Hur vet man om man kan begära ut information från en myndighet?

2019-06-30 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är möjligt att få ut antalet besökare en intagen har fått godkänt för i dagsläget? Jag förstår att det är sekretessbelagt och namn på personerna inte får att få fram, men kan man på något sätt få fram på något sätt antalet telefontillstånd/besöktillstånd en intagen har? Personen i fråga sitter på klass 1 anstalt och jag är nära anhörig, jag vill ha reda på vem som besöker denne.
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida man kan begära ut en allmän handling från en myndighet beror på om handlingen är att betrakta som offentlig. En handling är som huvudregel offentlig om den inte omfattas av sekretess. Det är upp till myndigheten som innehar handlingen att göra en prövning av om handlingen kan lämnas ut eller ej. Jag rekommenderar att du kontaktar myndigheten i fråga och meddelar att du vill begära ut de handlingar du beskriver. Det är alltså endast den aktuella myndigheten som kan besvara frågan om dessa handlingar kan lämnas ut. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Överklagande av myndighetsbeslut enligt förvaltningslagen

2019-06-20 i Myndigheter
FRÅGA |Jag och min fru fick enligt oss felaktiga parkeringsböter utanför vårt hem och vi bestred böterna till polisen. Polisen verkar inte gjort någon egentlig utredning utan beslutar efter ca 8 månader att 'Anmälan om bestridande lämnas utan bifall'Kan man överklaga polismyndighetens beslut, och i så fall hur?Anledningen till att vi vill gå vidare är att böterna avser att vi 'parkerat i terräng', och eftersom det är på gatan nedanför vårt hus där det inte finns några markeringar eller dylikt är det viktigt att vi får klarhet i var man kan stå och eventuellt inte får stå
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen förvaltningslagen (FL).Utredning Av 1-3 §§ FL framgår att lagen ska tillämpas på ärenden hos statliga förvaltningsmyndigheter, förutsatt att det inte rör brottsbekämpande verksamhet. Den så kallade officialprincipen framgår av 23 § FL och innebär att myndigheter är skyldiga att utreda ärenden i den omfattning som dess beskaffenhet kräver innan ett beslut fatta. Kommunikationsplikten som gäller för myndigheter framgår av 25 § FL och innebär bland annat att myndigheten ska underrätta den som är part i ärendet om nytt material som tillförs ärendet, exempelvis genom att myndigheten fullgör sin utredningsskyldighet, och att parten ska få möjlighet att yttra sig över detta. Överklagande av myndighetsbeslut regleras av 40-44 §§ FL. Den huvudsakliga innebörden av dessa paragrafer är att beslut ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol och att beslutet kan överklagas om det är beslut i enskilt fall (det vill säga inte normbeslut) och kan antas påverka någons situation på ett icke obetydligt sätt. Man beaktar främst i denna bedömning faktiska effekter på partens personliga, rättsliga eller ekonomiska situation. Det framgår även att den som är part får överklaga ett beslut om det gått denne emot. Det skriftliga överklagandet ska vara riktat till den instans som ska pröva det men skickas till den myndighet som fattat det överklagade beslutet. Ett beslut ska överklagas inom tre veckor från att parten tagit del av beslutet från myndigheten.Tillämpat på ditt nu aktuella fall kan följande konstateras. Det är tänkbart att Polismyndigheten brutit mot sin utredningsskyldighet och/eller kommunikationsplikt genom att inte utreda omständigheterna ordentligt och kommunicera tillräckligt med dig som part. Jag kan dock inte uttala mig närmare om detta eftersom jag saknar insyn i ärendet. Om du vill överklaga beslutet ska du göra det till allmän förvaltningsrätt. Detta innebär dock inte att du ska skicka överklagandet dit, utan att du ska formulera det med förvaltningsrätten som avsedd mottagare. Själva handlingen skickar du därefter till Polismyndigheten som sedan vidarebefordrar den till den aktuella förvaltningsrätten. Enligt min uppfattning måste du ha rätt att överklaga beslutet eftersom det avser dig som part. Jag anser även att det är fullt tänkbart att du kan anses vara påverkad av beslut på ett icke obetydligt sätt eftersom du har intresse av att på ett principiellt plan säkert veta var vid din bostad du kan parkera och inte, även om jag inte kan uttala mig med någon säkerhet utan närmare insyn i fallet. Beslutet har uppenbarligen gått dig emot. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att du överklagar beslutet enligt vad som framgått i mitt svar eftersom frågan har betydelse för dig och det därför kan vara en god idé att se till att få ett svar med så hög tillförlitlighet som möjligt. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Får anstalten neka mig permission?

