GDPR - göra offentlig handling tillgänglig?

2021-01-15 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Jag arbetar på en kommunal skola och har beställt ut lönelista för min arbetsplats.Jag har sedan strukturerat om den (från bokstavsordning till sifferordning) och satt upp den på ett kontor/ gjort den synlig för andra.Min arbetsgivare har nu sagt att jag har brutit gdpr genom detta.Stämmer det? Är att göra en offentlig handling tillgänglig inom den berörda verksamheten, med namn och lön, ett brott mot gdpr?
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Våra grundlagar, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är överordnade lagen GDPR (1 kap. 7 § GDPR). Grundlagen gäller således före GDPR, vid konkurrens. I Sverige har alla rätt att ta del av offentliga allmänna handlingar, på grund av vår offentlighetsprincip (Tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 1 §). Detta gör man genom att vända sig till en myndighet och begära ut de önskade handlingarna. Uppgifter om lön räknas som offentlig handling hos vissa arbetsplatser, om man har rätt att veta vad ens kollegor tjänar beror således på viken sorts arbetsgivare du har. På statliga myndigheter och kommuner är uppgift om lön, i regel, en offentlig handling. Därmed kan vem som helst begära ut handlingar om lön från en statlig myndighet (offentlighet och sekretesslagen 2 kap. 4 §). Eftersom uppgifterna om lön inom en kommunal verksamhet är en offentlig uppgift och alla kan få ta del av den om de vänder sig till myndigheten och begär ut den, så ser jag inget större problem med din handling. Du får däremot inte behandla dessa uppgifter i strid med GDPR:s regler och principer. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Är en dom en allmän handling trots sekretessbelagda uppgifter?

2020-12-26 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |hej jag har en komplicerad dock ändå en simpel fråga: kan man ta del av vilka som är domarna i dom allmäna handlingarna då det hela i slutändan är en såkallad "allmän handling" i sig och borde då innebära att hela handlingen i sig är en allmän handling? jag menar då att dessa borde skilja sig från sekretesslagda handlingar, om jag gör mig förstådd? hoppas att jag kan få ett svar på frågan annars komtaktar jag en advokat men tack i vilket fall! vänligen
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag framföra att jag inte är helt säker på om jag har förstått din fråga till fullo, men svaret baseras på min tolkning av frågan. För att besvara frågan kommer jag att använda mig av tryckfrihetsförordningen (TF), offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och rättegångsbalken (RB). Offentlighetsprincipen och handlingsoffentlighetEn grundläggande princip för Sveriges statsskick är offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen innebär bland annat att man har rätt att ta del av allmänna handlingar, också kallat handlingsoffentlighet. I tryckfrihetsförordningen, som är en av Sveriges grundlagar, framgår det att var och en ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande (2 kap. 1 § TF). I tryckfrihetsförordningen framgår det också att rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas om det krävs med hänsyn till särskilt stadgade intressen (2 kap. 2 § TF). Ett exempel på det sistnämnda, i förhållande till din fråga, är om särskilda uppgifter är sekretessbelagda i en dom eller i ett beslut. Detta förklaras närmare nedan.Vad menas med handling?Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 3 § TF).Vad menas med allmän handling?En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet, till exempel en domstol, och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Domar och beslut av domstol är sådana allmänna handlingar, men dessa anses inte upprättade förrän domen eller beslutet har avkunnats eller expedierats (2 kap. 10 § andra stycket andra punkten TF).Svar på din frågaEn handling är alltså allmän om den förvaras hos en domstol och är inkommen till eller upprättad av domstolen. Den som begär ut en allmän handling ska genast eller så snart det är möjligt få ta del av handlingen. Det betyder att alla handlingar som lämnas in till en domstol i ett pågående mål eller ärende eller som upprättas av domstolen blir allmänna handlingar och kan begäras ut av vem som helst. Detta kan emellertid begränsas i viss utsträckning om det finns ett stadgande om att sekretess gäller och myndigheten gör då en sekretessprövning. Ett exempel på ett sådant stadgande är om en förhandling har hållits inom stängda dörrar och det har lagts fram uppgift för vilken det hos domstolen gäller sekretess. Rätten får då besluta att uppgiften inte får uppenbaras (5 kap. 4 § RB och 18 kap. 1 § OSL). En häktesförhandling kan vara en sådan förhandling, där vissa delar av förhandlingen hålls inom stängda dörrar på grund av förundersökningssekretess, vilket motiveras av intresset att förebygga eller beivra brott (2 kap. 2 § första stycket fjärde punkten TF) . Protokollet som hänför sig till häktesbeslutet blir en allmän handling, men den del som omfattas av förundersökningssekretess blir eventuellt inte det (efter en sekretessprövning) och kommer då inte kunna lämnas ut.Det finns också begränsningar (sekretess) till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, till exempel beträffande hälsa och sexualliv. I offentlighets- och sekretesslagen framgår det att sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs (21 kap. 1 § OSL). Det innebär således att trots att en dom är en allmän handling i sig som du kan begära ut och ta del av, kan vissa uppgifter i domen sekretessbeläggas om målet handlar om exempelvis sexualbrott. Sådana uppgifter kan vara den tilltalades och målsägandens namn eller andra uppgifter i domen, om dessa uppgifter måste innebära att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Jag hoppas att jag tolkade din fråga rätt och att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Innebär en gallring av belastningsregistret att ingen kan ta del av domen längre?

