När kan man häktas?

2020-06-11 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Läste nyligen att en person gripits för dubbelmordet i Linköping 16 år efter. Det fick mig att tänka på en sak. Åklagaren bedömde ju att risk för återfall i brott inte fanns men i detta fall blev han ju häktad ändå. Finns det folk som mördat och inte gripits förän flera år efteråt men som inte återfallit i samma brott eller annan brottslighet efter det under de år de varit i frihet efter mordet och som av den anledningen slipper att bli häktade? Kan det påverka så gärningsmannen går fri längre (alltså att det dröjer innan han kallas till förhör) ifall de bedömer att återfall inte finns?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När får häktning ske?Om en person är misstänkt på sannolika skäl för brott där påföljden är föreskrivet fängelse ett år eller mer kan personen häktas förutsatt att det föreligger antingen flyktfara, kollusionsfara eller om det finns risk att personen fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § rättegångsbalken). - Flyktfara innebär att det bedöms föreligga risk för att den misstänkte avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff. - Kollusionsfara innebär att det bedöms föreligga risk för att den misstänkte försvårar brottets utredning genom att undanröja bevis eller liknande. - Risk att personen fortsätta sin brottsliga verksamhet är en preventiv häktningsgrund och har ett preventivt syfte att personen inte ska fortsätta begå brott.SammanfattningOvanstående tre punkter utgör alltså tre olika skäl för häktning varav något av de måste föreligga för att häktning ska få ske. Om det inte anses att personen löper risk att fortsätta sin brottsliga verksamhet kan det exempelvis ändå föreligga risk för att denne försöker undandra sig lagföring eller försvårar i utredningsarbetet. Om inget av de tre alternativen föreligger får häktning inte ske. Det är således inte enbart risken för återfall i brottslighet som är betydande i häktningsfrågan, utan det kan även vara någon av de övriga punkterna. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Häktad – för vad?

2020-05-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Min lillebror häktades i söndags. Han är 22 år. Kommer vi att få reda på om han dömts för något eller hur tar vi reda på det?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel som kan utfärdas i två situationer: antingen när en person är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med som har ett straffminimum på minst ett år (24 kap. 1 § RB) eller så har gärningsmannen dömts för brottet men rätten anser att det finns skäl att behålla denne i häktet tills det att straffet kan verkställas (24 kap. 21 § RB). Som jag tolkar din fråga har din bror inte dömts än. Den häktade har alltid rätt att ta del av de uppgifter som ligger till grund för beslutet, såsom vilket brott han är misstänkt för (24 kap. 9 a § RB). Således borde din bror vara medveten om vilken grund han sitter häktad för. Har inte åtal väckts än, kommer det troligen väckas inom en kort tid. I åtalet ska en gärningsbeskrivning finnas där det tydligt ska framgå vilken gärning som åklagaren vill döma till ansvar för (45 kap. 1 och 4 §§ RB). När åtalet är väckt är också förundersökningen avslutad, vilket gör att du kan begära ut den (18 kap. 1 § offentlighets-och sekretesslagen, 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen).Om ni inte kan få prata med din bror i häktet och åtal inte har väckts, skulle jag kontakta den offentliga försvarare som ska vara utsedd åt honom (21 kap. 3a § RB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Ska en militär skyddsvakt gripa eller envarsgripa i våld mot tjänsteman?

2020-05-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Ska en militär skyddsvakt gripa eller envarsgripa i våld mot tjänsteman? Skyddsvakten borde väl ha samma befogenheter som en polis om han står och vaktar vid ett skyddsobjekt?Envar gäller alla, men skyddsvakten är ju inte envar så att säga! En polis envarsgriper ej,likaså är väl för en militärskyddsvakt?Frågan kom upp om en skyddsvakt blir slagen i tjänsten (våld mot tjänste man). Jag säger grip medans andra säger envarsgrip
Elin Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i det följande redogöra för en militär skyddsvakts befogenheter avseende gripande i våld mot tjänsteman. GripandeDet är i skyddslagen (2010:305) som befogenheterna för en militär skyddsvakt regleras. En militär skyddsvakt har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig (13 §). Det föregående gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet (13 § 2st). De uppräknade brotten utgör en fullständig uppräkning av de brott som är skyddade av lagens bestämmelser (jmf 1 §). Det är alltså inte möjligt för en militär skyddsvakt att med samma befogenheter som en polis gripa någon för våld mot tjänsteman.EnvarsgripandeReglerna om ett så kallat envarsgripande återfinns i 24 kap 7 § 2st rättegångsbalken (1942:740) (RB). 24 kap 7 § 2st RB har följande lydelse."Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman."Straffskalan för våld mot tjänsteman är böter till fängelse i högst två år (17 kap 1 § BrB). Formuleringen "fängelse kan följa" innebär att man inte bara ska se till den formella straffskalan utan även till omständigheter som i det enskilda fallet påverkar den förväntade påföljden i mildrande eller skärpande riktning. Om det kan antagas att böter följer på brottet ska personen inte gripas. Vid ett envarsgripande kan man dock inte förvänta sig att den som griper kan göra en fullständig bedömning av påföljden. Det kan dock vara så att högre krav ställas på militära skyddsvakter eftersom de har befogenhet att gripa i tjänsten. SammanfattningSammanfattningsvis kan ensvarsgripande vid våld mot tjänsteman göras i de fall där det kan antagas att påföljden inte blir böter. Det bör avse många fall av sådana gärningar, men jag vill ändå råda er till viss försiktighet.Här följer även en förteckning över en militär skyddsvakts befogenheter.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Häktning efter huvudförhandling

