Frågor & Svar
Kan kommunen kräva att en olovlig byggnad rivs för att få bygglov för renovering av annan byggnad?
Hej,
Vi funderar på att förvärva en fastighet. På fastigheten finns ett bostadshus om 100kvm, ett ligitimt gästhus om 25 kvm samt olovligt uppfört garage på 20 kvm från mitten på 80 talet. Garaget ligger på punktprickad mark och dikt an tomtgränsen. 2004-2008 försökte fastighetsägaren få de olovliga garaghuset lovlig men 2008 avslog kommunen. 2004 hade redan gått mer än 10 år sedan garaget byggdes så kommunen kunden inte begära rivning. Ingen korrespondens från kommunen har skett sedan 2008. Huvudhuset är 100 år gammalt och nergånget samt förvanskats där de gamla detaljerna tagits bort. Köper vi fastigheten vill vi ändra planlösningen i bostadshuset genom att addera en toalett, ändra fönster positioner samt återställa husets design. Huset ligger i ett gammalt fiskarsamhälle av kulturintresse. För att kunna byta fönster och fasad krävs bygglov. Vi ämnar lämna garaget som det är. Nu läser jag att i PBL Kap 9, paragraf 30, 1a och b så kan KAN kommunen kräva att garaget rivs om jag skall få bygglov för de förändringar av bostadshuset vi vill göra. Är det vanligt att kommunerna tar till detta sätt? Kan man eventuellt hävda att vår förändring är liten enlig paragraf 30a så de skall ignorera garaget är olovligt? Finns några rättsfall där fastighetsägare vunnit mot kommunen i liknande situationer?
Överklaga kommunfullmäktiges beslut
Hej! Vad finns det för möjligheter till överklagan av ett i kommunfullmäktige redan fattat beslut om att etablera en vindkraftpark? Vilka felaktigheter exvis i beslutsprocessen eller i informationen till de boende skulle kunna riva upp beslutet?
Med vänlig hälsning,
Maria Andersson
Över 10 år gammalt svartbygge - vad kan begäras av mig som fastighetsägare?
Hej.
Jag köpte ett hus 2006 som jag nu vill sälja.När huset annonserades ut anmälde ngn till kommunen att ngt kanske inte stod rätt till med bygglovet pga av att huset verkade avvika från detaljplan.
Efter två års snårig kommunikation med kommunen säger de nu att ett lovföreläggande troligen kommer att utfärdas för en tillbyggnad av ett outnyttjad grund som gjorts.Ca. 30 kvm.
Den tidigare ägaren/byggnadsherren har alltså gjort huset större invändigt än vad som finns med på de beviljade bygglovet.
Jag har bevis på att inga utbyggnader av ngt slag skett sen jag köpte huset.
Kommunen föreslår att jag söker bygglov i efterhand men ger inga garantier för att det ska beviljas.
Om jag söker bygglov i efterhand, vilka byggregler gäller, de nya, eller de som gällde när huset byggdes?
Jag har gång på gång påpekat att bygget är preskriberat o föreslagit att de får ritningar som det ser ut för en enkel uppdatering, men de är oresonliga.
Tilläggas bör att under vägs har kommunen brustit i att diarieföra ngt tillsynsärende kring detta, jag har aldrig fått information om att ett sådant ärende startats.
Kommunen hittade från början ej heller något bygglov eller slutbesked överhuvudtaget, det tog två år innan de till slut fann dem, de hävdar att det berott på digitaliseringen som gjordes ca 2006.
Slutbesked finns alltså från 2006.
Vad göra, känner mig maktlös!
Mvh
Vad gör man om chefen är jävig?
Är det en jävsituation om chefen på ett LSS boende väljer att skola in en vän (utan intervju) och väljer samtidigt att avstå från att skola in okända personer då vännen behöver jobb då hen är kortidspermiterad från sitt egna företag? Om ja jäv vad gör jag då? Vart anmäler man det?
Vad gäller i fråga om en dom avseende en detaljplan? Och har jag rätt att ta del av en ärendehandläggning hos kommunen?
Fråga angående detaljplan.
Del av detaljplan har överklagats och vunnit i tingsrätten men överklagats av kommunen som sedermera vann i övermiljödomstolen. Vid förfarandet gjordes syn på plats och kommunen bilade noggranna ritningar och illustrationer på hur husen skulle påverka utsikten. Bland annat skulle berörda (2 stycken av 8) hus inte ha fläktrum mm på taken, vilket menligt skulle påverka hushöjden/utsikten.
Jag har i inlaga till övermiljödomstolen nämnt min oro för extra påbyggnader vilket kommunen motsagt och hänvisat till deras inlämnade ritningar och illustrationer och byggnadernas maxhöjd.
Dock medger detaljplanen fläktrum även på de berörda husen.
Frågan är, vad gäller? Kommunens utsagor, ritningar och illustrationer vid förhandlingen som möjliggjorde att Detaljplanen vann laga kraft, eller det som detaljplanen i praktiken säger?
Följdfråga, har jag rätt att ta del av kommande bygglovsansökan innan detta klubbas?
(enligt kommunen ska jag avvakta tills till ansökan är behandlad)