Förolämpning

2020-11-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att kalla någon misslyckad, typ som: en gång misslyckad, ALLTID misslyckad?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis blir framförallt brottsbalken (1962:700) (BrB) tillämplig på din fråga.YttrandefrihetenI Sverige yttrandefrihet i Sverige, vilken förekommer bl.a. i 2 kap. 1 § första punkten regeringsformen. Detta innebär att det allmänna inte får begränsa din yttrandefrihet. Yttrandefriheten är dock inte oändlig; den får inte innebära att skada eller kränka andra.FörolämpningDin fråga är ifall det är brottsligt att kalla någon misslyckad. I 5 kap. 3 § BrB framgår att den som uttalar sig nedsättande eller som förödmjukar en annan person kan göra sig skyldig till förolämpning. Det krävs dock att syftet måste vara att kränka personens självkänsla eller värdighet. Straffet för förolämpning skulle kunna bli böter, då brottet inte är grovt.SlutsatsAtt kalla någon för misslyckad skulle därför kunna leda till att man förolämpar någon och därför gör sig skyldig till brott. Vänligen,

Får man uttrycka sig hur som helst om en politiker?

2020-11-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! För en tid sedan såg jag en privatperson på Facebook kalla en socialdemokratisk politiker som då även var regeringsminister för ´´sossebimbo``, sharia häxa, fuling och mentalt handikappad. Han påstod också att politikern är känslokall och anklagade denna för att ha föreslagit politiska saker som kanske inte stämmer. Jag undrar om personens ord är inom yttrandefriheten, eller om den passerats så det blir brottsligt? Hade det förresten varit någon skillnad ifall denna privatperson också var en politiker istället? Mvh.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med kan sägas att yttrandefriheten inte har någon skarp gräns på vad som faller inom respektive utanför yttrandefriheten. Yttrandefriheten innebär att medborgarna är tillförsäkrade frihet gentemot det allmänna att uttrycka sina tankar åsikter och känslor (2 kap. 1 § regeringsformen). Observera här att yttrandefriheten alltså främst gäller i förhållandet medborgare och stat. Det ger ingen oinskränkt rättighet att uttala sig hur man vill om andra personer. Vissa uttalanden är straffbelagda enligt brottsbalken (BrB). I det fallet du beskriver är det förmodligen så att personen gjort sig skyldig till något brott som faller under ärekränkning (5 kap. BrB). Pekar man ut någon annan som klandervärd eller brottslig kan i syfte att andra ska tycka illa om personen ska man dömas för förtal (5 kap. 1 § BrB). Är det fråga om ett uttalande som kan medföra allvarlig skada kan den som uttalade sig dömas till grovt förtal (5 kap. 2 § BrB). Så skulle kunna vara fallet om personen som uttryckt sig på sättet du beskriver har en plattform som kan ge stor spridning. Någon exakt bedömning är emellertid svår för mig att göra. Jag vill även nämna brottet förolämpning (5 kap. 3 § BrB). För att något ska anses som förolämpning ska meddelandet lämnas riktas till offret, vilket det inte har gjorts här. Att personen är politiker kan möjligtvis förmildra en del av brottet. Att politikern har föreslagit vissa saker har ett allmänintresse och kan därför vara försvarligt att sprida (även om det senare inte visar sig sant). Däremot uttryck som "shariahäxa" torde inte förmildras på grund av att personen är en offentlig person. Viktigt att förtydliga är att det är inte på grund av politikerns jobb som politiker som eventuellt kan göra det försvarligt, utan politikerns roll som offentlig person. Med vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att förolämpa någon?