2020-12-17 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej. Kan någon myndighet eller privatperson se dina tidigare domar, som har gallrats bort från belastningsregistret, i någon form av register? Om man exempelvis vill jobba inom försvarsmakten och man har en dom som har gallrats bort från belastningsregistret, kan försvarsmakten fortfarande se denna dom? Hur i sådant fall. Tack på förhand.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, undrar du om gallringen av belastningsregistret även medför att domen "försvinner" ur systemet. Domen blir en allmän handlingEn del av att vi lever i en demokrati, avser rätten att ta del av allmänna handlingar vilket följer av vår grundlag tryckfrihetsförordningen (TF). Definitionen av en allmän handling är att det avser en framställning i skrift, bild eller upptagning som enbart kan läsas, avlyssnas eller uppfattas med hjälp av tekniska hjälpmedel som förvaras, upprättas eller anses inkommen hos en myndighet (2 kap. 3 och 4 §§ TF). En dom blir därmed en allmän handling då den upprättats hos domstolen. Domen anses som allmän i och med att den expedierats enligt 2 kap. 10 § TF. Definitionen av expediering är inte lagreglerad men kan förklaras som att handlingen blir offentlig när den skickas till en enskild eller till en annan myndighet eller att den hålls tillgänglig hos myndigheten för avhämtning. Rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas genom offentlighets- och sekretesslagen vilket innebär att vissa känsliga uppgifter i en dom inte blir offentliga.För att anknyta till din fråga så utgör en dom en allmän handling som allmänheten har en grundlagsskyddad rättighet att ta del av. Försvarsmakten kan därför vända sig till domstolen för att begära ut domen. Hur länge sparas allmänna handlingar?Det finns ingen lagstadgad skyldighet för hur länge myndigheter ska spara allmänna handlingar. Arkivlagen anger i 3 § som huvudregel att myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar. Myndigheterna sköter sin egna arkivvård och kan under vissa förutsättningar gallra arkivet, men det arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose rätten att bl.a. ta del av allmänna handlingar. Som svar på din fråga, utgör domen en allmän handling som allmänheten har rätt att ta del av. Denna arkiveras hos domstolen för att bevaras och vårdas så rätten att ta del av allmänna handlingar tillgodoses. Försvarsmakten kommer alltså fortfarande att kunna ta del av domen genom att begära ut den från domstolen som förvarar den, även om den gallrats från belastningsregistret. Hoppas det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man enligt offentlighetsprincipen få veta vem som sökt på ens registreringsnummer?

