F.d sambo vägrar att lämna tillbaka saker, olovligt förfogande.

2018-03-04 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Om jag håller på att flytta från min sambo av olika skäl. Har han rätten att neka mig att hämta mina och barnens sista grejer som finns kvar i hans hus? Har flyttat hela veckan och nu ska jag inte gå hämta mina saker.
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att sammanfatta det hela kort så nej din före detta sambo har inte rätt att vägra dig tillgång till dina saker. Din sambo kan göra sig skyldig till olovligt förfogande enligt 10 kap 4 § brottsbalken. Eftersom du har äganderätt till sakerna som din sambo har besittning till (d.v.s. sambon har kontroll över sakerna) då dom befinner sig i hans hus. Och genom att inte lämna tillbaka sakerna så berövas din rätt till sakerna. Vad du kan göra är först och främst att försöka övertala din f.d. sambo att överlämna sakerna till dig. Lyckas inte det så är en möjlighet att vända sig till kronofogden och begära handräckning, men då behövs något som styrker att sakerna är dina, exempelvis kvitton. Du har stöd i lag att kunna begära handräckning enligt lag om betalningsföreläggande och handräckning (LBH) 4§ första punkten då din rätt att förfoga över dina saker olovligen hindras. Du kan läsa mer om handräckning här. Viktigt att säga är att du inte själv kan gå in och ta sakerna utan tillstånd/samtycke då du kan begå ett brott då (ex. självtäkt enligt 8 kap. 9 § BrB) Som sista utväg om din f.d. sambo fortsatt vägrar lämna ut sakerna kan du också anmäla personen för brott men detta är bara att rekommendera om inga andra möjligheter finns. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Mutbrott i förening

2018-02-28 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hur ställer man sig när man får reda på att en medlem i en förening försökt köpa sig röster till ordförande posten inför ett Årsmöte?"Om du får de här pengarna så vill jag att du röstar på mig som ordförande"
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tagande av muta För att mutbrott enligt 10 kap. 5 a § brottsbalken ska föreligga krävs följande:(1) För det första gäller ansvaret inte vem som helst, utan arbetstagare eller uppdragstagare.(2) Förmånen som ges ska kunna sättas i samband med tjänsteutövningen/uppdraget som arbetstagaren bedriver.(3) Slutligen ska förmånen vara otillbörlig. Det här är det viktigaste och mest svårbedömda rekvisitet. Hänsyn ska tas till alla omständigheter som kan kopplas till förmånen. En förmån är vanligtvis otillbörlig om: 1) förmånen har förutsättningar att påverka arbetstagaren att ta ett beslut eller vidta en åtgärd, eller 2) om förmånen kan uppfattas som en belöning för hur uppgifter utförts.Givande av mutaI 10 kap. 5 b § brottsbalken regleras huruvida någon lämnar muta. Däri anses den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån göra sig skyldig till givande av muta.Vad gäller i detta fall?Skulle någon av medlemmarna i föreningen ta emot pengar för att rösta på ett sätt som är förutbestämt, får följande anföras. Medlemmen får anses vara uppdragstagare. Det hela sker under utövning som uppdragstagare. I detta fall gäller även, enligt fall under p. 3, att förmånen (pengarna) påverkar uppdragstagaren i dennes utövning. En medlem som tar emot pengar bör sålunda göra sig skyldig till tagande av muta. Den som lämnar mutan kan anses gjort sig skyldig till givande av muta.Vänligen

Straff för trolöshet mot huvudman

2018-01-31 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Om man som anställd i en klädesbutik ändrat priserna på varorna till vänner och familj för att få de billigare, då syftar jag på tex en vara värd 500 till mindre än 100kr och man har delat ut bonus från kunder som inte har medlemskap till vänner eller familj och man blivit upptäckt av arbetsgivaren som såklart sparkar den anställda och säger sig göra en polisanmälan? Vad blir straffet och vad räknas det för brott. Vad händer med vänner som på ett sätt varit delaktig trots att de inte stulit men ändå varit en del av det?
Isabella Chorell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet man kan dömas för i detta fall är trolöshet mod huvudman, se 10 kap 5§ BrB. Straffsatsen varierar från böter till fängelse i upp till två år. Vilken påföljd det blir beror på omständigheterna i fallet samt personliga omständigheter. De vänner som varit delaktiga i handlingen kan dömas för medhjälp till brott enligt 23 kap 4§ BrB. Detta kräver att vännerna har främjat handlingen med råd och dåd. Vännerna ska ha uppmuntrat personen att genomföra handlingen eller på annat sätt varit delaktiga i att brottet begicks. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan krav riktas om man inte är part i kontraktet men sitt kontonummer finns där

