Kan en markägare förbjuda tillträde till fornminnen på sin mark?

2021-05-08 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Kan en markägare förbjuda tillträde till fornminnen på sin mark?
Gabriella Zako |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.I enlighet med allemansrätten får vi gå nästan överallt i naturen och på annans mark så länge vi inte stör eller förstör. Det finns dock undantag, ett av de undantagen är hemfridszonen. Hemfridszonen är området närmast bostads och fritidshus och där har den boende rätt att få vara ostörd och ha som sitt privata område. Om någon olovligen beträder annans tomt och det inte faller inom allemansrätten, kan den göra sig skyldig till hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Påföljden blir böter.Sammanfattningsvis markägaren kan inte förbjuda tillträdet till fornminnen så länge personen som tillträder marken inte bryter mot undantaget om hemfridszon eller gör sig skyldig till skadegörelse.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du undrar något mer!Med vänlig hälsningGabriella Abdulahad

Skillnad mellan grov kvinnofridskränkning respektive grov fridskränkning?

2021-04-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad är det egentligen för skillnad på kvinnofridskränkning och fridskränkning? Borde inte alla brott som rubriceras som kvinnofridskränkning också rymmas inom fridskränkning?
Izel I |HejTack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Brotten du beskriver regleras i 4 kap. 4 a § brottsbalken (BrB), grov fridskränkning regleras i dess första stycket och grov kvinnofridskränkning i dess andra stycke.Första stycket anger ramen för paragrafens tillämpning, andra stycket utgör en särskild reglering av ett typfall (dvs. när brotten begåtts av en man mot en närstående kvinna.) Detta medför att om rubriceringen "grov kvinnofridskränkning" inte funnits så hade brott vi idag bedömer vara grov kvinnofridskränkning ändå hade rymts inom grov fridskränkning? Den särskilda brottsrubriceringen är avsedd att markera den kränkning som brott av en man mot en kvinna enligt paragrafen utgör. Vissa fall av mäns våld mot närstående kvinnor faller dock ändå under första stycket som grov fridskränkning. Det rör sig här framförallt om kravet på "äktenskapsliknande förhållanden" inte kan uppfyllas. Denna fråga berördes i NJA 2004 s 97. I rättsfallet förelåg en parrelation men paret hade inte haft gemensam bostad eller ekonomi, vilket enligt domstolen inte var tillräckligt för att se brottsligheten som grov kvinnofridskränkning. Istället ansåg man att uttrycket "närstående" i första stycket skulle omfattade parrelationer som inte omfattas av andra stycket. Hoppas att du fick svar på din fråga

Finns det ett brott som heter "terrorhot"? Vad krävs för att dömas för det brottet?

