hänsyn till en rad omständigheter i det enskilda fallet. Är du tidigare ostraffad talar det för villkorlig dom eventuellt förenat med dagsböter. Har även svårt att se att den omständigheten att du blev häktad skulle leda till lindrigare straff. Med vänlig hälsning

Straff för skadegörelse

2009-12-22 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Jag och en kompis var lite smått påverkade en kväll och så hoppade vi sönder två bilar. Finns vittnen så vi räknar med att bli dömda. Vi bucklade in taket på båda bilarna även motorhuven. Bilarna var en gammal Saab och en Golf inget vidare skick på de bilarna. Aldrig tidigare dömda, vad kan påföljderna bli?
Karin Hellander |HejHändelsen du beskriver klassificeras som skadegörelse. Straffskalan för skadegörelse är böter eller fängelse upp till ett år. Anses skadegörelsen som ringa är straffskalan böter. Man brukar dra gränsen för ringa vid om man förstör egendom till ett värde av upp till 1000 kr. Någon grov skadegörelse handlar det inte om. 12 kap 1-2 §§ Brottsbalken. Det är svårt att säga exakt vilket straff ni kommer få om ni döms, men för den strängare bedömningen(fängelse) är sådant som om skadegörelsen skett systematiskt, varit organiserad eller planerad eller utförts på ett hänsynslöst sätt. Någonting sådant verkar det heller inte varit fråga om här. Jag vet ingenting om eran ålder, men kan ändå tillägga att är man under 21 år gammal när brottet begicks så får man endast döma till fängelse om det finns särskilda skäl för det. (30 kap 5§ Brottsbalken) Något mer exakt svar än så kan jag tyvärr inte ge på vilket straff ni har att vänta, man gör en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Ni kan även drabbas av skadeståndsansvar för värdet på den skada ni gjort på bilarna. Det kan ni läsa om i skadeståndslagen 2 kap 1§. Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700 Skadeståndslagen hittar du https://lagen.nu/1972:207Med vänlig hälsning

Fråga om djurplågeri vid spark mot hund

2009-12-11 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som gäller i följande scenario:Ponera att jag har min hund i koppel och plötsligt sliter han sig och drar iväg in i skogen. En annan hundägare är ute och går samtidigt och möter min hund som kommer farande. Den hundägaren sparkar min hund och binder sen fast honom i en bil som står parkerad.Får den hundägaren verkligen göra så? Hundägaren hävdar att det är \"självförsvar\". Vad gäller?
Sven Lindblom |I detta fall kan det diskuteras om den sparkande mannen gör sig skyldig till något av brotten skadegörelse (BrB 12:1-2 §§) eller djurplågeri (BrB 16:13 §). Det finns en viss konkurrens mellan brotten vilket diskuteras i Jareborg, Brotten h. 3 s. 143.I BrB 12:1 § anges att den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. I 12:2 § 1st. anges att: är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för åverkan dömas till böter. I detta fall verkar det inte som att hunden skadat sig varför skadegörelse torde kunna uteslutas.I BrB 16:13 § anges att om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år.Det ska påpekas att djurplågeri även kan föreligga vid grov oaktsamhet. Det finns alltså en viss möjlighet att mannen begick ett brott när han gjorde som han gjorde men det är svårt för mig att avgöra utifrån frågan. Hur hårt sparkade mannen? Hur aggressiv var hunden som kom springande? Åsamkades hunden några skador?Även om mannen på objektiva och subjektiva grunder har gjort sig skyldig till något av brotten ovan så finns det en möjlighet att han går fri på grund av bestämmelsen om nöd i BrB 24:4 §. Hänsyn ska då tas till farans beskaffenhet, den skada som åsamkats annan och omständigheterna i övrigt. Det torde vara detta som mannen åsyftar då han talar om självförsvar. Av rättspraxis kan främst två fall nämnas som kan ge en viss vägledning. Först ett hovrättsfall från 1993 (RH 1993:163- En kopplad hund hade råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade hundens ägare hade lyft den andra hunden i nackskinnet och kastat den i marken med skador som följd. Åtgärden har ansetts utgöra djurplågeri, förövat av grov oaktsamhet. Frågor om gärningens straffrihet på grund av nöd och om jämkning av skadestånd på grund av den andre hundägarens medvållande har besvarats nekande.)I ett nytt fall från Svea hovrätt (B 245-062006-09-27) friades dock den tilltalade (En man som iklädd skor med stålhätta hårt sparkat en hund frikänns från ansvar för djurplågeri då han anses ha agerat i nöd. Genom sitt agerande försvarade han sin egen hund mot en upplevd attack). Hovrätten anförde i domskälen: Rätten finner inledningsvis att hunden utsatts för ett otillbörligt lidande och att mannen förfarit grovt oaktsamt. Hovrätten ifrågasätter om någon nödsituation faktiskt förelegat men konstaterar att en nödsituation ska anses föreligga även när den som företagit en handling av misstag felbedömt situationen. Med tanke på att mannen först försökt skrämma bort hunden och inte haft rimlig praktisk möjlighet att avvärja den upplevda faran med ett mindre ingripande anses hans agerande med hänsyn till omständigheterna inte ha varit oförsvarligt. Åtalet ska därför ogillas.Din situation ligger någonstans emellan dessa två fall. Men en blygsam gissning är att personen inte kommer att dömas till ansvar vid ett eventuellt åtal.MVH

Ersättning för skada på utlånad egendom.

2006-09-28 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en kompis som lånade min digitala videokamera och hade sönder den. Kameran är 4 år gammal och kostade 12000 kr.Nu har denna "kompis" blivit väldigt svår att få tag på, och svarar varken i telefon eller öppnar dörren.Kameran kostar 7500 kr att reparera. Hur ska man göra?Kan man göra något?
Sara Edström |Du har hamnat i en knepig situation eftersom din s k kompis inte verkar vilja erkänna sitt ansvar. Till att börja med kan man konstatera att han/hon rent rättsligt är ansvarig för skadan på kameran. För det första enligt skadeståndslagens 2 kap 1 § som stadgar att den som av uppsåt eller oaktsamhet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. (Ansvar enligt skadeståndslagen förutsätter alltså att din kompis gjorde sönder kameran med flit eller att skadan uppkom för att han hanterade den på ett oaktsamt sätt.) För det andra är han/hon, oavsett vållande eller oaktsamhet ansvarig enligt Handelsbalkens 11 kap 1 §. Bestämmelsens lydelse är tämligen ålderdomlig men innebär att den som lånat någonting av en annan person har ansvar för att denne återfår sin egendom i ursprungligt gott skick.Vad du kan göra:Enligt 1 § Lagen om betalningsföreläggande och handräckning får yrkande om att någon skall åläggas att fullgöra en förpliktelse prövas av kronofogdemyndigheten.I ditt fall torde det röra sig om en sk särskild handräckning som regleras i 4 §. I 9-10 §§ anges att ansökan till kronofogdemyndigheten ska vara skriftlig och innehålla sökandens yrkande samt grunden för det.Aktuell lagtext hittar du http://lagen.nu/1990:746 .För mer detaljerad information om vad som gäller i din situation råder jag dig att vända dig direkt till kronofogdemyndigheten.