Rätten att få veta grunden för ett frihetsberövande.

2016-09-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej !När man blir anhållen hur länge får man sitta ovetande om skälen till gripandet/ anhållan?Bakgrund . Jag hade kontaktförbud mot 2 personer för ofredande via sms,brev och telefon- inga HOT - bara otrevliga. 6 dagar efter KF hade beslutats -greps jag i mitt hem, anhölls och husrannsakan genomfördes. ( anhållen i ca 10 timmar men fick först efter 4.5 tim veta vad jag var anklagad för - jag var livrädd !! trodde att ngn av personerna jag hade KF för hade utsatts för allvarlig skada- det visade sig vara samma skäl som tidigare - otrevliga sms o telefon samtal men inga hot ! Detta hade även genomförts 6 dagar tidigare då jag anhålls i samband med att jag kallats till förhör ang ofredandet enligt ovan. Och då anhölls ( i ca 8 tim ) -skälen framgick inte då heller- ngt om nya fakta under förhöret och att husrannsakan skulle genomföras. Vid båda fallen fanns ingen tekniskbevisning om att det var jag som gjort det jag var misstänkt för - allt var anonymt , kontant kort etc. Nu är dock saken istort sett utredd - KF upphävda då det framkommit i utredningen att det jag misstänktes för citat från åklagaren - har gjort av annan person som velat ge sken av att NN ( jag ) låg bakom dessa.Mina frågor - När man blir anhållen hur länge får man sitta ovetande om skälen till gripandet/ anhållan? Är det rimligt att gripa en person i hemmet anhålla o genomföra husrannsakan på dessa misstankar . För mig känns det som man tagit i överkant.
Vega Schortz |Hej, trevligt att du vänt dig till Lawline för att få svar på dina frågor!Utan dröjsmål och på ett språk som du förstår har du rätt att utan dröjsmål få besked om för vilket ”brott” du är misstänkt och ”grunden” till gripandet, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 24:9 och artikel 5.2 Europakonventionen. Med ”brott” avses att polisman vid gripandet ska underrätta dig om vilken gärning du misstänks ha begått, när och var denna gärning skulle ha skett, hur du skulle ha utfört gärningen och vid behov har du även rätt att få veta mot vem du misstänks ha begått gärningen. Med ”grunden” avses de häktningsskäl som anges i RB 24:1. Du har rätt att få veta om du grips p.g.a: 1, att polisen anser att det finns risk att du flyr för att undandra dig lagföring. 2, gripandet grundar sig i att polisen anser att det finns risk att du kommer att företa åtgärder som försvårar brottsutredningen t.ex. talar med vittnen eller undanröjer bevis. 3, att polisen anser att det finns risk att du begår fler brott när du befinner dig i det fria.Jag tolkar regeln som att du i vart fall vid gripandet hade rätt att närmast omedelbart få besked om det brott du var misstänkt för och grunden för gripandet. När åklagare sedan beslutade att anhålla dig hade du än en gång rätt till en motivering för beslutet, se RB 24:9. Som anhållen har du även rätt till att ta del av det utredningsmaterial som än så länge bifogats till utredningen och möjlighet att uttala dig om vad som bifogats, se RB 24:9a. Du skriver att du i första fallet var anhållen i 10 h och att du först efter 4,5 h fick reda på varför du var anhållen. Jag tolkar det som att du här fick veta vilken gärning du var misstänkt för att ha begått, när, var och hur du ansågs ha begått gärningen. Dock fick du inte reda på ”grunden” för beslutet: alltså om du var anhållen p.g.a. 1, flyktfara 2, kollusionsfara eller 3, återfall (se ovanstående punkter för utförligare förklaring av begreppen, se även RB 24:1och RB 24:9). Du har alltid rätt att få veta skälen (grunden) för frihetsberövandet, oavsett om du är gripen eller anhållen. Det var fel av åklagaren att inte underrätta dig om skälen för anhållandet. Nästa fråga är om du fått reda på ”grunden” för anhållandet ”utan dröjsmål”. Ett anhållande kan vara i upp till tre dagar sedan måste beslut fattas om du ska fortsätta vara frihetsberövad eller försättas på fri fot, se RB 24:11-12. Jag tolkar det som att 4,5 h måste ställas i proportion till tre dagar för att kunna besvara denna fråga och att övriga omständigheter i fallet även måste vägas in. Jag tycker att 4,5 h låter som en lång tid att vänta på en motivering men det är enbart min subjektiva uppfattning och jag kan inte avgöra om det utgör ett tjänstefel att efter sådant dröjsmål underrätta den anhållne. När polis och åklagare fattar beslut som innebär en inskränkning i en persons fri- och rättigheter måste de alltid göra en avvägning. Vilka fördelar finns med att vidta dessa åtgärder? Hur kan dessa åtgärder komma att kränka den misstänktes integritet? Är fördelarna större än nackdelarna med åtgärden?, se ”proportionalitetsprincipen” RB 24:1 3 st. En polisman måste i sin tjänsteutövning också alltid beakta behovet av att företa en viss gärning: Är åtgärden försvarlig med hänsyn till dess syfte och övriga omständigheter?, se ”behovsprincipen” 8 § polislagen (1984:387) (PolisL). Gripande och anhållande är åtgärder som inskränker en persons rörelsefrihet. Dessa åtgärder får företas av polis och åklagare om de kan motivera beslutet med laga stöd, t.ex. genom hänvisning till RB 24:7 1 st., 24:6 och 24:1-3. Husrannsakan är en åtgärd som kan kränka en persons integritet och rätt till hemfrid. Denna åtgärd får också vidtas om beslutet kan motiveras med laga stöd, se RB 28:1 1 st. Precis som du skriver kan åtgärder som gripande, anhållande och husrannsakan kritiseras då de av den drabbade framstår som mer ingripande än nödvändiga. Polis och åklagare får endast vidta dessa åtgärder om de anser dem vara behövliga och proportionerliga. I detta fall tycks polis och åklagare ha gjort en bedömning att åtgärderna var befogade. Om denna bedömning var riktig eller inte kan jag inte svara på med så lite bakgrundsfakta. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka skäl finns det för att bli anhållen?

