Enskilt åtal vid förtal
Hej! En närstående till mig har blivit anklagad för förskingrig och bedrägeri angående en anhörigs ekonomi, den anklagande menar på att den närstående har skött den anhöriges ekonomi. Den anhöriga i fråga har gått bort men har skött sin ekonomi själv, men har pga av pandemin fått hjälp att handla varor samt födelsedagspresenter, julklappar etc. Vi är flera som ställt upp och handlat med dennes anhöriga bankkort, delvis för att kontanter inte godtas längre i affärer, den anhöriga har alltid fått kvitton på allt. Frågan är om man kan stämma denna person för förtal?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar om personen som anklagar din närstående för brott kan ha stämmas för förtal.
Reglerna om brott finns i brottsbalken (BrB). Reglerna om stämning finns i rättegångsbalken (RB).
När föreligger förtal?
Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en liknande uppgift kan dömas för förtal. Det krävs också att uppgiften som lämnas är "ägnad att" utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § BrB). "Ägnad att" innebär att uppgiften typiskt sett leder till att personen utsätts för andras missaktning, det krävs inte att det faktiskt har skett. Missaktning är benämningen för en negativ attityd mot en person. Uppgiften måste också spridas i viss mån, dvs nå andra än den beskyllde.
Alltså, att anklaga någon för brottslighet såsom bedrägeri eller förskingring kan vara förtal om det är ägnat att utsätta personen för annans missaktning.
Man kan göra sig skyldig till förtal även om den brottsligheten man talar om är sann. För att få lämna uppgifter där man utpekar någon som brottslig utan att göra sig skyldig till förtal måste det vara försvarligt att lämna uppgiften, och uppgiften måste då också vara sann (5 kap. 1 § andra stycket BrB).
Speciella regler för förtalsbrott
I vanliga fall så kan målsägande inge en angivelse till polis- eller åklagarmyndighet för att polisen/åklagaren ska kunna inleda en förundersökning och eventuellt väcka åtal (se b.la. 23 kap. 1 § RB och 20 kap. 5 § RB). Förtalsbestämmelsen följer dock speciella regler som innebär att det är målsäganden istället för åklagaren som väcker åtal (5 kap. 5 § BrB). Vill målsäganden väcka åtal görs det genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § RB). Notera att det är enbart målsäganden som har rätt att väcka en sådan talan, målsäganden är den som blivit utsatt för brott eller som lidit skada av brott (20 kap. 8 § fjärde stycket RB). Värt att notera är att om den tilltalade anser att anklagelserna är ogrundade kan denne i samma mål väcka talan om obefogat åtal (47 kap. 1 § andra stycket RB).
Sammanfattning:
Att utpeka annan som brottslig kan innebära att man gör sig skyldig till förtal om det är ägnat att utsätta personen för annan missaktning. Den som väcker ett sådant åtal måste vara målsäganden själv och det görs genom en stämningsansökan till tingsrätten. Målsäganden väljer givetvis själv om hen vill stämma personen, men om personen anser sig vara oskyldig kan den i samma mål väcka talan om obefogat åtal.
Hoppas du fått svar på din fråga!
