Allmänt om häktning

FRÅGA
Hej . Jag har följt ett fall om misstänkt mord . Rättegången är avslutad och åklagaren yrkar på höga straff. Läste dock att dom 3 misstänkta har försatts på fri fot innan domen , då domen väntas om ca 2 veckor .Kan dom misstänkta ändå bli dömda ? Borde inte mordmisstänkta häktas fram till domen ?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.

Generellt om häktning

Eftersom jag inte känner till omständigheterna i fallet kan jag endast uttala mig generellt om vad som krävs för att häkta någon. Häktningsreglerna innebär att domstolar tittar på straffskalan för brottet, graden av misstanke, om någon av häktningsgrunderna är uppfyllda, om det är proportionerligt med häktning och om andra mindre ingripande åtgärder kan användas. Anses t.ex. reseförbud eller anmälningsskyldighet fungera lika bra ska det användas istället. Vid proportionalitetsbedömningen vägs risken för att någon av häktningsgrunderna inträffar mot den misstänktes intresse av att inte frihetsberövas. Skälen för häktning ska alltså uppväga det intrång som en häktning innebär för en misstänkt.

När en domstol avgör om någon ska häktas gäller i stora drag samma regler under förundersökning som i avvaktan på dom. Den enda skillnaden är att en domstol vid dom, i högre grad än straffskalan, beaktar vilken påföljd som den planerar att utdöma. Det innebär att häktning inte ska användas om domstolen inte planerar att utdöma en frihetsberövande påföljd. Inte heller ska häktning beslutas om den misstänkte inte fått ge sin syn på häktningsfrågan under en förhandling (se HD:s avgörande NJA 1993 s. 161).

Häktning enligt huvudregeln

Enligt huvudregeln kan en person häktas som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott på vilket ett års fängelse kan följa (RB 24 kap 1 § första stycket). Utöver det ska det finnas en flykt-, kollusion- eller recidivfara. Generellt anses risken för flykt vara högre ju allvarligare brottsanklagelse det är tal om samt om den misstänkte har en svag anknytning till Sverige. Med kollusionsfara menas att den misstänkte riskerar försvåra eller sabotera utredningen genom att t.ex. påverka vittnen eller undanröja bevis. Med recidivfara menas att den misstänkte riskerar att fortsätta med sin brottsliga verksamhet. Gemensamt för samtliga häktningsgrunderna är att det räcker med en risk för att någon av grunderna ska inträffa. Risken ska vara konkret, beaktansvärd och något som man på allvar har att räkna med (prop. 1986/87:112 s. 102). Finns det ingen sådan risk kan man inte häkta den misstänkte enligt huvudregeln.

Häktning vid allvarligare brottslighet

Utöver regeln i föregående stycke finns det ytterligare en häktningsregel som gör det lättare för domstolarna att häkta någon som är misstänkt för allvarligare brottslighet. Enligt den regeln kan en person häktas som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket lindrigare straff än två års fängelse inte kan utdömas (RB 24 kap 1 § andra stycket). Vid brott som inte kan ge ett lindrigare straff än två års fängelse kan alltså domstolarna i praktiken utgå från att den misstänkte ska häktas. Det råder närmast en s.k. presumtion för häktning.

För att den misstänkte inte ska häktas enligt denna regel krävs det att det är uppenbart att skäl för häktning saknas. Det borde därför krävas särskilda omständigheter för att inte besluta om häktning. Sådana omständigheter kan vara att den misstänkte är svårt sjuk och är inlagd på sjukhus.

Slutsats

Eftersom det lindrigaste straffet för mord är tio års fängelse kan ett lindrigare straff än två år inte utdömas enligt brottets straffskala (BrB 3 kap 1 §). Domstolen i din fråga prövade sannolikt därför häktningsfrågan mot regeln för allvarligare brottslighet (RB 24 kap 1 § andra stycket). Är personerna på sannolika skäl misstänkta för mord krävs det därför att det är uppenbart att skäl för häktning saknas. I annat fall kan domstolen utgå från att häktning ska ske. Ytterligare en sak domstolen måste ta hänsyn till är den väntade påföljden: väntas en friande dom eller en icke-frihetsberövande påföljd? Isåfall ska häktning inte användas. Slutligen ska häktningen vara proportionerlig och inga mindre ingripande tvångsåtgärder som t.ex. reseförbud eller anmälningsskyldighet ska vara mer ändamålsenliga.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Måns Hellberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Gripande, häktning, anhållande (216)
2020-11-19 Får en enskild gripa någon som har begått ett brott?
2020-11-17 Nekande av besök i häkte bl.a.
2020-11-12 När får jag genomföra ett envarsgripande​?
2020-11-07 Kontrollants rätt att hålla kvar resenärer

Alla besvarade frågor (86443)