Vad krävs för att en person ska dömas för brottet ofredande?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!
Det finns inget som rättsligt hindrar dig från att polisanmäla grannen för ofredande som du anser hen har begått mot din särbo. Därutöver tolkar jag dock din fråga som att du även söker svar på om polisanmälan kan tänkas leda till att grannen faktiskt döms för brottet. För att grannen ska dömas för brottet ofredande krävs det i första hand att polis och åklagare anser de finnas tillräckligt bevis på att hen är den person som har ofredat din särbo. Detta kallas för bevisfrågan. I andra hand ska åklagaren bedöma att brottet ofredande kan tillämpas på de gärningar som grannen har begått. Detta kallas för rättsfrågan. Jag kommer att nedanför redogöra för hur bevisfrågan och rättsfrågan kan tänkas uppfyllas för att grannen ska dömas för ofredande.
Vad krävs för att bevisa att en person har begått ett brott?
Bevisfrågan är en komplicerad bedömningsprocess och det är därför svårt att uttala sig om de särskilda beviskrav som ställs upp för en specifik brottslig gärning. Generellt kan dock följande sägas. För att en polisanmälan ska leda till att en person döms för ett brott förutsätts det inledningsvis att en brottsutredning har genomförts. Polisen beslutar att inleda en brottsutredning om de anser det finnas anledning att anta att ett brott är begånget (jämför 23 kap. 1 § rättegångsbalken). Brottsutredningen behöver sedan utmynna i att åklagaren anser det finnas tillräckligt med bevis på att gärningspersonen faktiskt har begått brottet. Åklagaren väcker åtal och den anklagade personen döms för brottet om domstolen anser det vara ställt utom rimligt tvivel att det är just den personen som har begått brottet. Det är relativt höga krav på bevis som ställs upp för att en person ska dömas i brottmål.
Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att en person ska anses ha begått brottet ofredande?
För att en person ska dömas till brottet ofredande krävs det att gärningspersonen
(1) utsatt någon annan
(2) för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande
(3) och gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § brottsbalken).
Störande kontakter avser både fysiska och digitala träffar. Till exempel att gärningspersonen tagit kontakt med den utsatte över internet. Störande momentet i kontakterna kan bero på antalet kontakter eller på grund av när och hur kontakterna sker. Innebörden av kontakterna har betydelse för om det ska anses utgöra ett ofredande. Till exempel kan nedsättande eller kränkande syften innebära att det är tillräckligt med endast ett mindre antal kontakter för att det ska utgöra ett ofredande (prop. 2016/17:222, s.98-99)
Hänsynslöst agerande omfattar direkta angrepp på sinnena genom alla former av kommunikation. Det kan räcka med att en person frekvent står utanför någons bostad för att det ska räknas som hänsynslöst agerande (prop. 2016/17:222, s.99). Andra mer särskilda fall har också räknats som hänsynslöst agerande. Till exempel att ansöka om och betala medlemskap för en annan person i ett politiskt parti som denne inte sympatiserar med (RH 2015:65). Den som blir utsatt för ett hänsynslöst agerande som inte avser ett fysiskt angrepp måste vid gärningstidpunkten eller ett senare tillfälle själv uppfatta angreppet. Med andra ord måste den utsatte personen blivit berörd av det hänsyns lösta agerandet (prop. 2016/17:222, s.100). Den krets av personer som blir utsatta av det hänsynslösa beteendet kan vara flera och relativt obestämd. Gärningspersonen behöver inte haft för avsikt att störa just den eller de personer som drabbas av det hänsynslösa agerandet (prop. 2016/17:222, s.64).
Gärningspersonen måste även haft för avsikt att genom gärningen kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Det räcker med att gärningen typiskt sett kan bedömas som en kränkning av någon annans frid. I bedömning av kränkningens kännbarhet ska de gällande omständigheterna i det enskilda fallet beaktas. En gärning kan utesluta ansvar för ofredande om gärningen förekommer inom ramen för en hetsig och ömsesidig meningsskiljaktighet. Lagstiftaren anser det finnas gräns för vilka gärningar som rimligen bör tålas med hänsyn till gällande omständigheter. Om agerandet däremot sker opåkallat och överraskande kan det i större utsträckning bedömas utgöra en kännbar kränkning av den utsattes frid (jämför prop. 2016/17:222, s.99-100).
Vad som gäller i din situation
Bevisfrågan. Det är svårt för mig att bedöma huruvida du kommer att uppfylla de krav på bevis som ställs upp för att din polisanmälan först och främst ska leda till att en brottsutredning påbörjas. Jag ställer mig i vart fall positivt inställd till din uppmaning att dokumentera så mycket som möjligt av de gärningar som du anser utgöra del av grannens ofredande gentemot din särbo. För att stärka bevisen föreslår jag att du försöker samla in dokumentation genom text- eller röstmeddelanden samt videoinspelningar. All bevisning som du anser utgöra grund för grannens ofredande är bra att samla in. Detta kommer att utgöra underlag för polisens beslut om en brottsutredning ska inledas.
Rättsfrågan. Din granne har utsatt din särbo för gärningar både indirekt och direkt. De direkta kontakterna genom chattapplikationen Messenger anser jag kunna räknas som ofredande genom störande kontakter. Det kommer troligen inte räknas som ofredande bara på grund av antalet gånger grannen kontaktat din särbo över Messenger. Din särbo kan till exempel blockera grannen på Messenger för att undvika framtida kontakt med honom. Det kan däremot räcka med att grannens meddelanden till din särbo har inslag av nedsättande eller kränkande kommentarer för att det ska räknas som ofredande.
De indirekta kontakterna som grannen haft med din särbo genom hyresgästerna och myndigheter/kommun/förening bör räknas som hänsynslöst agerande. Utifrån de uppgifter som du har lämnat anser jag att grannens agerande i denna fråga uppfyller kraven för att det ska räknas som hänsynslöst agerande. Gärningarna verkar ha förekommit flera gånger och pågått under en inte obetydligt tid. Det bör även beaktas i detta fall att grannens agerande gentemot hyresgästerna och myndigheterna/kommunerna/förening är obefogade. Jag uppfattar det nämligen inte som att det finns något som gör din särbos verksamhet av uthyrning rättsligt otillåtet. Grannen har även lämnat osanna uppgifter till kommunen/myndigheterna/föreningen. Omständigheterna talar för att din grannens agerande varit hänsynslöst. För att det ska räknas som hänsynslöst agerande måste din särbo även uppfattat dem vilket också verkar vara fallet.
Grannens agerade bedömer jag utgöra ett kränkande av din särbos frid som är kännbar och som inte rimligen bör tålas av hen. Detta grundar jag på att grannens störande kontakter och hänsynslösa agerande verkar vara helt och hållet obefogade. Det kan därför inte röra sig om en vanlig, förväntad, ömsesidig och hetsig diskussion som uppkommit på grund av de meningsskiljaktigheter som din särbo och grannen har gällande uthyrningen av bostaden. Din granne har förstås rätt att ha personliga åsikter om din särbos uthyrning av bostaden. Men eftersom uthyrningen verkar vara tillåten rent rättsligt anser jag att grannens kontakter och agerande sträcker sig längre än vad din särbo rimligen bör tåla under de gällande omständigheterna.
Sammanfattningsvis bedömer jag dina chanser som goda att din polisanmälan åtminstone leder till att en brottsutredning påbörjas. Utifrån de fåtal uppgifter som du lämnat om grannens agerande anser jag det vara troligt att grannen kan dömas för brottet ofredande. Detta förutsätter däremot att du och din särbo har tillräckligt med bevis på att grannen är den person som ofredat din särbo.
Har du några ytterligare frågor? Tveka inte att kontakta oss på Lawline igen så hjälper vi dig!
Med vänlig hälsning,
Pontus Heino
