Fri från häktet i väntan på dom
Hej,
Vad händer när en person blir släppt från häktet i väntan på en eventuellt kommande dom?
Lever man som vanligt eller har man någon form av restriktoner?
Lawline svarar
Reglerna om häktning finns i 24 kap. Rättegångsbalken(RB).
Häktningsskäl
Ett krav för att bli häktad är att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse. För den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda enligt 24 kap. 1 § 1st. RB:
1. Flyktfara - om det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly,
2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och
3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhet
Är straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas enligt 24 kap. 1 § andra stycket RB.
Häktningen kan upphävas
Det beslutas i regel om häktning i två veckor i taget. Inom den tiden måste åklagaren antingen begära omhäktning eller väcka åtal enligt 24 kap. 18 § RB.
Om det inte väcks åtal eller begärs omhäktning inom tidsramen ska rätten omedelbart häva häktningsbeslutet och frige den misstänkte fram till rättegången. Likaledes ska häktningen omedelbart upphävas om det inte längre finns skäl för häktning, dvs. om något av kraven ovan inte längre är uppfyllda enligt 24 kap. 20 § RB.
Fri i väntan på dom
När en person som i din fråga släpps efter rättegång i väntan på dom beror detta oftast på att domstolen tror sig komma fram till ett frikännande eller att straffet endast kommer att bestå av böter. Som svar på din fråga finns det inga restriktioner om man släpps från häktet i väntan på dom. Detta eftersom att det inte längre finns anledning att personen sitter häktad. Hade restriktioner funnits hade personen fortsatt suttit häktad.