2020-11-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga kring brottet förolämpning. Hur grovt och aggressivt uttryckt, hur man kalla det nu bör något vara för att klassas som brottslig förolämpning egentligen? Det låter ju lite absurt och som en inskränkning av yttrandefriheten om minsta skällsord, svordom eller värdeomdömen kan få en polisanmäld och kanske dömd. Exempel kan vara: fan vad efterbliven du är ditt jävla missfoster, håll käften, äckliga dvärg-grabb eller vad ful och tjock du är.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Kort sammanfattat får man göra en bedömning i varje enskilt fall. Av betydelse är inte bara själva förolämpningen, utan man måste även ta hänsyn till offrets och gärningsmannens relation. Handlar det om två nära vänner eller är gärningsmannen en total främling eller utomstående till offret? Därutöver spelar det roll om budskapet anspelar på offrets sexualitet, religion, etnicitet, könstillhörighet eller något annat som är förknippat med personens identitet. Beroende på hur dessa faktorer förhåller sig till varandra kan de exempel du har radat upp utgöra straffbara yttranden. Rent krasst man nog säga att mobbing i de flesta fall är straffbart. Nedan följer en mer ingående redogörelse för brottet förolämpning.RegleringenFör att brottet förolämpning ska anses vara begånget krävs det att följande kriterier är uppfyllda. Någon ska rikta en beskyllning, ett nedsättande uttalande eller ett förödmjukande beteende mot någon annan. Gärningen ska även vara ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap 3 §).Den brottsliga gärningenBrottet kan alltså delas upp i två komponenter. Det ska först och främst vara tal om någon form av nedsättande eller förödmjukande budskap. Det kan handla om ett uttalande, en gest, en imitation, ett tecken eller liknande. Budskapet ska även rikta sig om en specifik person. Brottet förolämpning är alltså inte begånget om någon uttrycker sig elakt bakom en annan persons rygg. Det kan däremot utgöra förtal.Den andra delen av brottet utgörs av att budskapet ska vara ägnat att kränka offrets självkänsla eller värdighet. Vi talar alltså om nedlåtande budskap som träffar på ett mer personligt plan. När man avgör om en kränkning har ägt rum gör man en objektiv bedömning. Man ägnar alltså ingen uppmärksamhet till offrets egen uppfattning. Avgörande är istället vad som typiskt sett anses vara kränkande. Enligt lagstiftaren är t.ex. rasistiska, sexistiska, funkofobiska, eller homofobiska uttalanden typiskt sett sådana uttalanden som är ägnade att vara kränkande. Även hårda kommentarer om särpräglade drag i en persons utseende kan vara straffbara. Ett typexempel kan vara kränkande kommentarer riktade mot en person med svåra brännskador eller mot en person med ett normativt avvikande utseende.Det ses även lättare på uttalanden som görs mellan två vänner med en hård jargong. Två nära vänner som normalt sett har en hård ton och kan alltså förolämpa varandra på ett sätt som annars hade varit straffbart om det istället, helt opåkallat, riktades mot en främling eller en annan utomstående person. Utanför det straffbara området faller uttalanden som endast i liten mån är kränkande för självkänslan eller värdigheten.Hoppas du fick svar på din fråga!

Förolämpning och kränkning

2020-11-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan Om en person säger så här " du har cancer ..cancern har ätit upp hela din jävla hjärna ": Vad klassas det som
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det uttalande som du beskriver kan klassas som förolämpning enligt 5 kap. 3 § brottsbalken. Att uttala sig mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den andres självkänsla eller värdighet klassas som brottet förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken).För att det ska klassas som förolämpning krävs att uttalandet är riktat till den specifika personen/personerna. I det här fallet krävs alltså att personen uttalat sig till dig när du var närvarande. Om personen istället snackade "skit" inför en tredje person om dig för att åhöraren därefter för detta vidare till dig är inte att klassa som förolämpning utan brottet förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).Att något är ägnat att kränka den andres självkänsla innebär också att det i det enskilda fallet inte är avgörande om du faktiskt blivit kränkt utan att gärningen typiskt sett är en sådan som kan orsaka kränkning. Att säga att någon har cancer och att sjukdomen ätit upp någons hjärna kan sannolikt vara ett sådant uttalande som kan orsaka kränkning.Vänligen,

Kan det vara brottsligt att förolämpa någon?

