Frågor & Svar

Hej.

I december 2016 kom en liten 5 veckors pojke till min dotter. Familjehems placerad med ett lvu. Har haft övervakade besök med sin biologiska pappa, 4 timmar i månaden. Socialen har nu gjort en utredning där dom rekomnenderade att pojken som nu är 2 år och 3 månader ska flytta hem till sin biologiska pappa ( som han aldrig bott ihop med) om ca 6 månader. Då är han 2 år och 9 månader. Nu väntar vi på att nämden eller om det är rätten ska säga sitt. Denna lille kille som inte vet om annat än att bo hos mamma och babba ( min dotter och svärson). Jag är hans mormor , han har morfar ,moster, kusiner , farmor, farfar , farbror och övriga släkt och vänner . Precis allt mister han . Ja , givetvis mister vi honom och det är med sorg i hjärtat. Men vi är vuxna vi förstår. Men den lille kommer ju inte att förstå varför inte mamma och babba kommer . Varför vi inte finns mer. Vilket svek detta måste kännas i honom . Han är väldigt verbal och en klok liten kille. Som kommer med sin mammas telefon och vill ringa till mormor. Hans biologiska pappa kommer inte att låta honom ha någon kontakt med oss. Det har kanske inte med saken att göra men vill ändå påtala att den biologiska pappan är 63år.

Enligt socialen har min dotter och hennes man inga rättigheter alls. Utan dom är bara en tjänst som familjehem som socialen köpt av dom . Pengar , pengar, pengar. Och den som får betala är en liten kille på 2år och 9 månader. Finns det något att göra ?

Vad är syftet med marklov? När behövs marklov? Vem, om inte alla, är skyldiga att söka marklov? D v s är t ex en kommun inte skyldig att söka marklov för en åtgärd som en enskild person eller ett företag varit skyldig att söka marklov för?

Hej! Jag är 15 år ch jag har bott i Sverige i 3 år. Jag har permanent uppehålsstillstånd och jag ansökte om svenskt medborgarskap för ett par månader sedan. Jag var då tvungen att skicka mitt "pass" till migrationsverket för att göra ansökan. På migrationverket hemsida står det att väntetiden brukar vara 28 månader. Jag tänkte att skulle resa till frankrike nu i juni, men jag har inte mitt pass. Min fråga är att om jag kan på något sätt göra min resa ändå. Kanske med provisoriskt pass eller om det finns någon annan lösning.

Frågan gäller bygglov för tillbyggnad. Fastigheten är bebyggd med en enfamiljsbostad (220 Småhusenhet) sedan 1929. Den ligger inom detaljplanelagt område för industriändamål. Stadsplanen vann laga kraft den 2 mars 1973. Vid en muntlig fråga svarar bygglovshandläggaren att de inte kan ge bygglov med hänvisning till att det skulle avvika från detaljplanens syfte om industriändamål. Området är under utredning för ny detaljplan för bostadsändamål men det arbetet verkar ha avstannat. Bygglovshandläggaren föreslog Attefallstillbyggnad, men en något större tillbyggnad skulle passa bättre.

Min fråga är om det kan finnas utrymme för undantag. Främst funderar jag på PBL 9 kap §31c punkt 2 om undantag för "lämpligt komplement". Kan den tillämpas i ett fall som det här? Jag fick visst hopp av Prop. 2013/14:126 S181ff och S309ff.

Tidigare har tillbyggnad på en grannfastighet inom samma detaljplan beviljats (1996). Kan sådana undantag spela någon roll?

Vart vänder man sig för att överklaga regeringsbeslut

Ekonomiskt bistånd..Jag har haft underskott 3 månader bak i tiden räknas det med det i nästkommande månad alltså räkna in det som inkomst för den månaden jag söker för? Ex

November inkomst 3000kr december 2100 januari 0kr räknat in 2100 som inkomst i januari, alltså december månads underskott enligt sociala normen.

Om dottern är rädd att sin pappa ska slå henne och inte är trygg att träffa honom själv

Måste jag då skicka iväg henne?

Fick idag höra att socialtjänsten bestämt att dom kommer ta mitt barn, är inte ens gravid. Kan dom bestämma det? Har inte gjort nått fel utan dom har misstanke om droger.

Jag vill jättegärna ha barn men nu vågar jag inte efter jag fick höra det här.

Har en social sektretetare rätt att neka mig socislbidrag bara för att Jag råkar lida av agorafobi ?

Hej,

Jag glömde oavsiktligt kvar en mobiltelefon på bänken under en tenta på högskolan. Tentavakten upptäckte detta och gjorde, som hon ska, en anmälan till disciplinnämnden. Disciplinnämnden dömde mig till avstängning, med ekonomiska, praktiska och sociala konsekvenser som följd.

Min invändning är följande. Högskoleförordningen 10 kap. som reglerar disciplinärenden talar indirekt om uppsåt, "försök till vilseledande", som ett kriterium för att avstängning ska vara möjligt. I disciplinnämnden togs dock ingen hänsyn till detta, trots att tentavakten och jag samstämmigt sa att det sannolikt handlade om en ren olycka. Man menade tvärtom att det faktum att jag brutit mot tentamensreglerna, oavsett bakgrunden till detta, var fullt tillräckligt för avstängning. I mina överklaganden har jag framhållit disciplinnämndens tveksamma resonemang, men varken i Förvaltningsrätten eller Kammarrätten har jag fått gehör för detta. Det ser alltså ut att vara näst intill omöjligt att få rätt i domstol eftersom det verkar krävas att man kan bevisa att man är oskyldig. I direkt strid mot den oskyldighetspresumtion som är en grundpelare i vårt rättsystem. I en prejudicerande dom, RÅ 1996, ref 15, frias en student i ett snarlikt fall, vilket tyder på att jag tänker rätt. Men detta verkar snarare vara undantag än regel.

Har uppsåtsfrågan verkligen igen betydelse i detta sammanhang, såsom disciplinnämnden hävdar? På vem ligger bevisbördan? Vilka är beviskraven?