2021-04-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan. Jag undrar om man kan bli dömd för terrorhot? Vad jag kan hitta när jag googlar gäller enbart terroristbrott och inget om hot, då borde det således vara att påföljden för ett eventuellt hot blir att man blir dömd för olaga hot och inte terrorhot?Exempel: X är kartlagt anhängare till en kriminell organisation, låt oss säga en välkänd MC klubb (observera anhängare, ej medlem). Han sitter häktad misstänkt för brott mot knivlagen och stämpling till människorov. I häktet säger han till en polis att "Det är bäst att du släpper ut mig, annars kommer du göra dig ovänner". Skulle det vara grund nog för att dömas för "terrorhot", om det nu ens finns en sådan rubricering?
Zacharias Glavå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så vill du veta om brottet "terrorhot" finns och om den person du beskriver skulle kunna dömas för brottet.Bestämmelser om terroristbrott finns i lagen om straff för terroristbrott (LSTB). Generella regler om brott och straff finns i brottsbalken. Jag kommer använda mig av dessa lagar för att svara på din fråga.Finns brottet "terrorhot"?Brottet "terrorhot" finns i praktiken men det kallas inte för terrorhot utan terroristbrott. (3 § tjugoandra punkten LSTB). Jag kommer här att kalla brottet för terrorhot ändå, för enkelhetens skull. Vilka typer av hot som är utgör terrorhot skiljer sig från olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Terrorhotet kan beskrivas som en kvalificerad form av olaga hot, eftersom det bara är vissa typer av hot som omfattas. Hotet måste gälla genomförandet av någon av de brott som uppräknas i 3 § LSTB, alltså ett brott som kan utgöra terroristbrott. Några exempel på uppräknade brott är mord, grov misshandel, kidnappning, sabotage etc. Det måste alltså vara ett mycket allvarligt hot för att brottet terrorhot ska aktualiseras. Vad krävs för att ett brott ska ses som ett terroristbrott?Det finns några generella kriterier för terroristbrott som även berör brottet terrorhot.För att ett brott ska ses som ett terrorbrott krävs tre saker...:1. Brottet ska vara uppräknat i 3 § LSTB.2. … att brottet "...allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation." (2 § LSTB)3. … att avsikten med brottet varit att antingen injaga allvarlig fruktan i befolkningen, allvarligt destabilisera offentliga eller mellanstatliga organ eller tvinga ett sådant organ till att göra eller låta bli att göra något. (2 § LSTB). Kan personen som du beskriver dömas för terrorhot?Nej, det kan han inte. För det första så har hotet endast varit riktad mot en enskild polis, vilket innebär att det inte finns någon risk för allvarlig skada mot staten. Även om personens avsikt varit att orsaka sådan skada, vilket inte alls verkar vara fallet, hade detta inte räckt för att döma honom. För det andra så skulle det vara svårt att argumentera för att hotet har gällt någon av de brott som räknas upp i lagen om straff för terroristbrott. Kan personen dömas för olaga hot?Även om personen i fråga inte kan dömas för terroistbrott så finns fortfarande risken att han kan misstänkas för olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Jag ser det dock som mycket osannolikt att en sådan misstanke skulle leda någon vart. Detta av två skäl. För det första måste det vara fråga om ett "hot om brottslig gärning". Vilken typ av brott som hotet avser måste inte vara uttalat, utan det räcker att brottet är underförstått. Det skulle dock vara svårt att i det här fallet bevisa vilken typ av brott som hotet syftat till. För det andra så är tröskeln för straffansvar högre när hotet riktas mot en polis. Poliser förväntas helt enkelt "tåla lite mer" än oss civila. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte är du mer än välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Olaga hot - vad gäller vid samtycke?

2021-04-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Kan någon dömas för olaga hot om det visar sig att personen som blev hotad bad om det, dvs. gav sitt samtycke? Låter orealistiskt, men anta att fallet är så nu.
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Olaga hot är straffbelagt enligt brottsbalken (BrB) 4 kap 5 §. Paragrafen anger att den som hotar någon på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet, döms för olaga hot. Om vi antar att den hotade gett sitt samtycke till hot så kan vi även anta att den som hotar inte menar på att hos den hotade framkalla allvarlig rädsöa för egen eller annan säkerhet, eftersom den hotade dessförinnan samtyckt till att bli hotad. Här faller det alltså på uppsåtet hos den som hotar.Om detta inte skulle gå att bevisa så finns även BrB 24:7 som anger att en gärning som någon begått med annan samtycke endast är brottslig om den med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, syfte eller övriga omständigheter är oförsvarlig.Nu vet jag inte scenariot men såvida det inte är fråga om att ett vapen varit involverat, t ex en butterfly-kniv som inte har något annat syfte än våld, så ser jag inte att det skulle vara fråga om någon av undantagen till samtyckesregeln i BrB 24:7.Hoppas det var svar på din fråga!