2018-01-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Min före detta hyrde under ett års tid ut sin möblerade etta till en av mina studiekamrater och vill nu inte betala tillbaka depositionen om cirka 5000 kronor. Till saken hör att deposition samt månatlig hyra enligt kontrakt skulle betalas in till mitt konto, men jag har inte skrivit under kontraktet utan det gjorde min föredetta samt min studiekamrat. Min föredetta har under hösten krävt att få depositionen överförd till sitt konto, vilket jag gått med på då jag inte sett att detta skulle kunna hända. Om hyresgästen nu polisanmäler att han inte får tillbaka depositionen (finns inga skador i lägenheten eller annan grund till att min före detta skulle behålla denna), kan jag bli betalningsskyldig eftersom pengarna enligt kontrakt ska finnas på mitt konto?
Richard Fiskesund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsatt att du inte haft någon vetskap och det är ett kontrakt mellan din före detta och hyresgästen och du inte är inblandad på så sätt annat än att pengar har förts över på ett konto tillhörande dig är det enligt min bedömning någonting som inte berör dig. Min gissning är att det i första hand kommer vara kronofogdemyndigheten som kommer driva processen mot din före detta. Ifall de misstänker brott så skulle möjligtvis polisen i ett senare led komma in då det möjligtvis kan gälla förskingring enligt 10 kap. 1§ eller 2§ Brottsbalken Se lagen här.Det är din före detta som är avtalspart och du har inte med saken att göra. Det är han som får en fordran riktad mot sig. I slutändan kan utsagan ändras beroende på omständigheter. För att vara helt säker tipsar jag om att kontakta en jurist där du förklarar alla omständigheter. Hoppas svaret hjälpte dig!Vänligen,

Skillnad mellan förskingring och ringa förskingring

2018-02-28 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |hejvart går värdet mellan förskingring och ringa förskingring ( fd undandräkt)? Finns det praxis där frågan prövats om var gränsen går mellan dessa två brott??NI får mer än gärna hänvisa till någon eller några rättsfall där denna fråga prövats. tacksam för hjälp.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att fastställa gränsen för förskingring och ringa förskingring, får man se till praxis för skillnaden mellan stöld och ringa stöld, eftersom gränsen för förskingring och ringa förskingring motsvarar gränsen mellan stöld och ringa stöld.Det finns två gränser mellan stöld och ringa stöld: 1.om tillgreppet sker i butik går gränsen vid 1000 kr (se NJA 2009 s. 586). 2.om tillgreppet sker utanför en butik sänks gränsen beroende på hur stort integritetsintrång gärningsmannen gör. I rättsfallet NJA 1995 s. 561 ansågs tillgrepp av sammanlagt 140 kr ur två handväskor utgöra stöld då det inneburit ett inte obetydligt integritetsintrång. Även den omständighet att egendom måste lämnas obevakad har ansetts som en försvårande omständighet (NJA 1985 s. 384). Vidare gäller att endast föremål som har ett värde på den legala marknaden kan bli stulna. Föremål med endast affektionsvärde eller exempelvis narkotika skyddas inte. Skuldebrev, körkort, pass, fullmakter eller en redan ifylld check m.m. har heller inget eget ekonomiskt värde och faller också utanför paragrafens skyddsområde. Det kan emellertid vara svårt att se att förskingring kan delas upp på samma sätt som stöld, det vill säga, i och utanför butik, samt att det föreligger visst integritetsintrång vid förskingring. Istället bör sålunda gränsen enbart dras vid beloppet. Generellt sett bör emellertid (enligt lagkommentaren till de båda brotten) värdegränsen ligga högre vid förskingring och ringa förskingring än vid stöld och ringa stöld. Praxis för att värdegränsen ska ligga till grund för skillnaden får sålunda anföras vara NJA 2009 s. 586, emedan det faktum att värdegränsen ska vara något högre tillmäts brotten av doktrin (författare). Av visst värde är även Svea hovrätts avgörande RH 39:80, vari behandlas det tidigare brottet undandräkt (det ringa förskingring tidigare kallades). Även i det fallet ansågs värdegränsen ligga till grund för beteckningen av brottets grad.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Trolöshet mot huvudman att missbruka arbetstelefon i privat syfte

2018-02-07 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har ställt till det för mig genom att ha ringt dyra betalsamtal från jobbmobilen. Arbetsgivaren menar att det är stöld och jag har därför blivit uppsagd. Uppsåtet var dock annorlunda och jag trodde ej att summan skulle komma på telefonräkningen utan på en räkning till hemadressen. Hur dom helst undrar jag om detta enligt lagens mening är stöld?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förmodligen är det fråga om trolöshet mot huvudman (10 kap. 5 § brottsbalken). Straffskalan för brott av normalgraden är böter eller fängelse i högst två år.Enligt straffmätningspraxis ligger flertalet straff som döms ut nära straffminimum på straffskalan och den övre delen av straffskalan används mer sällan. Det är alltså sannolikt att ett bötesstraff döms ut för brottet i detta fall. Omständigheter som kan påverka straffet är i vilken omfattning du har använt telefonen och om du har begått brott tidigare. Enligt 30 kap. 4 § brottsbalken ska rätten fästa avseende vid omständigheter som talar för lindrigare påföljd än fängelse. Det innebär att fängelse ska vara ett sista alternativ och att kriminalvård i frihet ska föredras. Om rätten bedömer att straffvärdet motsvarar ett fängelsestraff kan därför någon annan påföljd dömas ut, under vissa förutsättningar. De påföljder som kan bli aktuella i ett sådant fall är villkorlig dom eller skyddstillsyn.Skulle det dessutom brista i uppsåt finns det inte möjlighet att döma för brott.Vänligen

Uppsåt till stöld, bedrägeri och förskingring

2018-01-28 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag har en fundering angående en fråga jag hörde. Ifall man skulle jobba på ett ställe och slå ut ett presentkort gratis, dvs att man kompar ut det om ni förstår vad jag menar? Presentkortet var laddat på 4000kr men det slås ut med en rabatt på 4000kr så att det blir gratis. Efter detta märker man att man gjort fel och lägger undan presentkortet för man vet ej om man ska berätta för sin chef. Chefen får reda på detta ändå och vill anmäla för bedrägeri, är detta ett brott? Då personen i fråga varken gjort något med presentkortet, dvs ej tagit några pengar från det eller tagit med det ur butiken. Detta hände i ett lopp av 1-2h kanske, så presentkortet har endast legat kvar i butiken? Jag kan förstå att det är ett fel att slå ut det gratis men klassas detta som ett bedrägeri brott? PS. Presentkortet slogs ej ut av egen vinning dvs personen i fråga ville ej ha presentkortet för sig själv.
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag har förstått händelsen rätt har butikschefen snarare anledning att misstänka förskringring (se 10 kap. 1 § brottsbalken). Men oavsett om gärningen ska klassificeras som förskingring, stöld eller bedrägeri krävs att gärningsmannen haft uppsåt till brottet för att kunna straffas. Om rabatten lämnades av misstag och presentkortet låg kvar i kassan, kan inte butiksbiträdet anses ha haft uppsåt att själv tillägna sig presentkortet och därför inte heller dömas för brott.Om händelsen skulle polisanmälas och leda till åtal måste åklagaren bevisa att butiksbiträdet uppsåtligen slagit in rabatten för att själv använda presentkortet vid ett senare tillfälle. Om presentkortet aldrig flyttats från kassan har åklagaren en rejäl uppförsbacke. Om butiksbiträdet däremot påträffas med presentkortet i sin egna ficka talar det däremot för att han eller hon uppsåtligen tillägnat sig presentkortet. I slutändan blir det alltså en bevisfråga där åklagaren måste bevisa butiksbiträdets skuld bortom rimligt tvivel (krävs mycket stark bevisning).Hoppas detta gav svar på din fråga!Hälsningar

Fyndförseelse, hittegods

2017-12-11 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Om en person hittar en t.ex. en klocka och glömmer därefter av att lämna in den direkt och saken blir sedan bortglömd av personen som hittade objektet. Om personen hittar objektet själv igen och väljer att lämna in objektet till polisen kan personen i fråga riskera att bli åtalad för någonting? Hur går det till med att personen i fråga får produkten/objektet om det inte blir uthämtat av det rättmätige ägaren?
Richard Fiskesund |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer ifall man skulle glömma lämna in en upphittad klocka. Ifall det finns risk för åtal samt huruvida upphittaren kan få behålla klockan ifall den rättmätige ägaren ej hämtar ut den. Hittegods?Det är först viktigt att avgöra om klockan utgör hittegods, dvs att den är borttappad eller stulen. Bortkastade eller övergivna föremål är inte hittegods, det gäller även föremål utan värde. Om klockan utgör hittegods finns det en plikt som uppstår enligt lagen om hittegods Se lagen här!Upphittarens skyldighet enligt lag Första paragrafen i hittegodslagen säger att den som hittar något ska utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet till Polismyndigheten. Om ägaren till godset är känd, får upphittaren istället underrätta honom eller henne om fyndet. Detta innebär att personen i och med upphittandet av haft en skyldighet enligt lag utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet till polismyndigheten. Vad som utgör oskäligt dröjsmål bör vara en ganska kort tidsfrist, inom 14 dagar enligt polismyndighetens hemsida. Länk till hemsidanEn följd av att ha väntat oskäligt länge med att anmäla fyndet skulle kunna vara att bli dömd enligt 10 kap. 8§ brottsbalken för fyndförseelse till böter. Se brottsbalken här Skulle underlåtenheten till att lämna in klockan vara med uppsåt att tillägna sig godset eller skulle man använda sig av godset på annat sätt som nämns i 10 kap. 4§ (t.ex. sälja den vidare) kan man dömas för olovligt förfogande som kan ge böter eller fängelse i högst ett år. Hittelön, och övertagande av äganderättenEnligt 3§ hittegodslagen har dock personen som upphittat klockan rätt till skälig hittelön och skäliga kostnader i anledning av fyndet. Om den rättmätige ägaren inte skulle vara känd inom tre månader från det att fyndet anmäldes till Polismyndigheten, tillfaller godset upphittaren. Detsamma gäller om ägaren inte hämtar ut godset inom en månad från det att han eller hon underrättats om fyndet av Polismyndigheten, eller om ägaren i annat fall kan anses ha avstått sin rätt till godset. Upphittaren är dock skyldig att betala Polismyndighetens kostnander i anledning av fyndet. Detta enligt 4§ samma lag. Mitt tips till personen skulle vara att kontakta Polismyndigheten för mer information och eventuellt en jurist. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,