2019-06-11 i Myndigheter
FRÅGA |HejDet är så att jag är på vårdvistelse efter ett fängelsestraff och nu har jag ansökt om min sista permission (72h då jag ska till arbetsförmedlingen) har haft 48h permissioner innan men anstalten vill inte ge mig en 72:a fast jag skrivit att torsdagen ska jag på arbetsförmedlingen och på fredagen är det midsommar och stängt.. har bokat möte där.. Har dom rätt att neka mig detta?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Permission under anstaltsvistelse (eller under utslussning) är tyvärr ingen rättighet, utan endast en möjlighet. Det innebär att anstalten inte har någon skyldighet att godkänna permissionen trots att du ska till Arbetsförmedlingen. Anstalten kan exempelvis argumentera för att du kan ändra dina planer under permissionen så du har möjlighet att besöka Arbetsförmedlingen under dina 48h, alternativt lägga permissionen så du kan göra besöket på torsdagen.Däremot är min erfarenhet att reglerna är hårdare desto längre tid en intagen har kvar av sin anstaltstid och att det blir mildare mot slutet. Min rekommendation är därför att du i första hand begär en omprövning av beslutet, förklarar dina skäl och vad du vill att beslutet ändras till. Omprövningen görs då i regel av regionen istället för anstalten. Får du avslag även i det skedet kan du göra en överklagan till förvaltningsrätten. Det finns en möjlighet att domstolen resonerar annorlunda än Kriminalvården.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vilka möjligheter har jag att påverka kommunens detaljplan?