2020-12-10 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej Vår bil blev sönderslagen och bestulen på sin ratt häromdagen. Bilen stod parkerad i ett garage med hög säkerhet i en bostadsrättsförening. Bilen är av märket Lamborghini så ratten har ett högt värde på svarta marknaden. Jag misstänker starkt att någon har sett mig köra bilen och därefter gjort en sökning på vart jag bor. Jag tog därför kontakt med Transportstyrelsen för att få uppgifter på vem/vilka som har sökt på mitt reg.nr. När jag pratade med Transportstyrelsen på telefon svarade de mig att ingen har sökt på mitt reg.nr via deras e-postadress. De hänvisade mig till en e-postadress dit jag kunde skriva och fråga om vilka som sökt på mitt reg.nr via sms och få en logglista skickad till mig med telefonnummer på vilka som sökt på min bil. Stölden är polisanmäld men det finns inga bevis så ärendet kommer att avskrivas. Jag ska såklart inte driva en egen utredning men undrar vem/vilka som sökt på mitt reg.nr det senaste året. Tyvärr fick jag som svar på mitt mail från Transportstyrelsen att det inte är möjligt att lämna ut dessa uppgifter till privatpersoner utan endast till polisen. Min fråga till er är: Har jag som medborgare ingen rättighet att få veta vem/vilka som har sökt på mitt reg.nr. Vad säger offentlighets principen i dessa fall ? Finns det något jag kan göra för att få ut logglistan?
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för din fråga.Ens registrerade personuppgifter regleras av dataskyddsförordningen, också kallad för GDPR. Har man uppgifter registrerade har man rätt att få reda på hur dessa personuppgifter behandlas och i så fall även få tillgång till de aktuella personuppgifterna. Detta är dock under förutsättning att den som begär att få se sina registrerade personuppgifter inte har en ogrundad eller orimlig begäran för det. Vad gäller offentlighetsprincipen är detta en princip som reglerar att myndigheters handlingar ska finnas tillgängliga för allmänheten. Huvudregeln är att alla handlingar som inkommer, förvaras eller upprättas hos en myndighet ska vara offentliga (2 kap. 1 § TF). Det finns dock undantag från offentlighetsprincipen, exempelvis handlingar som omfattas av någon form av sekretess (1 kap. 1 § OSL). Det innebär alltså att en allmän handling måste vara offentlig och inte heller omfattas av någon form av sekretess för att man ska ha rätt att ta del av den.Min gissning är att de uppgifter du vill begära ut antigen anses vara en orimlig begäran, alternativ omfattas av sekretess. Oavsett vad så är det du kan göra att återigen kontakta myndigheten, och fråga på vilken grund de inte kan ge dig uppgifterna du önskar.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Offentlighet och sekretess gällande uppgifter i dom

2020-12-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |En vän kommer troligen bli dömd för stöld. Har inte skannat alla matvaror.Hon är aldrig dömd tidigare. Hon är livrädd för att hennes barn ska få reda på detta eller andra personer i samhället, så att hon förlorar sitt jobb. Det skulle påverka barnen fruktansvärt negativt. Finns det möjlighet att be om sekretess på personuppgifter i domen. ?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till lawline! En dom utgör en allmän handling som var och en har rätt att ta del av (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF)). Rätten att ta del av domar är en stark, grundlagsskyddad rättighet. Domen blir allmän handling och kan lämnas ut i och med att den avkunnas (2 kap. 10 § 2 punkten TF). Handlingsoffentligheten kan bara begränsas med stöd i lag (2 kap. 2 § TF). Sådant stöd kan finnas i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess kan begränsa handlingsoffentligheten. Bestämmelserna om huruvida sekretess omfattar specifika uppgifter finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL), och avseende uppgifter i domar i 36 kap. OSL. Däremot är det inte i alla typer av mål som sekretess kan antas omfatta den enskildes uppgifter. För att sekretess ska omfatta uppgifterna i domen måste någon av bestämmelserna i OSL passa in, i och med att handlingsoffentligheten bara får begränsas genom bestämmelser i lag. I fall där en bestämmelse passar in på situationen är det inte heller alla uppgifter som kan omfattas av sekretess, utan enbart de uppgifter som vid röjande kan antas innebära skada för personen det gäller eller någon närstående till denne. Här ska en sekretessprövning ske före utlämnande av handling. I ditt fall handlar det om brottmål. De måltyper som omfattas av bestämmelserna i lagen är främst familjerättsliga mål, affärs- eller friftförhållanden, vissa fall av medling samt mål om kollektivavtal, diskriminering m.m. Brottmål är inte en av de mål som kan omfattas av sekretess i 36 kap. OSL. Troligtvis kommer inte sekretess att kunna omfatta uppgifterna i domen. Vänligen,

Avgift för allmän handling

2020-12-26 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Om man begär ut allmän handling digitalt per epost och handlingen finns digitalt hos myndigheten. Har dem då rätt att ta ut avgift för detta?
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! OffentlighetsprincipenTill att börja med så har alla enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av allmänna handlingar, om de inte är skyddade av sekretess, (2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen, TF). Du har rätt att kostnadsfritt ta del av allmänna handlingar i myndighetens lokaler, (2 kap 15 § TF). Du har även rätt att ta del av en allmän handling mot en fastställd avgift genom att få en avskrift eller kopia av handlingen, (2 kap 16 § TF). Offentlighetsprincipen ger dock endast rätt till kopior av allmänna handlingar i pappersform. Det är dock möjligt för myndigheter att lämna ut allmänna handlingar via epost om det framstår som lämpligt. Avgift för kopior Som ovan nämnts så kan du få ta del av en kopia mot en fastställd avgift. Detsamma gäller elektroniska handlingar. Hur avgiften beräknas beror på om handlingarna finns tillgängliga elektroniskt eller inte. Handlingar som finns lagrade elektroniskt: Du nämner i din fråga att handlingen finns digitalt hos myndigheten. Detta innebär att om du beställer enstaka handlingar, får du dem kostnadsfritt. Om du däremot beställer mer än tio stycken handlingar, har myndigheten rätt att ta ut en avgift om 50 kr för den tionde handlingen och två kronor för varje handling därutöver. Handlingar som inte finns lagrade elektroniskt: I ett sådant fall måste handlingen skannas in för att skickas digitalt. En avgift tas då ut om handlingen omfattar tio sidor eller mer. Det innebär att de första nio sidorna är gratis och den tionden sidan kostar 50 kronor och varje sida därutöver två kronor. SammanfattningsvisOm handlingen du vill beställa, finns lagrad elektroniskt hos myndigheten, kan du få ta del av den utan någon kostnad, förutsatt att du inte beställer mer än tio handlingar. Hoppas att du fått svar på din fråga. Vänligen,

Kan man ta del av gamla domar?

2020-12-17 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Jag vill gärna läsa Lasermannens brottmålsdomar. Men jag kan inte hitta de, förmodligen har de redan gallrats ut då det hunnit gå så lång tid. Är det möjligt att på annat sätt hitta domarna och hur kan jag göra då?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta om, och i så fall hur, man kan ta del av gamla domar.Genom offentlighetsprincipen har alla i Sverige en rätt att ta del av allmänna handlingar så länge dessa inte är belagda med sekretess (2 kap. 1 och 2 §§ Tryckfrihetsförordningen). Domar räknas som allmänna handlingar varför det är möjligt att begära ut dem direkt från domstolarna där de förvaras.Om du vill läsa en särskild dom ska du därför vända dig till den domstol som har meddelat domen i fråga. Du kan således försöka att ta reda på vilken domstol som har dömt i målet du vill läsa och därefter kontakta dem. Märk väl att domstolen kommer att genomföra en sekretessprövning av handlingen innan de lämnar ut den. Skulle de bedöma att den omfattas av sekretess kommer den inte att lämnas ut. Information om hur du gör för att begära ut domar kan du hitta här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

På vilket sätt är offentlighetsprincipen relevant för ett privat företag?

2020-12-06 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej. Jag läser information och kommunikation. Har en fråga vad gäller privata företag som ska starta en sida på sociala medier. På vilket sätt är offentlighetsprincipen relevant för företaget då.
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga regleras dels i Tryckfrihetsförordningen (TF) och i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Offentlighetsprincipen innebär att var och en ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § TF). Enligt 2 kap. 4 § TF är en allmän handling en handling som dels är förvarad hos myndighet (2 kap. 6 § TF) och dels är inkommen eller upprättad hos en myndighet (2 kap. 9 § och 2 kap. 10 § TF) Eftersom det krävs både att handlingen är förvarad och inkommen/upprättad hos en myndighet så omfattas som huvudregel inte privata företag av offentlighetsprincipen. De privata organ som faktiskt omfattas är sådana som utövar myndighetsuppgifter gentemot enskilda (2 kap. 4 § OSL). Vilka dessa privata organ är framgår av bilagan till OSL. SammanfattningDet föreligger ingen skyldighet för privata företag, som de du beskriver i din fråga, att behöva ge ut handlingar till någon som begär det, eftersom handlingar i företaget inte i lagens mening räknas som allmänna. Av den anledningen kommer inte de privata företagen påverkas av offentlighetsprincipen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,