2016-08-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vill veta vilka skäl som ska föreligga för att bli anhållen
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Att anhålla en person är ett form av frihetsberövande som beslutas av åklagaren. Det får göras om det finns skäl för att häkta personen, vilket innebär att skälet för att anhålla en misstänkt är för att invänta häktesförhandlingarna. Om det finns risk för att den misstänkte kommer försöka hålla sig gömd för lagföring eller försvåra brottsutredningen finns det skäl för häktning. Vidare är det som huvudregel skäl för häktning om straffskalan på det misstänkta brottet är minst två års fängelse (exempelvis mord).Är det av stor vikt för utredningen får åklagaren också anhålla den misstänkte, även om skäl för häktning inte finns. Sammanfattning. Finns skäl för häktning och/eller det är av stor vikt för utredningen får åklagaren besluta om att anhålla den misstänkte.

Ersättning för lidande och kränkning på grund av felaktigt frihetsberövande

2016-06-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag blev anmäld för våldtäkt och blev frikänd i i tingsrätten. Det gjordes en överklagan till hovrätten och hovrätten tog samma beslut som tingsrätten och åter igen frikänd. Satt också häktad för detta. Vad kan jag göra nu?Har känt mig väldigt kränkt och haft enormt mycket lidande efter detta förtal.MvhFredrik
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) och sedan blir frikänd har rätt att kräva ersättning för sitt lidande som frihetsberövande har inneburit hos Justitiekanslern (JK). Du bör alltså kontakta JK för att få ersättning för ditt frihetsberövande. Handläggningstiden hos JK är ca 6 till 8 månader och ett beslutet från JK kan inte överklagas. Alltså kan du inte begära ett nytt beslut från JK om du skulle bli nekad ersättning. Information om förfarandet hos JK finner du här och ansökningsblankett finner du här. Lycka till! Vänligen,

Anhållande pga samröre med redan anhållna personer?