2019-05-28 i Myndigheter
FRÅGA |hej! Får man i en ny detaljplan ta bort möjligheten att komma till befintlig fastighet sedan 1951? Detaljplanen gränsar till min fastighet utan de 4,5 meter som krävs till granne
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om kommunen i en ny detaljplan har rätt att skära av möjligheterna att ta sig fram till din fastighet, eftersom detaljplanen innebär att en byggnad placeras för nära din tomtgräns. Det fanns en bestämmelse i en gammal lag om att byggnader skulle placeras 4,5 meter från tomtgräns. Sedan 1987 regleras istället detta genom planbestämmelser i detaljplanen. Huruvida kommunen får placera en byggnad närmare än 4,5 meter är alltså helt beroende på vad som fanns i planbestämmelsen för den aktuella detaljplanen i området där din fastighet ligger, om den fortfarande gäller. Utifrån omständigheterna i din fråga kan jag inte göra någon bedömning av huruvida kommunen har rätt, eller haft rätt, att placera en byggnad så nära din tomtgräns. Det beror på om det finns en befintlig detaljplan och vad som i sådana fall framgår av planbestämmelsen. Något som dock står klart är att det inte finns några generellt tillämpliga regler om placering på 4,5 meters avstånd längre. Även om jag inte kan ge något specifikt svar på din fråga kan jag redogöra för vilka generella möjligheter du har att påverka kommunens detaljplan, beroende på i vilket stadie som beslutsfattandet befinner sig i. I mitt svar kommer jag därför börja med att gå igenom lite generella regler som kommunen har att utgå ifrån när de ska upprätta en ny detaljplan. Därefter kommer jag att utreda om du kan anses vara berörd av detta beslut och slutligen gå in på vilka möjligheter du har att påverka beslutet. Reglerna jag hänvisar till hittar du i Plan- och bygglagen (PBL) och Förvaltningslagen (FL). Allmänna förhållningsregler för kommunenNär kommunen planerar för en ny detaljplan ska de göra planläggningen så att mark- och vattenområden används för de ändamål som områdena är mest lämpade för (PBL 2:2). Planläggningen ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet, bland annat med hänsyn till möjligheter att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering samt samhällsservice i övrigt (PBL 2:5). Vid planeringen ska hänsyn även tas till att det i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns gator och vägar (PBL 2:7). Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner (PBL 4:1). Kommunen har stora befogenheter att bestämma över hur bebyggelse och annat ska fördelas. Detaljplanen ska bestå av en karta över området som planen omfattas, av vilken det ska framgå hur området delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden (PBL 4:30). Berörda parterDu har störst möjligheter att kunna påverka kommunens beslut om du kan anses vara berörd av den nya detaljplanen. Enligt praxis så anses fastighetsägare som har fastigheter inom, eller precis angränsande till, planområdet i regel vara berörda av detaljplanen. Gränsen har dragits vid fastigheter i grannområdet, om det inte rör åtgärder som har en särskilt omfattande åtgärd som kan komma att påverka dem. Du borde därmed som utgångspunkten anses vara berörd av detaljplaneringen. Samråd och granskningInnan en detaljplan antas ska kommunen ha tagit fram ett planförslag och ha kallat berörda parter till ett samråd (PBL 5:6). Du är sannolikt en berörd fastighetsägare, och ska därför kallas till samrådet (PBL 5:11). Under samrådet har du möjlighet att framföra dina synpunkter på detaljplanen och argumentera för att den ska ändras i den del som berör dig. Resultatet av samrådet ska redovisas av kommunen i en samrådsredogörelse, där alla synpunkter som förts fram ska framgå. Kommunen ska också lämna sina kommentarer och förslag på de synpunkter som förts fram (PBL 5:17). När samrådet är klart ska kommunen meddela sitt planförslag, som kanske ändrats efter samrådet, och låta det granskas under minst två veckor (PBL 5:18). Granskningstiden ger er som är berörda en chans att föra fram eventuella synpunkter på de ändringar som kommunen tagit med i det nya förslaget. När detaljplanen har antagits ska de berörda fastighetsägarna få ett meddelande om beslutet. En förutsättning för att du som fastighetsägare ska ha rätt att få beslutet skickat till dig är att du lämnat skriftliga synpunkter på planförslaget under samråds- eller granskningstiden (PBL 5:29). ÖverklagaOm kommunen antagit detaljplanen utan att ha tagit någon hänsyn till sina synpunkter har du möjlighet att överklaga beslutet till Mark- och miljödomstolen (PBL 13:2 a och 13:11). Beslutet får överklagas av dem som beslutet angår om det gått honom eller henne emot (FL 42 § och PBL 13:8). Överklagan ska, som jag nämnde, göras till Mark- och miljödomstolen, men själva handlingen ska skickas in till kommunen (FL 43 §). Ditt överklagande ska ha inkommit inom 3 veckor från dess att beslutet anslogs på kommunens anslagstavla (PBL 13:16). Eftersom du sannolikt är berörd av beslutet ska du dock också meddelas när beslutet fattats, så att du inte missar överklagandefristen. Genom att överklaga kan du få till en laglighetsprövning, vilket innebär att domstolen endast kommer att pröva om beslutet strider mot någon rättsregel (PBL 13:17). Om kommunen brutit mot någon rättsregel så kan du åberopa det i domstolen. Domstolen kan däremot inte göra någon lämplighetsprövning av kommunens plan.Sammanfattning och hur du går vidareDina möjligheter att påverka detaljplanen beror på om du kan anses vara berörd av beslutet. Om detaljplanen gränsar till din fastighet kan du sannolikt anses beröras av den, särskilt om möjligheten att ta sig till och från din fastighet försvårats i och med den nya planen. För att ha någon rätt att överklaga beslutet krävs dock att du varit aktiv och framfört sina synpunkter under antingen samråds- eller granskningsperioden. Kommunen ska, om du berörs av detaljplanen, ha kontaktat dig och gett dig en möjlighet att ge sina synpunkter på förslaget innan de fattade ett beslut om en detaljplan. Har detaljplanen inte antagits ännu har du alltså fortfarande möjligheter att framföra dina åsikter. För att gå vidare i den här processen, och få lite klarhet i om kommunen kan ha brutit mot några rättsregler, rekommenderar jag att du tar kontakt med en professionell jurist som kan sätta sig in mer i din specifika situation. Lawline har professionella jurister som du kan ta hjälp av, så om du är intresserad av det kan du skicka ett mail till mig på natalie.accord@lawline.se, så kan vi ta fram ett prisförslag åt dig. Du är såklart även välkommen att skicka in en ny fråga till oss. Med detta hoppas jag att du fått en överblick över dina möjligheter.Vänliga hälsningar,

