Sekretess gentemot självmordsbenägen person avseende dennes vård

2015-10-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vad gäller om en sucidal person åberopar rätt till att ta del av uppgifter gällande hennes vård? Journal och liknande?
|Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga.Situationen regleras av olika lagstiftning beroende på om vården ges av en privat vårdgivare eller en offentlig sådan (ex. landstinget). Jag kommer därför redogöra för båda alternativen nedan.Vid vård som ombesörjs av det offentliga (som ovan nämnt, ex. landstinget) tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) enligt 2 kap 1 § OSL. Sekretess gäller enligt 25 kap 1 § OSL inom hälso- och sjukvård gällande hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden ”om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”. Huvudregeln är att sekretessen inte gäller gentemot den enskilde/patienten (nedan: patienten) själv såtillvida inte annat anges i OSL. Patienten har alltså rätt att ta del av de uppgifter som finns i ex. en journal, 12 kap 1 § OSL. I 25 kap 6 § OSL stadgas dock ett undantag. Enligt bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om den patientens hälsotillstånd om det med hänsyn till vårdens ändamål är av synnerlig vikt att den patienten inte får ta del av uppgiften. Det måste alltså med hänsyn till ändamålet med vården vara av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas ut. Bestämmelsen innebär att vårdpersonalen underkastas tystnadsplikt och inte för röja uppgiften för den patienten. Kravet på synnerlig vikt är ett relativt högt krav. Uppgiften måste röra patientens hälsotillstånd och det måste alltså vara av synnerlig vikt med hänsyn till vårdens ändamål. Är patienten suicidal och är det av synnerlig vikt att uppgift ej lämnas ut ex. om det anses föreligga en stor risk att patienten försöker ta sitt liv om han eller hon får del av uppgiften så finns således en möjlighet att sekretess kan komma och gälla gentemot den honom eller henne. Vad som utgör ”synnerlig vikt” avgörs genom en bedömning i det enskilda fallet. Det finns således ingen ”lista” på omständigheter som måste vara uppfyllda för att sekretessen ska gälla gentemot den enskilde själv. Ombesörjs istället vården av privat vårdgivare tillämpas patientsäkerhetslagen (2010:659). Enligt 6 kap 12 § patientsäkerhetslagen gäller tystnadsplikt för vårdpersonal gällande patientens hälsotillstånd eller uppgifter gällande andra personliga förhållanden. Tystnadsplikten gäller även gentemot patienten själv om det är av synnerlig vikt med hänsyn till vårdens ändamål att patienten inte får del av uppgiften. Slutligen, för kort sammanfatta kan alltså följande sägas: Sekretessen gäller som huvudregel inte mot patienten själv men kan göra det om det med hänsyn till ändamålet med vården är av synnerlig vikt att patienten inte får ta del av uppgiften.Jag hoppas att Du har fått svar på Din fråga.Med vänlig hälsning,

Kvarglömd nål i buken och patientskadeersättning

2015-07-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej jag har blivit opererad på malmö sjukhus.under min operation så glömde man kvar en nål i buken samma någon form av metall kula. Nu vill man inte hjälpa mig har cd skiva med bilder från rönken som visar allt samt utlåtande från en professor och välkänd kirurg i österike som hittat objekten i buken på mig.undrar vad jag har rätt att kräva i vård och ersättning MvH
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom främmande föremål i form av en nål och en metallkula har kvarglömts i din kropp så rör det sig om en personskada. Patientskadeersättning lämnas för personskada om en sådan kan anses ha uppkommit med övervägande sannolikhet genom exempelvis en operation, vilket framgår av Patientskadelag (1996:799) 6 § första stycket, punkt 1. Eftersom röntgen visar att det finns främmande föremål i din buk och professorn från Österrike går i god för detta, samt att det allmänt kan anses vara osannolikt att du har fått föremålen i din kropp på något annat sätt än genom operationen, så torde kravet på övervägande sannolikhet vara mer än uppfyllt, varvid du har rätt till ersättning. Skadeståndet kan komma att omfatta exempelvis ersättning för sjukvårdskostnad för att åtgärda personskadan och för sveda och värk (Patientskadelag 8 §, och Skadeståndslag (1972:207) 5:1 första stycket, punkt 1 och 3).Jag förutsätter att du med Malmö sjukhus avser Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Eftersom Skånes Universitetssjukhus i Malmö hör till Region Skåne, det vill säga är offentligt finansierad, så är sjukhuset anslutet till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Du kan med andra ord göra en gratis anmälan till LÖF angående din patientskada för att få ut din ersättning från sjukhusets patientförsäkring via http://lof.se/. Skulle LÖF neka dig ersättning så kan du vända dig till Patientskadenämnden för att pröva ditt anspråk. Nämndens prövning är kostnadsfri och ska verka för att patientskadelagens regler tillämpas enhetligt i Sverige, men dess uttalande är dock endast rådgivande. Du kan dock också vända dig till domstol med ditt skadeståndsanspråk för att pröva din rätt till ersättning. Med hänseende till vad du har berättat om bevisningen så bedömer jag att du i ett sådant fall har goda chanser att få ersättning för åtgärdande vård och sveda och värk.Vidare kan du också vända dig till den patientnämnd som finns i din kommun eller region för ytterligare stöd och vägledning. Sådana nämnder har nämligen i uppgift att exempelvis tillhandahålla information och rapportera iakttagelser som är av betydelse för dig som patient, exempelvis att sjukhuset vägrar åtgärda patientskadan. Detta framgår av Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. 2 § första stycket, punkt 1 och 4. Eftersom patientnämnden är fristående från hälso- och sjukvården så kan deras vägledning vara värdefull med hänseende till sjukhusets synbarliga ovilja att hjälpa dig. Med vänlig hälsning

Patientdatalagens tillkomst samt internationella förhållanden

2014-03-08 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, Jag undrar vilket år och genom vilken lag, patienters rätt till insyn i egen patientjournal kom. Råkar ni veta om internationella förhållanden är det också intressant. (Alltså om Sverige var tidigt eller sent ute i sammanhanget.) Tack för hjälp!
Sandra Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Patientdatalagen(2008:355) infördes den 1 juli 2008.Denna lag ersatte patientjournallagen och vårdregisterlagen.Patientdatalagen innehåller uppgifter om vilka som är skyldiga att föra journalhandlingar och vad dessa ska innehålla samt vilka rättigheter och skyldigheter patienter och sjukvården har gällande journalhandlingarna.År 1995 kom EU med ett dataskyddsdirektiv (95/46/EG), vilken medlemsländerna var skyldiga att implementera. Direktivet ska ha implementerats senast år 1998. Detta innebär att samtliga EU-länder har liknande personuppgiftslagar, vilka också ska ha implementerats runt samma tid.Hoppas du fick svar på din fråga.Bästa hälsningar,

Sekretess inom sjukvården

2013-03-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur hanterar jag rent juridiskt en situation inom vården då jag som praktikant ombedds av en patient att inte säga något om patientens matvägran inför mina kollegor eller anhöriga?
|Hej, Din fråga aktualiserar Offentlighets- och sekretesslagen som du kan hitta här: https://lagen.nu/2009:400Kapitel 25 i denna lag reglerar sekretess inom hälso- och sjukvården. I 1 § sägs att sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.  Denna bestämmelse används också på de personer som i och för sin utbildning deltar i arbetet inom hälso- och sjukvården, såsom praktikanter. En uppgift är sekretessbelagd oavsett hur den lämnas, den kan lämnas både muntligen eller genom en skriftlig handling. Det innebär att de uppgifter som lämnats till dig är sekretessbelagda om patienten inte samtycker till att de lämnas vidare. Har du ytterligare funderingar får du gärna höra av dig igen. Vänligen, Evelina Lund

Skada i örat vid operation

2015-09-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Min pappa gjorde en operation i örat för att trumhinnan var skadad. Efter denna operation så blev han totalt döv i de öra han opererade. Så min fråga är hur går jag tillväga för att min pappa ska få ersättning eller få sin hörsel tillbaka? Om de finna någon som kan hjälpa få undrar jag vem och hur jag kan kontakta denna person som kan driva fallet eller åtminstone kolla på de? Med vänlig hälsning, Abbe
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Det som blir närmast aktuellt i din pappas fall är frågan om han är berättigad att få ut patientskadeersättning. Eftersom skadan sitter i örat så rör det sig om en personskada. Om operationen kan visas med övervägande sannolikhet ha orsakat skadan, och skadan hade kunnat undvikas genom ett annat utförande eller annan tillgänglig metod som enligt en medicinsk bedömning i efterhand skulle ha tillgodosett samma behov på ett mindre riskfyllt sätt, så lämnas ersättning till din pappa. Detta framgår av Patientskadelag (1996:799) 6 § första stycket, punkt 1. Det innebär med andra ord att det först måste visas med en sannolikhet som överstiger 50 % att operationen orsakade faktumet att din pappa nu är döv. Eftersom jag inte är skolad i medicinska frågor så kan jag inte ge något svar på frågan om sannolikheten.Din pappa kan dock göra en patientskadeanmälan hos vårdgivarens försäkringsbolag som i sin tur gör en medicinsk och juridisk utredning av hans möjligheter till ersättning. Om vården tillhandahölls av ett offentligt sjukhus eller en privat läkare med avtal med landstinget eller regionen så är det Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) som din pappa ska vända sig till. Löfs handläggning är kostnadsfri och anmälan kan göras via deras hemsida, antingen via deras webbtjänst eller genom att skriva ut en blankett som din pappa fyller i och postar. Om din pappa vill ha hjälp med att fylla i blanketten så kan han vända sig till patientombudet vid det sjukhus där han fick behandling. Löf har som målsättning att färdigställa utredningen inom sex månader. Om din pappa däremot behandlades av en privat vårdgivare utan avtal med det offentliga så kan han kontakta denne för att ta reda på uppgifterna till vårdgivarens försäkringsbolag.Skulle försäkringsbolaget komma fram till slutsatsen att din pappa inte är berättigad till patientskadeersättning, exempelvis på grund av att något orsakssamband inte kan visas, så kan han vända sig till Patientskadenämnden för att begära en kostnadsfri prövning av beslutet. Nämndens uttalanden är endast rådgivande, men försäkringsbolagen brukar i regel rätta sig efter dem.Om varken försäkringsbolaget eller Patientskadenämnden ger din pappa rätt i saken så kvarstår endast domstolsprövning. Om din pappa vill ta upp saken i domstol så är det värt att notera att han har bevisbördan för att visa på orsakssambandet mellan operationen och skadan. Skulle han förlora tvisten i domstol så blir han också skyldig att betala försäkringsbolagets rättegångskostnader, vilket framgår av Rättegångsbalk (1942:740) 18:1. Mot bakgrund av detta så rekommenderar jag starkt att din pappa i en sådan situation först vänder sig till en jurist specialiserad på vårdfrågor som kan göra en prognos, utifrån både medicinska och juridiska aspekter, för sannolikheten att din pappa kan vinna en sådan tvist i domstol. Med vänlig hälsning

Medicinsk turism i utlandet och patientförsäkring

2015-07-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejJag sitter och håller på att starta upp ett bolag för medicinsk turism från Sverige till Lettland. Innefattas jag som förmedlare av medicinsk vård av patientskadelagen i Sverige och måste därmed ha en Patientskadeförsäkring?Tack på förhand!
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som utgångspunkt så ska vårdgivare ha en patientförsäkring. Detta förutsätter dock att alla skador som kan uppkomma i verksamheten omfattas av Patientskadelag (1996:799) (Patientskadelag 12 §). Begreppet ’privat vårdgivare’ omfattar alla som bedriver hälso- och sjukvård inom den privata sektorn, oavsett om dessa är enskilda företagare eller juridiska personer (Patientskadelag 5 § andra stycket). Hälso- och sjukvård avser i sin tur åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, skador, kroppsfel och barnbörd, liksom sjuktransporter, som utövas av hälso- och sjukvårdspersonal. Detta framgår av Patientskadelag 5 § andra stycket, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 1 § första stycket, och Patientsäkerhetslag (2010:659) 1:4 första stycket. Eftersom du endast tycks inrikta dig på att förmedla de medicinska tjänsterna i utlandet så är det osannolikt att du kan anses som vårdgivare, varvid du inte omfattas av Patientskadelagen och dess krav på patientförsäkring. Även om du också tillhandahållet transporten till Lettland så anses detta inte heller som sjuktransport, med hänseende till att begreppet 'sjuktransport' avser vägbundna sådana, primärt landstingets ambulanstransporter (jämför Hälso- och sjukvårdslag 6 §).Även om du mot förmodan skulle anses som vårdgivare så kan du definitivt inte anses skyldig att ha en patientförsäkring med hänseende till att en förutsättning för att patientskadeersättning ska lämnas ut är att skadan har uppkommit i samband med hälso- och sjukvård inom Sveriges territorium (Patientskadelag 3 §). Lagen är med andra ord inte tillämplig på patienter som vårdas utomlands, även om de befinner sig på anläggningar som drivs av dig i egenskap av svensk vårdgivare eller på annat sätt kan anses vara inom ramen för svensk sjukvård, eftersom den inte omfattar skador som uppkommer i utlandet. Eftersom patienterna vårdas utomlands så får de försäkras genom frivilliga åtaganden av den som anses som vårdgivare. Om förmedlingen däremot föregås av att du exempelvis genomför en undersökning eller diagnosticering i Sverige så är personskada som med övervägande sannolikhet kan anses ha orsakats av dessa åtgärder omfattad av Patientskadelagen (jämför Patientskadelag 6 § första stycket, punkt 1 och 3). Under sådana omständigheter så är du skyldig att ha patientförsäkring. Jag hoppas att detta svar i någon mån har bidragit till att klargöra läget. Om något skulle vara fortsatt oklart så är du givetvis välkommen att återkomma till mig. Med vänlig hälsning

Lex Sarah och de anställda

2013-06-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Vad betyder Lex Sarah exakt och vad innebär det för mig som anställd?
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Lex Sarah är de bestämmelser som finns i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen. Den reglerar de anställdas skyldighet att rapportera missförhållanden och för arbetsgivaren att efter tagit emot en rapport utreda missförhållandet. Som anställd så finns det en rapporteringsskyldighet vid missförhållanden och risker för missförhållanden som drabbar en eller flera enskilda. Rapporten ska lämnas till den som bedriver verksamheten och det borde framgå i era rutiner till vem du ska lämna rapporten. Bästa hälsningar, 

Närståendes rätt till information om patient som intagits för tvångsvård enligt LPT.

2013-02-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Jag har en dotter som är 23 år och som tyvärr är psykiskt dålig långa perioder sedan 2007 och inlagd på LPT. Flertalet självmordsförsök, skadar sig själv genom att skära/hugga sig eller svälta sig. Allt detta har jag levt med i snart sex år och jag blir alltid motarbetad av psykvården, nu undrar jag. Har jag några rättigheter som anhörig att få reda på något enligt lagen och vad i så fall? Jag vet om att dom har tystnadsplikt men finns det något jag får veta? Att leva i all denna ovetskap har och tär på min hälsa och nu vet jag inte vart jag ska vända mig. 
| Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som du säkert vet så innebär en intagning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) att patienten inte har kunnat tillgodoses vård genom lämnat samtycke. Beslut fattas efter att läkarintyg utfärdats och särskilda undersökningar företagits, se 2, 3 och 4 §§ LPT. Här följer en länk till LPT: https://lagen.nu/1991:1128 Din fråga vad du som anhörig har rätt till att få veta kan utläsas ur 16 och 17 §§ LPT. Av dessa paragrafer framgår att snarast efter att patienten har tagits in för tvångsvård så ska en vårdplan upprättas. Denna ska innehålla vilka behandlingsåtgärder och andra insatser som ska vidtas för att syftet med tvångsvården ska uppnås och dess resultat bestå. Så långt möjligt skall planen upprättas i samråd med patienten och om det inte är olämpligt skall samråd också ske med dennes närstående, vilket i detta fall är du. Detsamma gäller förloppet under behandlingens gång, se 17 § LPT. Detta knappa svar är det enda jag kan ge dig. Om du inte vet med dig att man gjort bedömningen att samråd med dig som närstående skulle vara olämpligt är det som utgångspunkt enligt lagen något som bör ske. En sådan situation skulle kunna vara att patienten och de närstående på något sätt är i konflikt med varandra eller att patienten motsätter sig att kontakt tas med de närstående. Att komma ihåg är att syftet med stadgandet att möjliggöra en så bra vård som möjligt för den intagne och det faktum att samråd ska ske även med närstående inte är en rättighet som är förbehållen dig i första hand, utan fokus ligger på hitta en så bra lösning som möjligt för den intagne. Hoppas mitt svar är något klargörande. Stort lycka till med allt!Vänligen,Emelie Fyhrqvist