2016-06-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |HejJag undrar om man kan bli gripen pga telefonsamtal man har gjort med några personer som sitter anhållna ?Eller om polisen har bilder på att man varit på plats på olika tillfällen med dessa gripna människor, kan man själv bli anhållen ?
Carl-Johan Lindman |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss Lawline med din fråga.Ett anhållande (en form av tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande) förutsätter att det finns skäl för att häkta dig enligt rättegångsbalken 24 kap 1-3 §§men att rätten inte ännu har haft tid att pröva själva häktningsfrågan (se RB 24 kap 6 §). Den grundläggande förutsättningen för både häktning och anhållande är att du ska vara på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Så kan fallet vara om polisen har fått skäl för den misstanken genom förundersökningen mot de personer du har haft samröre med eller rent utav en förundersökning mot dig. Om det inte finns en väl grundad misstanke om att du ska ha begått brott så kan man utesluta anhållande och häktning. För att besvara din fråga så krävs det alltså mer än till exempel enbart telefonsamtal med brottslingar för att du ska anhållasOm du inte misstänks för ett brott så kan du inte anhållas men du kan ändå tvingas av polis till att medfölja till polisstationen för förhör om du befinner dig i anslutning till brottsplatsen när brottet begicks (se RB 23 kap 8§).Detta är en så kallad medborgerlig plikt där syftet är att få information som kan hjälpa en pågående utredning.Utifrån din fråga så utgår jag från att du inte begått eller medverkat till brott. I ditt fall så verkar det därmed som att du enbart skulle kalas till förhör hos polisen för att främja utredningen mot de personer som du har haft samröre med som greps (se RB 23 kap 6§ + 6a).Med vänliga hälsningar,

Angående envarsgripande

2016-08-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Vi jobbar som uniformerade väktare på en galleria. Vid tidigare grip har väktare gripit personer efter larmbågar utanför butiken i sin ordning, men har sen valt att stå kvar mitt i kundingången öppet för att invänta polis. Det finns servicegångar ungefär 20 meter från varje butik, Är det ett problem för väktarna att förflytta den gripna personen till de kameraövervakade servicegångarna i väntan på polis, med eller utan den gripnes medgivande? Enligt vissa ska detta vara grå-zon eller t o m mot lagen...Syftet med flyttningen är att förhindra att den gripnes ev. sällskap ska komma och störa i väktarens utförande, ha kameraövervakning över ev. händelser efter gripet för väktarens och den gripnes säkerhet, och för att skydda den gripnes integritet.Ska skriva en instruktion på detta till väktarna och skulle vilja veta vad som gäller.Tack på förhand!
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att ni är "vanliga" väktare och inte ordningsvakter. När ni således griper personer som ni misstänker begått brott så gör ni det med den rätt som envar har genom 24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken; nedan RB, ett sk. envarsgripande. Jag utgår också från att ni är införstådda i de grundläggande förutsättningarna för att ett sådant gripande ska vara korrekt, dvs. att brottet måste ha fängelse i straffskalan, och att det bara är tillåtet att gripa någon på bar gärning eller flyende fot. Det jag redogör för här är snarare just möjligheten att förflytta den gripne efter ett gripande. Området är rättsligt komplicerat, så jag ska redogöra för detta tämligen sammanfattat utifrån de källor jag har hittat.För det allmänna, dvs. staten, gäller den fundamentala legalitetsprincipen, vilken skyddar medborgarna från myndighetsutövning som innefattar frihetsberövande utan att ha stöd i lag, se 2 kap. 8 och 20 §§ regeringsformen. För staten, t.ex. polisen, är det således lagen som ger rätten och sätter gränserna för frihetsberövanden. När det gäller privatpersoner finns ingen motsvarande princip, utan då är det snarare brotten som motsatsvis sätter gränserna för vad som är tillåtet. Angående gripande är det främst reglerna olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken; och ofredande, 4 kap. 7 § brottsbalken, som ligger nära till hands. Om ett gripande inte är utfört i enlighet med institutet envarsgripande kan det således bli brottsligt enligt ovannämnda brottsbestämmelser.En polis kan inte åberopa regeln om samtycke i 24 kap. 7 § brottsbalken för att rättfärdiga ett tvångsmedel. Det kan dock privatpersoner som griper göra. Det är främst denna regel som är av stor betydelse för er när ni griper en misstänkt. Så länge ni har ett samtycke till gripandet, till att gå undan in på ett kontor eller in på servicegångar etc, så är det inte möjligt att hävda att ni gjort något otillåtet. Samtycket behöver inte vara uttalat, utan det kan vara ett tyst inre samtycke. Dessutom är det så att även ett felaktigt uppfattat samtycke kan medföra att möjlighet att fälla för brott kan försvinna pga. uppsåtsbrist.Såvida gripandet går till så att den misstänkte blir ombedd, efter det att denne blivit införstådd med att denne är misstänkt för brott, att följa med in i servicegången så att saken kan redas ut i lugn och ro, och den misstänkte samtycker till detta och följer med "av sig själv", är detta tillåtet. Om den gripne dock motsätter sig att följa med bortfaller möjligheten för er att förlita er på samtyckesgrunden. Det blir i sådant fall inte möjligt för er att förflytta personen med våld utan att förmodligen begå ett brott. Envarsgripande innefattar inte någon rätt att förflytta den gripne annat än i den mån det är praktiskt motiverat inför ett överlämnande av den gripne till polisen. Om den situationen uppstår att den gripne motsätter sig förflyttning, torde ni göra bäst i att bara se till att personen stannar kvar på platsen tills dess polisen kommer. Att hålla kvar den gripne, i den mån det behövs, genom att t.ex. ta tag i dennes arm är tillåtet, se Göta hovrätt i mål B 1395-12.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Vänligen

Hjälp vid frihetsberövande

2016-06-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Följande har hänt. Blev hämtad i hemmet 29/6 - 2016 av 2 st kriminalare och 2 st polismän som som anhöll mej och tog med mej ner till polisstationen i Sveg. Dom la beslag på min privata mobil, läsplatta , dator samt företagsmobilen. Är nedbruten och helt oskyldig till det brott som jag blivit anklagad för , även min fru har varit på förhör om detta och mår inte bra! Brottet ska tydligen vara sextrakasserier på en minderårig kille samt mordhot på hans mor enligt kriminalarna ! Vet inte när det ska ha skett eller fått tagit del av bevisföringen.När frun var på besök idag så sa dom att utredningen pågått sedan november 2015, till mej sa dom inget om detta! Känns som nån fejkat till detta, och nu måste dom ta in nån som råkar heta Kenth.Familjen mår väldigt dåligt av det som hänt , och återigen helt oskyldig till detta.Hur ska vi agera?MVHKenth
Alexandra Kristofersson |Hej! Tråkigt att det har blivit som det har blivit! Förstår att det inte är någon lätt situation du har hamnat i. Det enda du kan göra i nuläget är i princip att ta kontakt med din försvarare om det nu är så att du har blivit häktad eller åtalad för brottet i fråga. Din försvarare kan sedan hjälpa dig att reda ut situationen då det inte finns så mycket annat du kan göra om du är anhållen/häktad/åtalad. Om det sedan visar sig att du går fri så kan du söka ersättning för det lidande som ditt frihetsberövande har inneburit för dig. Ersättning söker du hos Justitiekanslern(här). Hoppas att det löser sig för dig! Vänligen,

Hur länge får man hållas frihetsberövad?

2016-06-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Tjena! Har en fråga angående frihetsberövande. Om polis skulle komma fram till mig i en park med en "skälig misstanke" om en mindre brått (som narkotika bruk till exempel) hur länge kan de då frihetsberöva mig?
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Polisen får bara hålla dig gripen (frihetsberövad) i ett par timmar om det finns misstanke om att du begått ett brott. Om sedan en åklagare anser att du ska anhållas så får du vara anhållen i högst 72 timmar. Om åklagaren däremot anser att du bör vara frihetsberövad ännu längre så måste åklagaren göra en så kallad häktningsframställan hos domstol och begära dig häktad. Det är alltså upp till domstolen i slutändan att bestämma hur länge du kan hållas frihetsberövad. Om du blir häktad har åklagaren 2 veckor på sig att väcka åtal gentemot dig. Om inte så sker så kan åklagaren begära omhäktning. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Granskning av brev till häktat

2016-06-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Om jag skriver ett brev till en häktad person, kan något som står i brevet tas upp i eventuell rättegång? Om inget som står är brottsligt.
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om personen du skickar brev till i häktet har restriktioner kan en åklagare eventuellt komma att granska brevet om det finns misstanke att det som står i brevet kan förstöra bevis eller försvåra utredningen. Om personen inte har restriktioner så kan personal på kriminalvården granska brevet endast i syfte att se till så att det inte innehåller några otillåtna föremål, innehållet i brevet granskas således ej i detta fall. Med andra ord, om det som du skriver i brevet inte är något brottsligt och inget som skulle kunna försvåra en utredning eller liknande för en som sitter häktad med restriktioner så kan inte innehållet i brevet tas upp i eventuell rättegång.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,