Hemtagningsbegäran

2019-06-30 i Myndigheter
FRÅGA |HejMitt barn togs omhand efter ett bråk och förflyttades till ett SIShem pga inte skulle skada sig eller någon. Efter sex v satt vi i förvaltningsrätten pga soc ansökt om lvu för barnen ska få hjälp med sitt destruktiva beteende säger de. Barnets advokat var bara så duktig i mina öron och alla ja jag menar alla påstående soc skrivit inför detta kunde de inta svara på/förklara när barnets advokat ställde frågor. Så de tre punkter i Lvu 3 fanns inga svar ifrån soc. Vi går emot sluten vård och men vill ha hjälp! Men hjälp hemma, på hemmaplan. Efteråt sa min advokat att jag kunde skicka in om direkt hemtagning så jag låg i framkant när förvaltningsrätten beslutat. Min fråga ang att jag ska be om direkt hemtagning- hur snabbt kan man få hem barnet då? Något jag ska tänka på när jag skickar in eller bara kort skriva: Jag ber om direkt hemtagning av mitt barn.Detta skickas då till sockontoret?!
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hemtagningsbegäran ska inlämnas till socialkontoret. Eftersom socialtjänten har en serviceskyldighet så rekommenderar jag dig att boka ett möte, eller om du haft tidigare kontakt med en handläggare så kan du vända dig till denne och be om hjälp om hur du ska utforma en ansökan om hemtagning. När du skriver din hemtagningsbegäran så tycker jag att du ska säga att ditt barn inte har något vårdbehov samt att det inte finns någon påtaglig risk att hen skadar sig själv genom missbruk, brottslig verksamhet eller socialt nedbrytande beteende. Dessutom tycker jag att du ska skriva att ditt barn vill ta emot all den hjälp som finns hemma och att den är tillräcklig. Tvångsvård är inte behövlig och är inte i linje med barnets bästa. Därför gör vill du göra en direkt hemtagning. Efter att du har ansökt om hemtagning så kommer socialtjänsten att utreda om det finns ett vårdbehov eller inte. Deras beslut är sedan det som gäller. Hur lång tid denna utredning tar kan jag tyvärr inte säga. Hoppas att detta kommer till hjälp!Vänligen,

Kan jag få tillgång till mitt ärende?

2019-06-12 i Myndigheter
FRÅGA |Kan jag få tillgång till mitt ärende
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Om du är part i ett ärende hos en myndighet, så har du rätt att begära ut alla handlingar som rör ditt ärende d.v.s. anteckningar, dokument och intyg, 10 § förvaltningslagen. Sekretess gäller inte mot den person som ärendet rör, utan du som part i ärendet har så kallad partsinsyn. Ibland kan en myndighet bedöma att en part inte får ta del av vissa uppgifter i ärendet (t.ex. om uppgifterna handlar om barn eller annat känsligt), men då har dem en skyldighet att tala om vad handlingarna handlar om, se 10 kap. 3 § offentlighets-och sekretesslagen.För att du ska kunna ta del av handlingarna så behöver du kontakta den myndighet som hanterar ditt ärende och identifiera dig och säga att du vill ta del av alla handlingar som rör ditt ärende.Jag hopas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Tillhandhållande av allmän handling, beslut och avgift.