SEXUELLA TRAKASSERIER I SKOLAN

2021-04-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! När en elev på en gymnasieskola utsatts för sexuellt övergrepp av en annan elev som går på skolan, vilka åtgärder kan krävas av en rektor? Övergreppet skedde inte på skolan men eleverna ser varandra dagligen. I detta fall blev eleven och vårdnadshavare rekommenderade att polisanmäla, vilket de gjorde men personen blev inte dömd. Vad för åtgärder kan krävas av skolan efter detta?Elev som blev utsatt känner sig mycket otrygg.
Maryam Naqqar |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det eleven utsatts för är sexuella trakasserier vilket är en form av diskriminering (Diskrimineringslagen (DL) 1 kap. 4 § p5). Diskrimineringslagen förutsätter att förövaren har gjorts uppmärksam på att ett visst agerande är ovälkommet.Utbildningsanordnaren har en skyldighet att utreda omständigheterna kring de påstådda trakasserierna. För att utredningsansvaret ska kunna aktualiseras måste utbildningsanordnaren ha fått kännedom om händelserna. När utredningen avslutats måste det övervägas om några åtgärder behöver vidtas.Åtgärderna handlar om att förhindra sexuella trakasserier i framtiden (DL 2 kap. 7 §). Om utbildningsanordnaren struntar i sina skyldigheter finns förutsättningar att stämma huvudmannen för verksamheten (DL 5 kap. 2 §) och begära diskrimineringsersättning.Syftet med diskrimineringsersättningen är dels att ge upprättelse i form av ekonomisk kompensation till den som utsatts för diskriminering, dels att beloppet ska ha en avskräckande och därmed allmänpreventiv effekt (preventionspåslag).Den personen som utsatt eleven för sexuella trakasserier kan inte göras ansvarig enligt diskrimineringslagen, utan ansvaret ligger hos utbildningsanordnaren som ska se till att trakasserierna upphör. Om skolans ledning vill vidta åtgärder mot eleven som trakasserat den andra eleven aktualiseras 5 kapitlet i skollagen (2010:800). Skolan kan agera i form av tillsägelser och ytterst avstängning från undervisningen. Om det misstänkts att ett brott har begåtts bör det göras en polisanmälan.Det är helt riktigt det du säger, den utsatta eleven kan dessutom göra en polisanmälan. Händelserna som pågått under en längre period motsvarar troligtvis ofredande, Brottsbalken, BrB 4 kap. 7 §Det skolan kan göra: Socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap. 1 § anger att yrkesverksamma inom skolan är skyldiga att genast göra en anmälan till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Ett avgörande från Högsta domstolen visar att en missad anmälan om att ett barn far illa kan leda till att personal som har anmälningsplikt kan dömas till tjänstefel enligt Brottsbalken 20 kap. 1 §. I det aktuella fallet hade barnet utsatts för sexuella övergrepp.Sammanfattningsvis kan vara svårt som lärare eller skolpersonal att veta hur man kan stödja en elev som berättar att hen blivit utsatt för sexuella trakasserier i skolan. Däremot har de yrkesverksamma i skolan en skyldighet anmäla händelsen till socialnämnden, annars riskerar de att hållas ansvariga för anmälningsplikt. I ditt fall har vårdnadshavarna upprättat en polisanmälan gentemot personen, men personen har inte blivit dömd. Skolan kan i detta fall kan skolan säga till om det sker igen, skolan kan också ge extra stöd för den utsatta eleven. Eventuellt kan vårdnadshavarna prata med skolan för att få eleverna att gå i olika klasser. Vänligen,

Hur kan jag få mitt ex att sluta kontakta mig?

2021-04-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag har ett ex. Vi är skilda, har gemensamma barn som bor varannan vecka. Mitt ex har varit på behandling för alkoholism. Det är dock så att mitt ex skriver varje dag, milslånga mail till mig om att han vill ha ett försök till. Jag har blockerat honom på sms. All kontakt angående barnen skall gå via hans mamma. Först var det via min mamma men han skrev då till henne istället och det blev ej hanterbart. Han skriver blandat kärleksfullt och sedan vänder det till ilska, kränkningar och uttalar att det är bättre han inte finns. Det slutar inte trotts att jag provat ignorera, blockera och även pratat med honom, hans föräldrar. Även att säga klart och tydligt att jag inte vill ha något annat än samtal kring barnen med honom. Vi har kontakt via socialtjänsten pga hans missbruk. Även de har sagt åt honom att han måste sluta kontakta mig, men han bara fortsätter. Vad kan jag göra?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ditt ex kan göra sig skyldig till ofredandeDet beteende du beskriver kan falla in under brottet ofredande (4 kap. 7 § Brottsbalken). Genom kontaktförsöken ditt ex gör trots att du informerat om att du inte vill ha kontakt kan innebära att ditt ex utsätter dig för störande kontakter som kränker din frid på ett kännbart sätt. Det är viktigt att du är tydligt med att du inte vill ha någon kontakt med ditt ex om du inte redan har gjort det. Gärna tydligt i text så att dels ditt ex inte kan missförstå dig, och dels att det finns bevisning på att du inte vill ha kontakt. Vad du kan göraDu kan göra en polisanmälan genom att besöka polisens hemsida, ringa 11414 eller besöka en polisstation. Vid polisanmälan behöver du godkänna att brottet går till åtal för att en förundersökning av brottet ska kunna göras, om du inte gör detta kan polisen inte utreda brottet (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Vänd dig till en kvinnojourSituationen du beskriver kan självklart vara väldigt jobbig att hantera. Ett tips är därför att du vänder dig till en kvinnojour för att få stöd och råd i hur du ska hantera situationen. Detta kan vara viktigt då du blir utsatt för brott genom de återkommande kontaktförsöken och ditt ex växlar i kärleksfullhet och hotfullhet. Du kan läsa mer om kvinnojourer här, och leta upp en kvinnojour i närheten av dig här.Med vänliga hälsningar,

Om ofredande, olaga hot och kontaktförbud

2021-04-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Jag har två barn med mitt ex och vi gjorde slut 2019 men vi var vänner efter det.Men nu sen slutet av mars det här året så har han ringt till mig och skrivit till mig och även hotat min nuvarande till livet vid två tillfällen över telefonen.Mitt ex trycker ner mig med ord om att jag inte bryr mig om mina barn fast jag kämpar för att få hem dom på heltid.Jag har bytt mobil nummer så han inte kan ringa mig men han skriver och ringer mig via sociala medier istället och han ger sig inte även om jag ber honom att sluta höra av sig.Jag har bostad i samma stad som mitt ex och har försökt med allt för att få en bostad i min barndomsstad för jag är rädd att bo kvar då mitt ex kan komma och knacka på min dörr om han vet att jag är hemma.Jag vet inte hur jag ska gå tillväga med detta.
Harald Myrenfors |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag kommer nedan att beskriva de olika brotten som aktualiseras. Därefter kommer jag slutligen beskriva vad dessa innebär för er situation och vad som kan åtgärda problemet. Om ofredande:Brottet "ofredande" regleras i brottsbalken 4 kap. 7 § (hädanefter BrB). Enligt bestämmelsen omfattas också störande kontakter, om kontakterna är ämnade att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Notera här att rekvisitet "ämna" ska tolkas objektivt och att det således för en utomstående måste anses vara en gärning som kränkt den utsatte på ett kännbart sätt. Vilket enligt min mening är aktuellt i ert fall. Vidare måste ofredandet begås uppsåtligen se 1 kap. 2 § BrB. Detta innebär att personen bakom handlingarna måste vara medveten om vad hen gör och dess konsekvenser. Att ert ex förstår konsekvenserna av sina handlingar får anses vedertaget eftersom denne fortsätter med dem, trots att du bytt telefonnummer.Om olaga hot:Brottet regleras i 4 kap. 5 § BrB. Enligt bestämmelsen ska någon hota med brottslig gärning vilken är ägnad att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans person. Ett krav som inte uttryckligen står i bestämmelsen ordalydelse är att hotet måste vara allvarligt menat. Med detta förstås som att det måste finnas någon substans i hotet. I er situation så får det anses självklart att ett hot om att beröva någon livet framkallar allvarlig rädsla för den berördes egna person. Vidare finns det inget som indikerar på att hotet inte varit allvarligt menat. Ovanstående bestämmelse om uppsåt är även den tillämplig vid denna bestämmelse. Enligt min mening begicks dock handlingarna med tydligt uppsåt och konsekvenserna av den rädsla som de framkallar är i detta fall tydliga.Om kontaktförbud:Vidare kan även kontaktförbud vara av intresse. I 1 § i lagen om kontaktförbud föreskrivs förutsättningarna för att få ett kontaktförbud beviljat. Enligt bestämmelsens första stycke krävs det att det finns särskilda omständigheter som tyder på risker för brott, förföljande eller allvarliga trakasserier. Brotten ofredande och olaga hot verkar vara återkommande och kan således motivera ett beviljat kontaktförbud. I bedömningen om kontaktförbud bör beviljas görs en avvägning om skälen för kontaktförbud väger upp för den uppoffring eller det men som förbudet innebär för den som förbudet avser. Vidare omfattar inte kontaktförbudet kontakter som med hänsyn till särskilda omständigheter anses vara befogade. Så som jag förstår det har ni delad vårdnad av barnen, vilket skulle kunna vara en omständighet som gör att kontaktförbud inte blir tillämpligt. Detta är dock svårt att bedöma eftersom jag inte vet i vilken omfattning kontakterna avser planering av vårdnaden. Vad innebär detta i ert fall:Som ni förstår finns det flera vägar att gå för att råda bot på problemet. Det finns även familjerättsliga aspekter i er situation, men jag förstod er fråga som att den inte rörde er gemensamma vårdnad av barnen. Skulle det uppkomma oklarheter, får ni gärna höra av er igen.Jag hoppas ni känner att er fråga har besvarats och att er situation löser sig på bästa sätt.

Är det brottsligt att hota någon med en polisanmälan?

2021-04-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Är det olagligt att hota med polisanmälan? Tex, om jag säger till en person att sluta trakassera mig och min familj annars tvingas jag polisanmäla. Och personen då hotar med "om du gör det så anmäler jag dig för xxxxx" och hittar på något att anmäla mig för. Är det olagligt och på vilket sätt? Det är ju ett effektivt sätt att tysta utsatta som bör vara straffbart?
Sandra Bargabriel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om det är olagligt att hota med en polisanmälan. Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) som innehåller regler om brott och straff.Olaga hot?För att någon ska dömas för olaga hot krävs att personen hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid (BrB 4 kap. 5 §). Att enbart hota om att polisanmäla någon är inte ett brott eftersom att hotet inte avser en brottslig gärning. Dock skriver du att personen hotar med att anmäla dig för något som hen "hittar på", vilket kan utgöra ett olaga hot.Då krävs det alltså att: 1. någon hotar om brottslig gärning2. hotet framkallar allvarlig rädsla för din eller någon annans säkerhet till person, egendom, frihet eller fridBeträffande första punkten avser den brottsliga gärningen i det här fallet ett hot om att anmäla dig, som är oskyldig, till polisen, vilket kan innebära brottet falsk angivelse (BrB 15 kap. 6 §).Beträffande andra punkten krävs att hotet utifrån den hotades synpunkt framkallat allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Av betydelse här är bl.a. sättet på vilket hotet uttalas, hur gärningsmannen agerar i övrigt, vad den hotade känner till om gärningsmannens agerande sedan tidigare samt vilket brott hotet avser. Det är endast domstolen som kan göra denna bedömning varför jag inte kan ge ett rakt svar. Det som är viktigt att komma ihåg är dock att hotet ska framkalla en allvarlig rädsla, vilket innebär att det krävs mer än att du bara ska bli rädd. Olaga tvång?Om personen istället tvingar dig att avstå från en polisanmälan under hot om att en polisanmälan annars kommer göras, kan det istället vara fråga om brottet olaga tvång enligt BrB 4 kap. 4 §. För att personen ska dömas till olaga tvång krävs att hen genom hot om brottslig gärning tvingat dig att underlåta något. I ditt fall är det genom hot om att falsk anmäla dig för polisen tvinga dig till att underlåta att göra en egen polisanmälan. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,