Förtal i bok och podcast?
Hej
Min dotter har publicerat en bok och ett flertal podcast där hon kränker och nedvärderar mig. Hon säger att jag är och har varit psykiskt sjuk, utsatt henne för saker och behandlat henne illa.
Hon har inte frågat mig om lov att publicera saker om mig och detta förstör mitt liv. Hon har många följare på sociala media och jag är nu påhoppad av ett antal personer och utsatt. Påstådda Missbruk mental sjukdom övergrepp.
Oavsett om det skulle vara sant, så är syftet att straffa mig och metoderna hemska. Jag lever, och hon har stor släkt.
Kan jag stämma henne för förtal?
Podcast och bok publicerades ganska nyligen.
Jagbehöver veta mina legala rättigheter.
Tusen tack
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer nedan gå igenom först vad brottet förtal förutsätter, sedan hur du kan gå tillväga för att eventuellt stämma någon som gjort detta mot dig. Anledningen till min något långa redogörelse är för att vi tyvärr inte kan erbjuda vidare hjälp via vår byrå, då byrån inte jobbar med straffrätt.
Det ska sägas att det föreligger en stark rätt till yttrandefrihet i Sverige, som gäller att man fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Men det finns dock en gräns för yttrandefriheten, som utgörs av bland annat brottet förtal. Det är inte vanligt att folk döms för förtal, speciellt i litterära verk då författaren har en viss rätt att skildra sitt verk ur sitt perspektiv, och speciellt svårt kan det bli i självbiografier som har just detta syfte.
Brottet förtal
Den som utpekar någon (1) så som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift (2) som är ägnad att utsätta någon för annans missaktning (3), döms för förtal (5 kap. 1§ brottsbalken, Brb).
Dock ska man ej dömas till ansvar, om man var skyldig att lämna uppgifterna, eller om det utifrån omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna (4), och om uppgifterna är sanna eller att man hade skälig grund för uppgiften (5) (5 kap. 1§ 2st Brb).
1.Kravet att man ska utpeka någon annan innebär att man måste lämna uppgiften till någon annan än den person som blir beskylld, och brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till tredje persons kännedom. Då hon har uttryckt uppgifterna både i böcker och i podcasts, kan man definitivt säga att uppgifterna kommit till tredje man.
2.Kravet på uppgiftens innehåll är inte helt lätt. Rena värdeomdömen brukar inte innefattas, alltså att man tycker att någon är ful eller en taskig. Men vissa värdeomdömen ligger väldigt nära att lämna en uppgift, så kan det vara när det gäller anklagelser om psykisk sjukdom exempelvis. Anklagelser om brott utgör vanligtvis uppgifter av förtalskaraktär. Uppgiften bör ta sikte på något som du som utpekad har gjort, så som att utsatt henne för saker eller behandlat henne illa utifrån mer konkreta uppgifter. Att säga att någon är psykiskt sjuk i sig behöver inte vara ett förtal per se, men om man i uttrycket antyder ett klandervärt beteende snarare än en sjukdom, skulle detta kunna vara förtal. Även att utpeka någon som missbrukare kan anses uppfylla detta, beroende på omständigheterna. Graden av spridning spelar också roll här, eftersom ju fler som läser uppgifterna, ju större skada för dig. Men att generellt säga att någon har varit en dålig mamma, skulle jag inte tro räcker, utan det måste vara mer konkreta ageranden hos dig som hon pekar ut, med viss dignitet, så som att anklaga dig för övergrepp eller missbruk.
3.Att uppgiften ska vara ägnad att utsätta någon för annans missaktning innebär inget absolut krav på att beskyllningen faktiskt har medfört andras missaktning. Det spelar inte heller någon roll om uppgifterna är sanna eller inte här. Bedömningen ska göras utifrån dina förhållanden och inte allmänt rådande värderingar. Detta är det viktigaste och svåraste rekvisitet i förtalsbestämmelsen. Hon borde ha viss rätt att berätta om sin barndom exempelvis, utan att man ska tolka det som att uppgifterna är ägnade att skapa missaktning för dig, men beroende på hur hon målat upp uppgifterna, kan detta såklart uppfylla kravet. Att generellt måla upp någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt på ett allvarligt sätt, anses uppfylla kravet. Allvarliga anklagelser är generellt att ses som ägnat att utsätta en för missaktning, exempelvis anklagelser om övergrepp. Om du dessutom blivit påhoppad och utsatt för personers missaktning, stärker detta såklart din sak.
4.Huruvida det var försvarligt för henne att lämna uppgiften ska bedömas utifrån alla omständigheter kring lämnandet, exempelvis hur allvarliga påståendena är och utifrån något allmänt intresse, samt i vilket syfte hon lämnat dem och liknande. Jag känner inte till så mycket kring vad hon faktiskt sagt, så det är svårt för mig att säga om det varit försvarligt av henne. Att sakligt berätta om sin uppväxt kan vara försvarligt, men återigen det beror såklart på hur hon har formulerat sig och vad hon faktiskt sagt. Yttrandefriheten uttrycks väldigt stark här och det handlar här om att väga allmänintresset av en uppgift mot din integritet. Det är inte ovanligt med självbiografier som skildrar författarens syn på sin uppväxt, och allmänintresset för att läsa om detta har nog blivit starkare med åren. Men det betyder såklart inte att det rent juridiskt är lagligt.
5.Uppgiften ska slutligen vara sann eller vara skäligt begrundad, för att vara försvarlig. Det är hon som ska visa sanningshalten i hennes berättelse. Allvarligare beskyllningar förutsätter såklart strängare krav på att säkerställa sanningen. Vissa uppgifter kan dock inte vara sanna eller falska, exempelvis uppgifter som innefattar hennes värderingar av en situation. Därmed inte sagt att hon får ljuga och säga sakomständigheter som inte är sanna. en Men om hon tycker att hon har haft dålig barndom i sig, utgör ju inte något som kan vara sant eller inte, utan är ju en subjektiv bedömning. Men att anklaga dig för brott och liknande som du inte begått, är såklart inte okej.
Sammantaget skulle jag säga att kravet på spridning definitivt är uppfyllt. Detta är något som kan vara ytterligare försvårande, då spridningen får ha ansetts vara ganska stor i detta fall, både i bok och i podcasts, och med hennes följarbas som grund. Jag vet dock inte så mycket kring vad hon faktiskt har sagt om dig, men utgångspunkten är såklart att om hon har framställt dig som en klandervärd person i något du har gjort mot henne, som varken är sant eller försvarligt för henne att säga, så skulle jag säga att det kan uppfylla kraven för brottet förtal.
Domstolsavgörandena på området är väldigt få, det är därför jag inte riktigt kan ge dig ett definitivt svar, endast en domstol kan göra det. Den enda gång någon fällts för tryckfrihetsbrott i en roman, är för cirka 55 år sedan och kallas Märit-målet. Det var då också en självbiografi, där författaren dömdes för grovt förtal, efter att ha utpekat hennes mor och bror som klandervärda i hur de behandlade henne, att ha misshandlat henne, då hon skildrat handlingar som var av allvarlig beskaffenhet och att förövarna var lätta att identifiera. Det ansågs inte finnas något försvarbart allmänintresse i att utpeka dem för detta. Enligt domen förutsätts för att författarens eget intresse att skildra verkliga personer ska gå före enskilda intresse att inte missaktas, krävs att författaren har starka skäl för att skriva så verklighetstroget, vilket sällan torde finnas. Men en författare måste få lov att skildra människors olika sidor, och ge uttryck för egna tankar och reaktioner. Det är dock inte helt solklart huruvida domen hade blivit densamma idag, med tanke på hur medieklimatet och sociala medier brett ut sig, och att det kanske finns ett större allmänt intresse för speciellt kända personers bakgrund. Biografier och liknande verk har blivit väldigt vanligt, och offentligheten som kommit med sociala medier gör att enskilda personers integritet inte är lika enskild som den var för 55 år sedan. Men det är dock något som rättspraxis får avgöra.
Grovt förtal?
Lite kort ska jag även redogöra för den grova versionen av gärningen, då det inte är helt osannolikt att detta skulle kunna rubriceras så. Gärningen kan utgöra ett grovt förtal exempelvis utifrån spridningens omfattning eller uppgiftens innehåll (5 kap. 2§ Brb). Om spridningen skett på ett sätt som var ägnat att ett stort antal personer skulle ta del av uppgifterna, kan brottet bedömas som grovt. Det är inte helt osannolikt med tanke på hennes följarbas och medierna hon använt.
Vad innebär det att stämma för förtal?
Förtalsbrott får endast åtalas av målsägande. Åklagaren får dock föra talan om du anger brottet till åtal, och om det är påkallat ur allmän synpunkt att åklagaren för talan (5 kap. 5§ Brb). Det är inte omöjligt att åklagaren skulle kunna föra denna tala, då spridningen är så stor, eller beroende på vad hon har sagt om dig. Dock gäller speciella regler för tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott, alltså brott som begåtts i exempelvis böcker. I dessa ärenden är Justitiekanslern ensam åklagare, och den enda som får inleda förundersökning (9 kap. 2§ TF). Du kan alltid anmäla brottet till polisen, som sedan utreder omständigheterna kring vad som hänt, huruvida det utgör ett tryck- och yttrandefrihetsbrott, och i sådana fall lämnar de över till Justitiekanslern.
Tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott?
Kort ska också redogöras för de speciella omständigheterna kring hur uppgifterna har publicerats. Har man begått ett förtalsbrott i vissa typer av medier, finns det speciella regler kring detta i Sveriges grundlag. Om ett förtal alltså begås i bok ska detta utgöra tryckfrihetsbrott istället (7 kap. 3§ TF). Det är då författaren som i första hand som ska stämmas (8 kap. 6§ TF). Vad gäller yttrandet i podcasts är det lite oklart vad som gäller och huruvida det ska tolka som ett medie som skyddas av Yttrandefrihetsgrundlagen. Det har generellt inte tolkats som så, vilket innebär att vanliga regler om förtal enligt ovan gäller för uttalanden i podcasts. Men om podden har ett så kallat utgivningsbevis så kan den omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen, och då utgör förtalsuttalanden i podden ett yttrandefrihetsbrott och då är det den ansvariga utgivaren som du ska stämma (6 kap. 1§ YGL). Det beror alltså på om podden har ett utgivningsbevis, eller om den finns tillgänglig i en databas som har utgivningsbevis, för om det ska anses utgöra ett yttrandefrihetsbrott eller ett förtalsbrott.
Preskriptionstid
Den huvudsakliga anledningen till att jag lyfter tryck- och yttrandefrihetsbrott är för att ett förtalsbrott som begås i dessa medier, oftast har kortare preskriptionstid än om brottet inte begicks i dessa medier. Generellt kan bara sägas att man inte får dömas för brott om det gått en viss tid sedan brottet begicks. Förtalsbrottet i podden (om det finns utgivningsbevis) preskriberas sannolikt inom sex månader från det att det spelades upp offentligt (7 kap. 3§ YGL). Vad gäller förtalsbrottet i boken är preskriptionstiden ett år från utgivningen (9 kap. 5§ TF). Efter att denna tid passerat kan alltså inte Justitiekanslern väcka allmänt åtal. Du kan dock fortfarande väcka talan själv, men endast inom två år från utgivningen vid förtal, och inom fem år vid grovt förtal (35 kap. 1§ Brb).
Du behöver själv inte vara medveten om preskriptionsreglerna för att kunna anmäla brott, utan det är upp till polisen att fastställa och utreda, jag nämner det bara för din kännedom! Om du skulle anmäla eller väcka åtal för brott som är preskriberas, kommer polisen eller domstolen att meddela dig detta!
Sammanfattning och råd
Inledningsvis vill jag säga att rättsläget är väldigt oklar, på grund av avsaknad av praxis vad gäller just skönlitterära verk. Det är ganska svårt att dömas för förtal eftersom vi i Sverige har ganska vidsträckt yttrandefrihet. Man ska då väga hennes yttrandefrihet mot din rätt till integritet. Det är väldigt ovanligt att Justitiekanslern väcker åtal i tryckfrihetsbrott, och antalet domar med förtal i böcker är väldigt få, främst för att det kan bli ganska kostsamt att driva ett enskilt åtal. Eftersom jag inte mer exakt vet vad hon har sagt och skrivit, hur detta framställts och liknande är det svårt för mig att säga med säkerhet att detta utgör förtalsbrott. Det är dock inte osannolikt. Spridningen är dessutom förmodligen ganska stor. Men det avgörande ligger i hennes avsikt i att lämna uppgiften. Man får lov att lämna värderingsuttryck och åsikter om folk, och i böcker kanske själva syftet inte är att skapa missaktning utan att redogöra för ens bakgrund och liknande. Men det beror såklart på hur hon har formulerat sig och vad mer exakt som hon har sagt. Det är också svårt att säga hur försvarbart det är för henne att lämna dessa uppgifter, dels utifrån vad hon faktiskt har skrivit, dels utifrån det moderna medieklimatet. Självbiografiers syfte är ju att skildra en bakgrund ur författarens perspektiv. Men det innebär såklart inte att man får skriva vad man vill i en bok. Det är absolut möjligt att det utgör ett förtalsbrott, och även ett grovt sådant,
Publiceringen i boken är dock sannolikt preskriberad för allmänt åtal. Detta innebär att om du vill stämma för förtalet i boken, måste du föra denna tala själv i tingsrätten utan åklagarens hjälp. Om det dessutom gått mer än 2 år sedan publiceringen, så har även din egen talan preskriberats. Men om gärningen utgör grovt brott, har du istället 5 år på dig från publiceringen. Detta får dock polisen avgöra om du väljer att anmäla brottet. Uttalandet i podcasten kan utgöra yttrandefrihetsbrott, om utgivaren har ett utgivningsbevis. Då ska denna förundersökning och talan föras av Justitiekansler. Du kan läsa mer om detta på deras hemsida. Då har de 6 månader på sig från offentliggörandet, sen får du föra talan själv.
Jag råder dig att anmäla detta till polisen, så får de avgöra huruvida det utgör ett brott, vilket brott och om det är de eller Justitiekanslern som ska utreda det. För vidare hjälp rekommenderar jag dig att kontakta en advokat. Vår byrå kan tyvärr inte vara till vidare hjälp i straffrättsliga ärenden. Det är därför jag försökt ge en så utförlig utredning av ditt ärende som jag kunnat, så du kan få en bra utgångspunkt.
Hoppas du fått vägledning i dina frågor! Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på fredag den 4 juni kl. 14.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
Vänligen,