2019-05-31 i Myndigheter
FRÅGA |Är det reglerat någonstans i avgiftsförordningen att den som begär ut allmänna handlingar ska informeras om eventuell kostad för kopior om antalet sidor överstiger antalet som är kostnadsfria? Jag har begärt ut handlingar från en myndighet och inte blivit informerad om att dessa kan läsas på plats eller om kostnaden för kopiorna. Därmed har jag inte heller givits möjlighet att avstå från begäran om jag inte önskar betala. Handlingarna levererades till mig direkt med en post it lapp där det stod att Kriminalvården kommer att debitera mig med 234 kr. Är beslutet i frågan kring kostnaden överklagningsbar? Tack på förhand.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avgift för tillhandahållande av handlingMyndigheten ska som huvudregel ta ut avgift i samband med att ansökan lämnas in. Om inte detta sker ska sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid. Ett sådant föreläggande får sändas till sökanden med post eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följs inte föreläggandet ska ansökan avvisas. Sökanden ska upplysas om detta i föreläggandet. Om det finns synnerliga skäl får myndigheten avstå från att ta ut avgift före utlämnandet (se Avgiftsförordningen 11§). En handling som skall tillhandahållas bör skickas med post, om inte något annat har begärts. Om mottagaren skall betala en avgift för handlingen, bör avgiften tas ut genom postförskott, om det inte är lämpligare att det sker på något annat sätt (se Förordning om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. 9§). Postförskott innebär att mottagaren får betala innan denne mottager handlingen. Det låter märkligt att de lämnat en post-it lapp med kostnaden. Har du varit i kontakt med myndigheten tidigare och lämnat betalningsuppgifter? I så fall skulle man kunna ifrågasätta att de inte lämnat information om kostnaden för handlingen eller att den kunde läsas på plats eftersom myndigheten har en serviceskyldighet (se Förvaltningslagen 6§). Överklaga beslut om avgift En myndighets beslut om ansökningsavgift får överklagas. Vill man överklaga ska man inom 30 dagar efter den dag då avgiften betalades, hos myndigheten begära ett särskilt skriftligt beslut om avgiften. Detta beslut överklagas sedan hos Skatteverket. Verkets beslut kan inte överklagas (se Avgiftsförordningen 14§ och 23-24§§). Att myndigheten som huvudregel ska ta ut avgift innan handlingen lämnas ut skulle kunna ses som en försäkran om att man som sökande då har möjlighet att avstå att betala och därmed inte få ut handlingen. Dock finns det inget uttryckligt krav i lagen att myndigheten ska underrätta om avgiften. Du har alltså möjlighet att överklaga avgiften, dock oklart huruvida det kommer gå igenom. Eventuellt kan du kontakta Skatteverket så kanske de kan ge dig mer information vad som gäller vid överklagande.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad ska man göra när en grusväg bredvid tomten dammar så att det knappt går att vara i trädgården?

2019-05-20 i Myndigheter
FRÅGA |hej vi har en grusväg 3m utanför tomtgränsen 60m som dammar så att det inte går grilla,bada,att barnen inte kan leka, hoppa studsmatta vi har en merkostnad tvätt,bilar husventilation det är komunens väg till idrottsplats får inget svar från hälsoinstansen vad göra
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ta kontakt med Trafikverket Jag kommer i mitt följande svar anta att det är kommunen som är väghållare i det här fallet, eftersom det är en grusväg som går till en av kommunen ägd idrottsplats. Vid väghållning ingår drift av väg, vilket i sin tur innefattar att hålla vägen i ett sådant skick att olägenhet för människors hälsa förebyggs och undanröjs samt att hänsyn till människors trevnad i rimlig utsträckning uppfylls (4 § och 26 § väglagen). För att uppnå dessa mål kan man bland annat behöva ta till service- och förbättringsåtgärder, som att exempelvis antingen asfaltera en väg eller använda en annan typ av grus (26 § tredje stycket väglagen). Den myndighet som ska se till att kommunen uppfyller sitt ansvar över sina vägar är Trafikverket (6 § väglagen). Ni ska alltså ta kontakt med Trafikverket och förklara situationen. Ta kontakt med kommunens miljökontor Jag vet inte om den så kallade hälsoinstansen du pratar om är att jämställa med det som kommuner brukar kalla "miljökontor". I vilket fall som helst brukar just kommunernas miljökontor ha hand om att se till så att kommuninvånarna befinner sig i en sund miljö fri från vissa hälsoskadliga fenomen som exempelvis buller, mögel osv. Att ta kontakt med dem och uppmana kommunen att göra något åt dammet kan således också fungera. Vänligen