2020-11-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Får man kalla någon som är uppenbart kort i längd för: Efterblivna dvärgflicka utan att det blir brottsligt?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om det kan vara brottsligt att förolämpa någon annan. Regler som rör ärekränkning finns i brottsbalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.FörolämpningDen som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan kan göra sig skyldig till brottet förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken). Detta förutsätter att gärningen är avsedd att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Straffansvar förutsätter att det rör sig om muntliga eller skriftliga yttranden som är avsedda att kränka den andres självkänsla eller värdighet. I klartext innebär detta att det är yttranden som avser att såra den andres känslor. Det kan således röra sig om skällsord, öknamn och liknande. Vid bedömningen av huruvida yttrandet är att anse som en kränkning av den andres självkänsla eller värdighet är det viktiga inte bara om den andre har känt sig kränkt utan även om yttrandet är ett sådant som typiskt sett kan uppfattas som kränkande utifrån rådande sociala normer. I förarbetena till lagen poängteras dessutom att yttrandet måste träffa den andre på ett personligt plan. Bedömningen ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet vilket innebär att hänsyn tas till om det rört sig om ett opåkallat angrepp, om parterna känner varandra och, i så fall, hur de normalt brukar prata med varandra. Det skulle således mycket väl kunna utgöra förolämpning att kalla en kort person för "efterbliven dvärgflicka". Vidare förutsätter straffansvar att gärningen har riktats direkt till den berörda personen och att denne uppfattat detta. Det rör sig alltså inte om förolämpning om man säger något om någon annan till en tredje person. I ett sådant fall skulle det dock kunna röra sig om förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).SammanfattningDet är svårt att ge något exakt svar på huruvida det ovannämnda uttalandet hade bedömts utgöra förolämpning eller inte. Hänsyn måste tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Exempelvis måste hänsyn tas till om om det rör sig om ett opåkallat påhopp på en okänd person eller om det rör sig om vanlig jargong mellan bekanta. Givet tidigare rättsfall rörande förolämpning verkar det dock finnas en överhängande risk för att det skulle kunna bedömas som brottsligt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Vad krävs för att åklagare ska få väcka åtal för förolämpning eller förtal?

2020-11-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag vet att det är målsägaren som måste väcka åtal om han utsätts för förolämpning eller förtal. Men ett undantag är att åklagaren kan göra det istället om det finns allmänt intresse. Jag undrar då, vad innebär allmänt intresse i det här sammanhanget, och vad krävs det för att allmänt intresse ska finnas? Är det som att media synar vad en riksdagsledamot gör som retar upp medborgarna, eller räcker det med att någon som säg blivit förtalad får stöd av sin familj och arbetskollegor till att polisanmäla?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åtal för förtal och grovt förtalI 5:5 brottsbalken (1962:700) (BrB), föreskrivs att förtal och grovt förtal får primärt åtalas endast av målsäganden. Åklagarens åtalsrätt är inskränkt till fall när:- Brottet riktat sig mot någon som är under 18 år eller- I annat fall målsäganden angett brottet till åtal, och- Åtal anses påkallat från allmän synpunktDet innebär att det föreligger en s.k. särskild åtalsprövning som förutsätter målsägandenangivelse (om inte målsägande var under 18 år). Vad gäller förtal som begås genom grundlagsskyddade medier är även denna åtalsprövningsregel tillämplig, där är det däremot Justitiekanslern (JK) som är åklagaren.I förarbetena (prop. 2013/14:47 s. 38) nämns två fall när åtal ska anses påkallat ur allmän synpunkt. 1. det ska finnas ett klart samhällsintresse av att brottet lagförs och 2. om det finns starka skäl med hänsyn till målsägande att det allmänna medverkar. Slutsats förtal/grovt förtalFörutsatt målsägandenangivelse eller att målsäganden var under 18 år när gärningen begicks, kan från ovannämnda två typfall, sägas att åtal ska som utgångspunkt väckas av målsäganden. Är det däremot frågan om väldigt allvarliga fall, t.ex. grovt förtal, kan det vara mer påkallat ur allmän synpunkt att allmänt åtal väcks än vid förtal av normalgraden. Det kan då röra sig om t.ex. spridning av bilder/filmer med sexuell och integritetskränkande art på målsäganden eller spridning av påstående och utpekande av att målsägande gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Åtal för förolämpningRegleras också i 5:5 BrB. Huvudregeln är att åtal ska väckas av målsäganden. Åklagarens åtalsrätt är där inskränkt till förolämpning mot någon- i eller för hans eller hennes myndighetsutövning eller- med anspelning på hens ras, hudfärg etc. eller- med anspelning på hens sexuella läggningVidare krävs att- brottet riktar sig mot någon som är under 18 år, eller- i annat fall målsägande angett brottet till åtal, och- åtal anses påkallat från allmän synpunktSlutsats förolämpningDet innebär att för att åklagaren ska ha åtalsrätt förutsätts att förolämpningen riktas mot någon av de ovannämnda särskilt skyddsvärda fallen (p.1-3) samt särskild åtalsprövning i form av målsägandenangivelse (om inte målsägande var under 18 år när gärningen begicks). Vidare ska åtalet var påkallat från allmän synpunkt, vilket i förolämpningsfallet kan avse t.ex. återkommande förolämpningar under viss tid eller allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag. SammanfattningDet är lite olika förutsättningar för att allmänt åtal ska väckas av åklagare beroende på om brottet utgör förtal/grovt förtal eller förolämpning. Men för både förtalsbrotten och förolämpningsbrotten är det som krävs för att åklagaren ska kunna väcka åtal att det skett en målsägandenangivelse, dvs. att den utsatte måste anmäla brottet för att åklagaren ska kunna väcka åtal, om inte den utsatte var under 18 år när gärningen begicks. Dessutom gäller att åtal ska vara påkallat ur allmän synpunkt, vilket man från förarbeten kan dra slutsatsen att det ska röra sig om särskilt allvarliga fall av förtal och förolämpning.

Är det brottsligt att göra falska orosanmälningar till socialtjänsten?

2020-11-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att göra falska orosanmälningar till socialtjänsten? Uppgifterna som ges är antingen falska eller så är de bara kraftigt överdrivna så det skapar en fel bild av situationen. Syftet är enbart att skapa onödig belastning för den som blir anmäld.
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan vara brottsligt att göra falska anmälningar till socialtjänsten. Den som gör orosanmälan och lämnar falska uppgifter till socialtjänsten kan riskera att bli anmäld för falsk tillvitelse, 15 kap. 7 § Brottsbalk (1962:700) (BrB) eller förtal, 5 kap. 1 § BrB. Falsk tillvitelse innebär att någon lämnar osanna uppgifter om en annan person till polis, åklagare eller någon annan myndighet. Förtal sker när någon utan grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen. Socialtjänsten är skyldiga att utreda en orosanmälan enligt 11 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:453).Det går alltså inte att stoppa en utredning genom att påstå att man blivit utsatt för en falsk anmälan. Socialtjänsten kommer avsluta utredningen om en anmälan inte har stöd i utredningen.Den som anses sig ha blivit utsatt för falska orosanmälningar kan alltså göra en polisanmälan och meddela till socialtjänsten att det är en falsk anmälan.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad klassas som förolämpning?

2020-11-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det förolämpning att kalla någon för efterbliven, och sedan ifall den utpekade personen är kort kalla denna för dvärg också? Spelar bakgrundsinformation någon roll här?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Yttrandefrihet - FörolämpningDin fråga rör främst Brottsbalken (Brb) samt även yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Frågan rör gränsdragningen mellan hur fritt man får uttrycka sig och omständigheten att man skadar någon. I Sverige tror vi stark på att fritt få uttala och uttrycka sig eftersom vi lever i ett demokratiskt samhälle, men denna rättighet kan inskränkas i lag, som i Brottsbalken. Förolämpning För att man ska dömas för brottet förolämpning krävs att man riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan (Brb 5 kap. 3 §). En förolämpning brukar vara ägnad att kränka den andres självständighet eller värdighet. Det krävs att uttalandet är riktat mot en specifik person, inte till ett större sällskap. Det ska vara riktat till den berörda personen, den som förolämpningen är ämnad att förolämpa. Det krävs även att den berörda personen uppfattar förolämpningen, att den exempelvis hörde och var i rummet vid händelsen. Förolämpningar bedöms utifrån de gällande moraliska värderingarna i samhället, uttalandet ska strida mot samhällets grundläggande värderingar. Den som döms för förolämpning utdelas böter som straff. Om förolämpningen däremot bedöms som grov, så kan fängelse i högst sex månader bli aktuellt.Det är svårt för mig att bedöma hur exakt detta hade dömts i domstol. Det beror på olika faktorer, exempelvis om den berörde kände sig förolämpad och kränkt eller inte. Dessa uttalanden skulle kunna vara klassade som förolämpning, men de måste även varit allvarligt menade. Hoppas att du har fått vägledning i din fråga!Vänligen,