Lagen om namn och bild i reklam

2013-09-17 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Om en fotograf sålt bilder på mig utifrån att bilderna ska användas för en katalog både i tryckt form och som pdf-variant att hämtas på webben men att företaget som köpt dem använder bilderna i helt andra ändamål vem är det då som är ersättningsskyldig? Muntligt och skriftligt kontrakt mellan mig och fotografen är att bilderna enbart skulle användas i en katalog. Företaget använder bla. mitt ansikte på en kaffemaskin som säljs över stora delar av europa och i marknadsföringssyfte utöver vad som sagts.
|Hej och tack för din fråga!Alla personer är skyddade mot att tvingas medverka med namn eller bild vid marknadsföring mot sin vilja genom lagen om namn och bild i reklam, lagen återfinns här: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19780800.HTM. Om ditt ansikte används på en kaffemaskin är detta marknadsföring som avses i lagens 1 §. Enligt lagen kan den som av uppsåt eller grov oaktsamhet bryter mot lagen dömas till böter (som går till staten) enligt 2 §. Ersättning kan Du få enligt lagens 3 §. Om utnyttjandet av din bild används med uppsåt eller oaktsamhet, har du förutom rätt till skadestånd för ekonomisk skada även rätt till ersättning för ideella skador som t.ex. lidande. Du kan även kräva att framställningen på kaffemaskinen ska ändras eller att den ska förstöras enligt 4 §. Så länge inte fotografen har brutit kontraktet (och att du skulle kunna få ersättning av den personen p.g.a. kontraktsbrott) är det företaget som marknadsför bilderna som är ersättningsskyldiga enligt 3 § i lagen om namn och bild i reklam. Om fotografen brutit mot ert kontrakt och medverkat till överträdelsen av lagen kan säkert även fotografen bli ersättningsskyldig som medverkande enligt 3 §.Mitt tips är dock att ta kontakt med företaget då jag förstår det som att fotografen inte medverkat till överträdelsen.Jag hoppas att rättsläget blev lite klarare, lycka till!Mvh

Smutskastning av annat företag

2013-06-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Vilka lagar bryter ett företag mot om de aktivt letar upp ett företags kunder och där ljuger och påstår att bolaget är bedragare i rent syfte att skada företaget? Vilka åtgärder kan man som företag vidta mot sådana "förtal"?
Sebastian Caicedo Gordh | Hej och tack för din fråga! Det ska först påpekas att brottsbalkens bestämmelse om förtal (5 kap. 1 §, se här) knappast kan bli aktuell här. Den bestämmelsen skyddar nämligen enbart enskilda personer och inte föreningar, bolag eller andra kollektiva enheter. Detta brukar beskrivas som att det i Sverige saknas skydd mot så kallat ekonomiskt förtal. Förvisso brukar man i juridisk litteratur säga att om det är så att yttrandena är att förstå så att det i själva verket är en eller flera enskilda personer (och inte föreningen i sig) som utpekas så föreligger ändå förtal. Vägledande praxis saknas dock, och man bör alltså utgå från att bestämmelsen i allmänhet inte är tillämplig i sådana här situationer, då det är ett företag/bolag som ”förtalas”. Men är det så att ett företag (A) letar upp ett annat företags (B) kunder då man marknadsför produkter i sin näringsverksamhet och ljuger och påstår att företag (B) är bedragare etc. kan marknadsföringslagens (se https://lagen.nu/2008:486) bestämmelser aktualiseras. I sådant fall är det främst bestämmelsen i 18 § om jämförande reklam som är intressant. Det är nämligen inte tillåtet att i sin reklam misskreditera eller vara nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet eller förhållanden. Gör man det kan man bli skadeståndsskyldig gentemot det utpekade företaget (enligt 37 §, talan väcks i sådant fall som huvudregel vid Stockholms tingsrätt enligt 50 §). Men för att lagen ska vara tillämplig krävs som sagt att smutskastningen sker i företagets marknadsföring. Med marknadsföring i lagens mening menas reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter (3 § stycke 6). Eftersom jag inte känner till några närmare detaljer om hur det har gått till i det här fallet är det dock svårt att göra någon bedömning av huruvida smutskastningen skett inom ramen för marknadsföring eller inte. Hör gärna av dig om du undrar över något mer. Vänligen

Tidigare arbetstagares ersättning för namn och bild i reklam

2013-05-17 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Min förra arbetsgivare använder mitt namn och bild i sin marknadsföring, kan man driva det till skadeståndsskyldighet? Det är nu 3 veckor sedan jag slutade på min arbetsplats och jag hade 3 månaders uppsägningstid så arbetsgivaren har haft god tid på sig att ändra på företagets hemsida.
Marcus Holming | Hej, och tack för din fråga! Den lag som är tillämplig är lagen om namn och bild i reklam. Enligt 1 § krävs att näringsidkaren, din förra arbetsgivare, har getts ditt samtycke att använda ditt namn och din bild i reklam. Har du inte lämnat samtycke har du rätt till vederlag enligt 3 §. Vederlaget bestäms efter praxis i reklambranschen och kan exempelvis motsvara normalt arvode för en modell om det är vad det rör sig om. Kända personer som Ingvar Oldsberg och Robert Gustafsson har tillerkänts högre belopp i praxis. Var reklamen utformad på ett sådant sätt att du framstår som osympatisk eller klandervärd kan du ha rätt till kränkningsersättning (skadestånd). Var reklamen att anse som en del av din roll som arbetstagare ska vederlag ha betalats ut som en del av din lön. Beträffande rätten för arbetsgivaren att fortsätta använda ditt namn och din bild i reklam i det fall du tidigare samtyckt (genom tjänsten eller på annat sätt) torde samtycket endast gälla den reklamkampanjen och inte en ny, men det blir en fråga om att tolka avtalet.

Användning av namn och bild vid marknadsföring

2012-11-26 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag har varit anställd på ett företag som har publicerat namn och bild på mig i marknadsföringssyfte. Men nu har jag blivit uppsagd den 13/10-2012. Men de använder mitt namn och bild fortfarande. Får dom det utan mitt tycke? Kan jag kräva skadestånd för detta?
Hannah Jakobsson |Hej! Tack för din fråga. I 1 § Lag (1978:800) om namn och bild i reklam framgår att en näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet i vilken annans namn eller bild utnyttjas inte får göra detta utan samtycke. Med namn jämställs även någon annan beteckning som klart utpekar en viss person. Begreppet ”bild” innefattar varje bildåtergivning som innehåller en identifierbar individ. Av förarbetena framgår att det klandervärda handlandet ligger i att näringsidkaren åberopar den andra som argument för den nyttighet hen marknadsför och genom detta försöker dra vinning av dennes utseende eller anseende. För att lagen ska vara tillämplig krävs alltså att en näringsidkare för kommersiellt bruk tydligt använder din bild och ditt namn. För att användningen av materialet ska kunna klandras krävs att detta sker olovligen. Alltså utan samtycke från den person som förekommer i bilderna. Om marknadsföringen i sig inte har förändrats, kan det vara möjligt att din tidigare arbetsgivare kan argumentera för att du initialt samtyckt till att medverka i marknadsföringen. Samtycket kan dock begränsas. Det kan gälla enbart i ett specifikt sammanhang eller inte gälla alls när anställningen upphört. Detta är något som du själv får argumentera om. Skulle bilderna förekomma i ny marknadsföring är det inte sannolikt att ditt samtycke kommer gälla även för detta. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 1 § i ovan nämnda lag kan åläggas böter eller skadestånd. Vid en överträdelse kan domstolen på yrkande av utnyttjad part även besluta att det marknadsförda materialet ska ändras eller förstöras för att förhindra ytterligare missbruk. Vid eventuellt åtal kategoriseras detta som ett målsägandebrott. Detta betyder att denna typ av brott får åtalas av åklagare endast om målsäganden själv anger brottet till åtal. Hoppas jag kunnat bringa klarhet i din frågeställning. Med Vänlig Hälsning

Bild i reklam utan samtycke

2013-06-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar ifall ett spelbolag har rätt att använda en bild på bland annat mitt ansikte, som syns klart och tydligt och är klart igenkännbar på bilden, som en del av deras kampanj mot att folk ska spela via deras bolag? De hävdar att de har köpt bilden av ansvarig fotograf, men har inte spelbolaget ändå ett ansvar att fråga berörda personer på bilden, där mitt ansikte verkligen är infokuserat, ifall de godkänner att vara en del i en rikstäckande kampanj för deras spelbolag? Bilden har alltså figurerat i de största dagstidningarna och diverse andra sportbaserade internetsidor.
Sebastian Caicedo Gordh | Hej och tack för din fråga! Enligt lagen om namn och bild i reklam (se https://lagen.nu/1978:800) 1 § måste en näringsidkare som använder sig av en bild på en person i marknadsföring av vara eller tjänst ha samtycke från denna person. Har du inte samtyckt till att din bild används i marknadsföringen har du enligt 3 § rätt till skäligt vederlag, t.ex. normalt modellarvode, för att din bild utnyttjats. Har spelbolaget använt bilden utan ditt samtycke uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har du dessutom rätt till ersättning för annan skada, alltså inte bara ekonomisk sådan. Hör gärna av dig om du undrar över något mer. Vänligen

Vilseledande marknadsföring

2013-05-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej. Vi har råkat ut för att en konkurrent till oss skriver saker på internet på sin egen hemsida, om vårt företag (Vi är en konkurrent) som endast är till för att smutskasta oss. De far med osanningar, de har inga bevis för vad de skriver och påstår publikt att vi är oseriösa, blufföretag och skickar bluffakturor. Vi har oerhört många gånger bett dem rätta till detta eller ta bort det men de totalvägrar. Deras främsta marknadsföringsverktyg är deras hemsida. Vi vill veta klart och tydligt, om man kan anmäla dem för något brott. Jag vet att det inte går att "Förtala" ett företag. Men det kan omöjligen vara tillåtet att sprida felaktig information med syfte att skada en konkurrent så mycket man kan. Dessa osanningar ger direkta träffar på Google när man söker på oss och innebär att många tror att vi är oseriösa. Vi förlorar mängder med kunder på grund av detta. Vad kan vi göra? Vi måste få ett slut på detta. Mvh, David.
Susanne Cermenius |Hej!Tack för din fråga!Att skriva uppgifter på en hemsida kan utgöra marknadsföring. Enligt marknadsföringslagen(MFL) så är det inte tillåtet att använda sig av vilseledande marknadsföring, 8 § MFL. Att använda sig av felaktiga påståenden är att anses som vilseledande, oavsett om det gäller sitt eget eller andras företag, och är därmed förbjudet, 10 § MFL. Beroende av hur de har utformat texterna på sin hemsida så skulle det även kunna klassas som jämförande reklam. Jämförande reklam är tillåtet, men bara så länge reklamen är bland annat objektiv och relevant, 18 § MFL. Det är även enligt denna paragraf förbjudet att misskreditera annan näringsidkare i en jämförande reklam. Om det visar sig att de är skyldiga till dessa brott kan det leda till att näringsidkaren åläggs ett förbud att fortsätta med denna reklam, 23 § men även en marknadsstörningsavgift, 29 §. Ert företag har även rätt till skadestånd för den skada som uppkommit på grund av brott, 37 §. Talan om förbud väcks vid Marknadsdomstolen, men om ni även vill väcka talan om marknadsstörningsavgift och skadestånd så väcker ni talan vid Stockholms tingsrätt, 47 § MFL.Mvh,

Otillbörlig marknadsföring

2013-05-11 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Reklamfilmer/kampanjer som Samsung lanserade 2011 då de släppte sin Samsung Galaxy sII innehåller klart och tydligt "förlöjligande" av iPhonen. Vad säger egentligen lagen om huruvida man får jämföra, "förlöjliga" eller rent av smutskasta sina konkurrenter? Det verkar vara en fin gräns men vart går den? 
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!När näringsidkare marknadsför produkter är marknadsföringslagen (MFL) (se https://lagen.nu/2008:486 ) tillämplig.Om en näringsidkare i sin marknadsföring framställer en annan näringsidkares verksamhet eller produkter på ett nedvärderande sätt, t.ex. genom att förlöjliga, kallas det misskreditering. Detta är en s.k. otillbörlig marknadsföring som faller in under generalklausulen i 5 § MFL. En generalklausul är en mycket allmänt formulerad bestämmelse som gör att den går att tillämpa i många olika situationer och på många olika fall.  Även s.k. renommésnyltning faller in under generalklausulen. Renommésnyltning innebär att en näringsidkare utan samtycke anknyter in marknadsföring till en annan näringsidkares verksamhet, produkter eller kännetecken som är kända. Den ”snyltande” drar fördel av den andres insatser för att den egna varan ska framstå som positiv.I den allmänna generalklausulen, 5 § MFL, står att marknadsföringen ska överensstämma med god marknadsföringssed. Den marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är enligt det s.k. transaktionstestet i 6 § MFL otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens (kundens) förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Begreppet god marknadsföring definieras i 3 § MFLsom god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter. God marknadsföringssed är inget statiskt begrepp, utan det förändras i takt med exempelvis ny eller ändrad domstolspraxis eller nya uppförandekoder inom näringslivet såsom normer och föreskrifter.Alltså krävs det att misskrediteringen eller renommésnyltningen märkbart påverkar eller sannolikt påverkar kundens förmåga att fatta ett välgrundat affärbeslut, för att det ska anses vara otillbörlig marknadsföring.Huvudregeln är att jämförande reklam är tillåtet, såsom t.ex. jämförelse med andra varor, varumärken och priser, se 18 § MFL. Dock får jämförelsen bl.a. inte vara vilseledande (p. 1), medföra förväxlingsrisk (p. 4), misskreditera (p. 5) eller innebära renommésnyltning (p. 7).Om marknadsföringsåtgärden faller in under 18 § MFL (jämförande reklam) kan det bli aktuellt med marknadsstörningsavgift (se 29 § MFL), medan det enligt 5 § MFL  endast kan bli fråga om förbud eller åläggande (se 23 § MFL).Hoppas mitt svar var till hjälp.Vänligen,

Marknadsföring genom obeställd reklam tillsammans med varuprover

2012-10-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej Om man ska skicka ut provprodukter med reklam till kunder. Behöver man något speciellt godkännande från kunden i fråga för att göra detta eller kan man skicka det utan vidare? Vad säger lagen om allergiprodukter som nötter och liknande? MVH
Hannah Jakobsson |Hej! Tack för din fråga. Av uppgifterna i din fråga verkar det som att de planerade utskicken kommer ske i form av obeställd reklam. Bestämmelser om denna typ av marknadsföring finns i 19 § marknadsföringslagen (MFL). Sådan reklam skickas hem till en mottagare oavsett om denne genom tidigare handlande visat intresse för att få ta del av just denna typ av marknadsföring. Obeställd reklam kräver medgivande för att få skickas ut till mottagaren. Denna typ av medgivande regleras i 10 § personuppgiftslagen (PUL). 10 f § PUL stadgar att det är tillåtet att skicka obeställd reklam till en mottagare om denne inte skriftligen anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling enligt 11 § PUL. Som skriftlig anmälan anses tillräckligt att sätta upp en text om att reklam inte är önskvärt på sin brevlåda. Gällande din fråga om allergiprodukter och allergiska konsumenters säkerhet kan produktsäkerhetslagen ge vägledning. Enligt 9 § produktsäkerhetslagen ska vid bedömning av om den risk hos en viss vara skall anses som godtagbar och förenlig med hög skyddsnivå ska ges särskilt hänsyn följade egenskaper: 1. Varans inneboende egenskaper, 2. information som lämnas på förpackningen, 3. varans inverkan på andra varor och 4. risker som varan kan medföra för vissa konsumentgrupper. Enligt 14 § produktsäkerhetslagen ska en tillverkare som har tillhandahållit en farlig vara utan dröjsmål informera om skaderisken och om hur den kan undanröjas, om detta behövs för att förebygga skadefall. Informationen ska lämnas på ett sådant sätt att den kan antas komma till de berördas kännedom. Antigen genom direkta meddelanden, annonser eller andra framställningar som näringsidkaren använder i sin marknadsföring. Informationen ska lämnas i den omfattning som är skälig. Sammanfattningsvis är det tillåtet att göra utskick av obeställd reklam till kunder. Dessa utskick kan vara både adresserade eller oadresserade. Detta under förutsättning att eventuella icke medgivanden till att ta del av reklam respekteras. Sådana produkter vilka kan framkalla allergi innebär en risk för kunden. Det kan därför vara en bra idé att inkludera tydlig information om att varuproverna kan innehålla allergiframkallande ämnen exv. på eventuell förpackning. På så sätt kan en allergisk kund skydda sig mot eventuella allerigframkallande ämnen som ett varuprov kan tänkas innehålla. Hoppas jag kunnat bringa klarhet i din frågeställning. Med Vänlig Hälsning Länkar: Marknadsföringslag: https://lagen.nu/2008:486 Personuppgiftslag: https://lagen.nu/1998:204 Produktsäkerhetslag: https://lagen.nu/2004:451