2020-05-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej är så att min kille är häktad i väntan på rättegången som kommer hållas i början av maj. För bland annat grovt vapenbrott o grov misshandel . Anledningen att han sitter fortsatt häktad är för kollusionsfara inge annat o den andre killen som va med sitter häktad för kollusionsfara samt risk för att begå nya brott om den snubben sätts på fri fot. Hur stor är chansen att min kille blir släppt efter rättegången i väntan på dom? Då enda anledningen är kollusionsfara? Mvh
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring häktning finns i Rättegångsbalken (RB). Kollusionsfara och dess upphörandeAtt vara häktad på grund av kollusionsfara innebär att man är frihetsberövad för att det finns en risk att man förstör bevis eller på något annat sätt försvårar brottsutredningen (24 kap 1 § p.2 RB). Kollusionsfaran upphör i de flesta fall efter att rättegången (huvudförhandlingen) ägt rum, eftersom all bevisning då har tagits upp. Det innebär att det inte längre finns skäl att hålla personen häktad. Detta förutsätter såklart att domstolen inte anser att det uppkommit någon annan grund för att hålla honom fortsatt häktad, det vill säga att han fortsätter att begå brott eller att det finns risk för att han inte inställer sig till ett eventuellt fängelsestraff (24 kap 1 § RB). SlutsatsMed största sannolikhet kommer din kille alltså att släppas från häktet efter att huvudförhandlingen ägt rum, eftersom det inte längre finns någon kollusionsfara.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Får en manlig polis kroppsvisitera en kvinna?

2020-06-11 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får en manlig polis genomsöka en kvinna för att leta efter stöldgods om hon blivit tagen av väktare utanför en affär?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Polislagen 8 § säger att en polisman endast får ingripa när det är nödvändigt och att polismannen även måste välja det lindrigaste alternativet för ingripandet om det finns flera olika alternativ. Den här huvudregeln ger uttryck för behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. När det gäller kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en kvinna så ska den verkställas eller bevittnas av en annan kvinna, läkare eller sjuksköterska enligt rättegångsbalken 28 kap 13 § tredje stycket. En man får dock utföra kroppsvisitationer på kvinnor om det avser föremål som en kvinna har med sig. Det är alltså tillåtet att en manlig polis exempelvis undersöker en kvinnas jackfickor eller liknande. Vidare har polisen bara rätt till kroppsvisitation om laga stöd finns (polislagen 10 § fjärde punkten). Det krävs också att personen i fråga är skäligen misstänkt för ett brott som kan ge fängelse som påföljd. Stöld enligt Brottsbalken 8 kap 1 § har fängelse i straffskalan liksom grov stöld enligt 4 § , dock har inte ringa stöld ("snatteri") det enligt 2 §. Ifall personen i fråga ("kvinnan" i ditt fall) kan antas vara skäligen misstänkt för stöld, exempelvis om hon blivit tagen på bar gärning av en väktare vid gärningstillfället, så kan det alltså ge polisen befogenhet att kroppsvisitera henne. Däremot måste polisen alltid hålla sin inom dennes befogenheter och får inte ingripa mer än nödvändigt. Utan att veta alla bakomliggande omständigheter i ditt fall så är det svårt att ge dig ett exakt svar, men sammanfattningsvis så får en manlig polis genomsöka en kvinna för att leta efter stöldgods om kvinnan har med sig föremålet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Får jag veta varför han sitter häktad?

2020-05-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Min kompis man är häktad sedan 1 vecka tillbaka. Kompisen har pratat med polisen och hans advokat men hon får inte veta varför han är häktad. Är det korrekt att man gör så och i så fall varför? Min kompis mår jättedåligt då hon inte vet varför han är häktad. När kan hon ta reda på varför han är häktad och hur gör hon? Hennes man har aldrig var föremål för något inom rättsväsendet tidigare. Tacksam för svar!
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt min uppfattning av din fråga så undrar du om man har rätt att veta varför en person är häktad. Samt om det finns någon möjlighet att ta reda på sådan information. För att besvara din fråga kommer jag först och främst att kort redogöra för när häktning blir aktuellt, för att därefter besvara frågan om man kan ta del av häktningsbeslutet och på så sätt veta varför man är häktad. Häktning Häktning är ett frihetsberövande som sker innan åklagaren väljer att väcka åtal. För att tydliggöra att det är en väldigt ingripande åtgärd är det endast domstolen som har behörighet att fatta ett sådant beslut, 24 kap. 5 § RB. För att ett häktningsbeslut ska aktualiseras måste samtliga förutsättningar i 24 kap. 1 § RB vara uppfyllda.Första kravet är att man på sannolika skäl ska vara misstänkt. Det är ett högt beviskrav som enkelt innebär att det vid en objektiv bedömning av omständigheterna så ska misstanken framstå som berättigad. För det andra ska det röra sig om ett brott som har 1 års fängelse i straffskalan, i svensk rätt är det väldigt många brott som omfattas av detta krav exempelvis stöld. För det tredje ska minst en av de s.k. häktningsskälen vara uppfyllda: Risk för att man undandrar eller flyr lagföring eller straff. Risk för undanröjande av bevis eller försvåra sakens utredning Risk att man fortsätter med sig brottsliga verksamhet. Slutligen ska häktning vara proportionerlig, det vill säga väga upp det intrång och men som häktning kan få för den misstänkta eller för något annat intresse. Hur länge kan man vara häktad? Häktningsbeslutet gäller under två veckor, har åklagaren inom den tiden inte väckt åtal ska en häktningsförhandling hållas med 2 veckors mellanrum, 24 kap. 18 § RB. Det finns ingen yttre gräns för hur länge man hållas häktad inom svensk rätt, detta är någon som flitigt har kritiserats av FN- Kommittén. Det bör även påkallas att häktning kan kombineras med restriktioner som innebär att kontakten men omvärlden begränsas genom att den misstänkta exempelvis är isolerad och inte får ta kontakt med omvärlden, jfr. 24 kap. 5a § RB. Får man veta varför man är häktad? Den som sitter häktad har rätt att ta del av grunderna till varför, 24 kap. 9a § RB. Den s.k. insysrätten är omfattande och ovillkorlig, alltså kan den inte begränsas med motiveringen att det skulle skada utredningen. Dock gäller bestämmelsen uteslutande för den misstänkta och därigenom dennes försvarare, men ingen annan. För andra personer än den misstänkta, är det emellertid mycket mer begränsat att ta del av information som är relaterad till häktningsbeslutet, se 18 kap. 1 § OSL som stadgar att innan en förundersökning är avslutad är de inte allmänna handlingar. Därmed finns de ingen allmän rätt för var och en att ta del av varken förundersökningen eller annan angelägenhet som avser användning av tvångsmedel (häktning är ett sådant tvångsmedel). För att sammanfatta det ovan sagda är häktning möjlig om de uppställda förutsättningarna för det är uppfyllda, detta oberoende av om man tidigare har/ inte har varit föremål för något inom rättsväsendet. Vidare finns det ingen yttre gräns för hur länge man kan vara häktad, men att en häktningsförhandling hålls med 2 veckors mellanrum.Vad gäller rätten till information, har den misstänkta en ovillkorlig rätt att ta del av allting som tillförs utredningen. Detta är däremot inte en rättighet som tillkommer var och en, detta även om det är den misstänktes närstående. Med detta sagt kan din vän veta varför hennes man sitter häktad aningen genom honom, under förutsättning att det inte finns några restriktioner eller möjligtvis genom dennes försvarare. Har du fler frågor är du välkommen att skicka in dem till oss på Lawline. Vänligen,

Telefonkontakt med häktad person

2020-05-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Kan man ringa till någon som sitter häktad utan restriktioner? Rättegång osv är färdigt, sitter kvar i väntan på dom. Eller kan den personen endast ringa utåt? Hur mycket får den personen isåfall lov att ringa? Finns det någon begränsning? Hur fungerar det?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 3 kap i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte (FARK Häkte) samt i 3 kap häkteslagen (HäL) regleras den häktades möjligheter till telefonkontakter. Tillåtet för den som sitter häktad utan restriktioner att ringaDet är inte möjligt att ringa till någon som sitter häktad. Det är däremot möjligt för den häktade att ringa utgående samtal, om man inte har restriktioner som förbjudet det.Hur det går tillDen häktade använder ett telefonsystem på häktet som gör att Kriminalvården kan kontrollera vem hen ringer till (8 § FARK Häkte). Det är alltså inte tillåtet att ha med sin egna mobiltelefon. Kriminalvården behöver i de flesta fall kontrollera och bevilja samtalet. Man behöver därför uppge namn, personnummer och telefonnummer till den man vill ringa. I vissa fall avlyssnas samtalen. Personalen måste då informera den häktade att så sker (3 kap 5 § första stycket HäL). De flesta samtal behöver den häktade betala själv genom att köpa ett telefonkort på häktet. Samtal till försvarare får inte avlyssnas och är ett exempel på samtal som den häktade inte själv behöver betala (3 kap 5 § andra stycket HäL). Om den häktade har barn får denne ringa ett samtal i veckan till dem utan att själv betala. Man får inte ringa samtal som kan påverka häktets säkerhet (3 kap 4 § andra stycket HäL). Att ta emot ett samtal från en häktadDen som tar emot ett samtal från en häktad kommer först att höra en röst som säger att samtalet är ett samtal från en intagen inom Kriminalvården. Om man vill acceptera samtalet trycker du fyrkant (#). Den uppringde kan behöva koppla ur eventuella extratjänster som fax, telefonsvarare oh porttelefon kopplade till sitt telefonabonnemang. Användandet av sådana tjänster under ett samtal kan uppfattas om försök att koppla samtal till annan part, vilket kan innebära att tillståndet återkallas. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Rätt till ersättning efter häktning

2020-04-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jo jag satt frihetsberövad från den 20 feb. - 16 mars.Satt på häktet misstänkt för Olaga Hot och Misshandel mot min Kvinnliga Sambo. Häktes förhandling var den 21 feb. Blev på sannolika själ misstänkt för brotten. Det var rättegång den 16 mars. O jag blev frikänd för de jag var misstänkt för. Åtalen Ogillas så jag blev släppt efter rättegång. Frikänd..!! Hur gör jag för o få ersättning för den tiden jag satt häktat?! Vill påpeka att jag hade försörjningsstöd men fick inga pengar för den perioden. Kunde inte betala Hyra o andra räkningar. Men så får man väl för psykiskt lidande o så? Hur mycket ersättning kan jag få i mitt fall?Tacksam för svar!Vänliga Hälsning
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring ersättning efter häktning regleras i lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen). Hur du gör för att ansöka om ersättningFör att få ersättning behöver ansöka om detta hos Justitiekanslern (JK). Genom att klicka HÄR kommer du till JK:s hemsida där du finner den blankett som du ska fylla i. Därefter ska denna skickas in per post. Adressen finner du på hemsidan. Du kan välja att själv fylla i blanketten eller att anlita ett juridiskt anbud. Om du väljer att anlita ett ombud kan du, om din ersättning beviljas, även få en timmes arbete för ombudet ersatt. Värt att poängtera är att den normala handläggningstiden är sex månader från dess att din ansökan har kommit in till JK.Vad du får ersättning för och hur mycketErsättningen kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 § frihetsberövandelagen). LidandeMed lidande avses bl.a. känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande innebär. Ingen särskild utredning behöver lämnas in för att få ersättning för lidande. Ersättningen för lidande uppgår enligt JK:s praxis till 30 000 kronor för den första månaden. Eftersom du suttit häktad i knappt en månad kan du därför förvänta dig en ersättning på strax under 30 000 kronor.Ersättning för förlorad arbetsförtjänstUnder denna kategori ingår till exempel förlorad arbetsinkomst och arbetslöshetsersättning. JK har i sin praxis inte beviljat ersättning för uteblivet försörjningsstöd då man inte anser att det inte kan likställas med en förlust av arbetsinkomst. Ersättning för utgifterDu har även möjlighet att få ersättning för utgifter du haft i samband med häktningen. Det röra sig om exempelvis kostnad för resa från häktet till bostaden. För att få dessa utgifter ersatta behöver du lämna in till exempelvis ett kvitto för styrka att anspråket. Ersättning för till exempel bostadshyra, telefon m.m. ersätts dock inte. JämkningI vissa fall kan ersättningen jämkas, det vill säga vägras eller sättas ned. Detta kan ske om du till exempel försökt förstöra bevis eller på annat sätt försvårat utredningen eller om du själv agerat på ett sätt som gjort att misstankar dragits till dig (6 § frihetsberövandelagen)SammanfattningFör att ansöka om ersättning behöver du lämna in en blankett till JK. Detta kan du göra själv eller med hjälp av ett juridiskt ombud. Så länge inga omständigheter som talar för jämkning föreligger, kan du förvänta dig en ersättning för lidande på knappt 30 000 kronor. Utöver detta kan du få ersättning för eventuella övriga utgifter som du haft i samband med häktningen.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar