Tolkning av besked gällande sekretess

2021-03-01 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej,Kan man få hjälp att tyda detta. Har väldigt svårt att förstå."Du har begärt att få veta om du förekommer i Schengens informationsystem (SIS).Uppgifter om hurvida du förekommer i SIS eller inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Detta svar utgör en tjänstemannaprövning som inte kan överklagas"Mvh
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Beskedet innebär att uppgiften du begärde inte kan lämnas ut på grund av sekretess. Sekretess är att vissa uppgifter/handlingar inte får lämnas ut trots offentlighetsprincipen. Det är alltså en begränsning av rätten till att ta del av allmänna handlingar. Lagen som reglerar när sekretess förekommer är offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Vidare framgår det att svaret inte kan överklagas. Jag hoppas att det blev något tydligare och att du nu förstått innebörden! Vänligen,

Vad är en allmän handling?

2021-02-27 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, kan ni förklara vad som avser en allmän handling. Vad exakt innebär det?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varje medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar enligt 2 kapitlet 1 § Tryckhetsförordningen (TF). Detta kallas för offentlighetsprincipen - att handlingar hos myndigheter ska vara tillgängliga för allmänheten. Vad som utgör en handling finner vi i 2 kapitlet 3 § TF. Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Det framgår vidare av 2 kapitlet 4 § TF att en handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 § eller 10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.Förenklat uttryckt behöver alltså följande kriterier vara uppfyllda för att en handling ska anses vara allmän: 1. Det ska röra sig om en handling enligt 2 kapitlet 3 § TF. 2. Handlingen ska förvaras hos en myndighet. 3. Handlingen ska vara antingen inkommen eller upprättad hos en myndighet.Vänligen,

Kan en myndighet radera en offentlig handling för att den ska sluta vara offentlig?

2021-02-01 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Fallet om Linus Dunkers där skatteverket pressar honom på 400% skatt visar på svagheter i lagen om offentlig handling. När han bad om att få ut samtliga mail mellan skatteverket och honom så visade det sig att handläggaren konstigt nog raderat samtliga mail. Och i och med det kunde de med lagstöd säga att samtliga mail inte längre är offentliga handlingar.Min fråga är då, räcker det för en myndighet att radera en offentlig handling för att den ska sluta vara en offentlig handling? Hur kan detta vara lagligt? Vad är då anledningen av att ha en lag om offentlig handling om man ändå som myndighet inte behöver följa den?Fallet: Linus Dunkers, och Dunkers IT.
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tryckfrihetsförordningen – är mail allmänna handlingar? Av handlingsoffentligheten i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) följer att var och en har rätt att ta del av alla allmänna handlingar hos myndigheter. En handling är en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 3 § TF). En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och anses vara upprättad hos, eller inkommen till en myndighet (2 kap. 4 § TF). Ett mail är en upptagning som kan avläsas med ett tekniskt hjälpmedel och anses vara förvarat hos en myndighet då det är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 6 § TF). Mailen anses inkomna till myndigheten när de har anlänt till den, och upprättade när de har expedierats och skickats iväg (2 kap. 9 och 10 § TF). Detta gör att mail som huvudregel betraktas som allmänna handlingar. Ett viktigt undantag är dock privata brev som rör tjänstemannens personliga förhållanden (2 kap. 8 § TF).Raderade mailSom allmän handling anses inte en handling som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information som har gått förlorad i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information (säkerhetskopia) (2 kap. 13 § TF). Detta innebär att raderade mail som endast finns i form av en säkerhetskopia inte räknas som allmänna handlingar. Däremot har Högsta förvaltningsdomstolen uttryckt att myndigheter har en skyldighet att så långt som möjligt återställa felaktigt raderade mail. I HFD 2015:45 förklarades skyldigheten så här: " Med hänsyn till de intressen som bär upp regleringen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen får en myndighet, när en enskild begär att få ta del av en allmän handling som felaktigt raderats i myndighetens ordinarie system, anses ha en principiell skyldighet att så långt möjligt återskapa handlingen från det säkerhetskopierade materialet. Att så skulle ske förutsattes också av lagstiftaren som därför valde att inte reglera detta särskilt."Sammanfattning Mail är som huvudregel allmänna handlingar. De upphör dock att vara allmänna när de raderas. För att reglerna inte ska kringgås och handlingsoffentligheten "urlakas" så har myndigheterna en skyldighet att så långt som möjligt återskapa felaktigt raderade mail. En myndighet kan således inte radera handlingar bara för att undgå offentlighetsprincipen. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Får uppgifter från belastningsregistret publiceras på internet?

2021-01-23 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! En vän till mig har i vår gemensamma kompiskrets avslöjat att jag förekommer i belastningsregistret, han hänvisar till Mrkoll.se där uppgiften finns. Men han säger inget om vad handlar om eller ifall jag blivit dömd för brott eller bara fått strafföreläggande böter. Är detta lagligt?
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om allmänna handlingar hittar du i tryckfrihetsförordningen. Därtill finns bestämmelser om belastningsregister i lagen om belastningsregister.Handlingsoffentlighet är en del av offentlighetsprincipen och innebär en grundlagsskyddad rätt för allmänheten att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). En handling blir allmän genom att den inkommer eller upprättas hos en myndighet, och förvaras där (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Regeringen, domstolar samt statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter är att betrakta som myndigheter. En dom som upprättats hos domstol utgör därmed en allmän handling. För att få del av en specifik dom kan man vända sig till den domstol som förvarar handlingen och begära att få ta del av den.Vissa allmänna handlingarna kan emellertid vara sekretessbelagda enligt reglerna i offentlighets- och sekretesslagen. Uppgifter ur belastningsregistret är sekretessbelagda uppgifter och får endast lämnas ut i enlighet med vad som sägs i lagen om belastningsregister (35 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Som privatperson har du enbart rätt att begära uppgifter ur ditt eget register och andra privatpersoner kan inte begära uppgifter om dig (9 § lagen om belastningsregister). Arbetsgivare inom vissa yrkeskategorier har emellertid rätt att vända sig direkt till polisen och begära ett utdrag ur belastningsregistret, alternativt begära att du visar ditt registerutdrag för att anställas. Belastningsregistret innehåller inte enbart uppgifter om domar, utan det kan även handla om ordningsbot, kontaktförbud etc. MrKoll publicerar information som ursprungligen är inhämtad från myndigheter, inte är sekretessbelagd och således redan tillgänglig för allmänheten via offentlighetsprincipen. Informationen handlar om förekomst i brottmål, tvistemål eller strafförelägganden, men detta är inte att likställa med en individs fullständiga belastningsregister. För publiceringen har de ett utgivningsbevis som utfärdats av Myndigheten för press, radio och tv. För att ett utgivningsbevis ska utfärdas krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts (1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen). Dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar inte verksamheter som fått ett utgivningsbevis, eftersom undantag från reglerna tillåts om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Den verksamhet som MrKoll bedriver är alltså laglig.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss.Med vänliga hälsningar,

motivera avslag om beslut att få ut allmän handling?

2021-02-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Det står i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 6 kap. 8 § tredje stycket att beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas till hovrätt. Jag uppfattar 1 kap. 1 § förvaltningslagen på så sätt att förvaltningslagens bestämmelser om t.ex. motiveringsskyldighet inte är tillämplig på sådana beslut som avses i OSL 6:8.Fråga: Om en tingsrätt avslår en enskilds begäran om att ta del av en allmän handling i domstolens rättskipande verksamhet, ska tingsrätten ange vilken sekretessbestämmelse som beslutet är grundat på?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domstolens skyldigheter1 kap. 1§ förvaltningslagen är tillämplig även på allmänna domstolars handläggning, så som vid begäran av att ta del av allmänna handlingar. Det innebär att förvaltningslagens regler generellt gäller vad avser serviceskyldighet, motivering av beslut och liknande när någon begärt att få ut en allmän handling vid en tingsrätt. Domstolen ska handlägga frågan skyndsamt så snart som möjligt (2 kap. 15§ tryckfrihetsförordningen, TF). Domstolen ska på begäran av en enskilt lämna ut en allmän handling om den inte är sekretessbelagd (6 kap. 4§ OSL). Domstolen ska då först bedöma om det är en handling, om den är allmän och till sist om den är offentlig. Sen ska de antingen underrätta begäraren om beslutet eller lämna ut handlingen. Detta innebär att domstolen ska motivera sitt beslut enligt 32§ förvaltningslagen, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en motivering har uteblivet ska myndigheten i efterhand lämna en sådan motivering om enskild begär det (32§ 3st. förvaltningslagen). Ett avslagsbeslut måste dessutom lämnas skriftligen av myndigheten, ett muntligt besked räcker inte enligt JO (JO 1999/2000 s. 413).Är det en handling som är allmän och offentlig?Det är svårt för mig att mer precist ange om det är så att du har rätt att få ut handlingen. Först måste handlingen anses vara en handling, vilket typiskt sett skriftliga handlingar, bilder, protokoll, upptagningar och liknande är (2 kap. 3§ tryckfrihetsförordningen). Sedan ska domstolen avgöra om handlingen är allmän - alltså om den förvaras på en myndighet och antingen inkommit eller upprättats hos myndigheten (2 kap. 4§ TF). Handlingen ska förvaras i myndighetens lokaler, eller på servrar eller liknande som domstolen kan läsa med hjälp av tekniska hjälpmedel. Vissa typer av sammanställningar så som e-postlistor, mållistor och liknande kan variera beroende på hur lätt det är att sammanställa dessa (2 kap. 6§ 2st TF). En handling ska dessutom fara inkommen eller upprättat hos myndigheten. Inkommen är den vanligtvis när den anlänt till myndigheten, gjorts tillgänglig på server och liknande. Upprättad är en handling vanligtvis när den expedierats (2 kap. 10§ TF) eller när den slutbehandlats av myndigheten, exempelvis när en anteckning i ett dagboksblad är skriven. Vissa handlingar undantas specifik som allmänna, exempelvis minnesanteckningar från rättegångar, andra arbetsdokument som post-it lappar, utkast, säkerhhetskopior och liknande (2 kap. 12-13§§ TF).Slutligen ska domstolen avgöra om handlingen är offentlig, och då göra denna bedömning mot främst offentlighets- och sekretesslagen (2 kap. 1-2§§ TF). Då kan en handling vara sekretessbelagd med hänvisning till olika omständigheter, så som personliga förhållanden eller vissa utredningsåtgärder hos polisen.Om du är missnöjdOm du har fått avslag på din begäran kan du alltså begära att få avslaget motiverat och då har tingsrätten som utgångspunkt skyldighet att berätta detta för dig, vanligtvis med hänvisning till vissa skyddsvärda intressen utifrån offentlighet- och sekretesslagen, utan att nödvändigtvis precisera alltför mycket vad det är som faktiskt är hemligt. Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga det till hovrätten som du skriver, och inget prövningstillstånd krävs (6 kap. 7§ OSL). Överklagandet ska då prövas skyndsamt och tingsrätten ska upplysa dig om hur du överlagar (2 kap. 19§ TF).SammanfattningsvisDomstolen ska alltså som utgångspunkt motivera beslutet, så du ska kunna tillvarata din rätt. Oftast sker detta med hänvisning till vissa sekretessregler i OSL och liknande, så som skydd för persons hälsa och sexualliv, andra personliga förhållanden, eller till skydd för förundersökning och liknande. Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga beslutet till hovrätten. Men för kännedom kan sägas att om tingsrätten avslagit begäran med hänvisning till sekretess, så kommer handlingen inte bli offentlig bara för att den inkommer till hovrätten för prövning. Tilläggas kan även göras att om du är part i målet har du en mer vittomfattande partsinsyn än vad allmänheten har, och kan ibland få ut handlingar trots att de är sekretess, med hänvisning till partsinsynen (10 kap. 3§ OSL). Avslutningsvis vill jag be om ursäkt för att du fått vänta på ditt svar, hoppas det inte kommit försent för dig och att det ändå kan vara till någon hjälp för dig!Vänligen,

Hur kontrollerar jag om någon har körkort?

2021-02-15 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Har XX körkort
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ta reda på en persons körkortsbehörighet kan du vända dig till Transportstyrelsen per telefon eller via e-post. Du kan då begära ut uppgifterna med stöd av offentlighetsprincipen förutsatt att det inte råder sekretess över uppgiften. För att få del av uppgifterna ska du ange personens namn och personnummer tillsammans med din begäran. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Offentlighetsprincipen och GDPR

2021-01-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Har jag rätt få utdrag vad myndigheter , bank , sidor som mrkoll och andra har gett ut till andra eller tagit in för uppgifter om mig ?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara på din fråga kommer jag att använda mig av offentlighetsprincipen och dataskyddsförordningen. OffentlighetsprincipenI den svenska rättsordningen är offentlighetsprincipen central. Principen innebär att allmänheten, det vill säga enskilda individer och företrädare till media har rätt till insyn och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet. Huvudregeln är att allmänna handlingar hos myndigheter ska vara tillgängliga för allmänheten. En handling blir allmän genom att den antingen kommer in till en myndighet eller upprättats av myndigheten. Vidare måste handlingen också vara förvarad hos myndigheten. Däremot kan rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas genom exempelvis sekretess. Att en handling begränsas genom sekretess innebär att det är förbjudet att muntligen eller på något annat sätt röja uppgiften.Handlingar som är offentliga ska lämnas skyndsamt vilket innebär i praktiken att det ska lämnas ut omedelbart. Du behöver inte heller tala om vem du är när du begär att ta del av en allmän handling, vidare behöver du inte berätta varför du vill ha handlingen.Om du nekas att ta del av en handling, så har du rätt att få ett skriftligt besked om detta. Om du anser att en myndighet har gjort fel, så har du möjlighet att överklaga beslutet. GDPR eller dataskyddsförordningenI Sverige gäller även GDPR eller dataskyddsförordningen. Förordningen har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks i samband med att deras personuppgifter behandlas. All information som gäller dig, som identifierad eller identifierbar privatperson omfattas av dataskyddsförordningen. Det gäller exempelvis en persons namn namn, hemadress eller ID-kortnummer. Förordningen hjälper dig som privatperson att kontrollera dina personuppgifter. Vidare stärker förordningen dina rättigheter och hjälper dig undersöka hur dina personuppgifter får användas.Enligt dataskyddsförordningen har du som privatperson rätt att få tydlig information av den som behandlar dina personuppgifter, om hur de används. Detta innebär bland annat att du har rätt till att veta i vilket syfte dina personuppgifter kommer att användas, hur länge dina personuppgifter kommer att lagras, om dina personuppgifter kommer delas med någon, och så vidare. SlutsatsSammanfattningsvis har du rätt att få ta del av handlingar som är allmänna hos myndigheter, då det enligt offentlighetsprincipen ska vara tillgängliga för allmänheten. Däremot är offentlighetsprincipen enbart en huvudregel och det finns undantag från denna princip. Vidare har du med stöd av dataskyddsförordningen rätt att få tydlig information om hur dina personuppgifter behandlas och används. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen,

Hur kontrollerar jag om någon har körkort?

2021-01-15 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Har XX körkort
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ta reda på någons körkortsbehörighet kan du vända dig till Transportstyrelsen per telefon eller via e-post. Du kan då begära ut uppgifterna med stöd av offentlighetsprincipen förutsatt att det inte råder sekretess. För att få del av uppgifterna ska du ange personens namn och personnummer tillsammans med din begäran. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar