Användning av Einsteins bild i reklam

2015-05-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man får använda historiska, avlidna kända personer i reklamsammanhang? T ex att man i en rekryteringsannons skriver "Vi söker dig som är programmerarnas Einstein" och sen har man en riktig bild av Einstein. Följdfrågan om det inte går är om man får skriva texten men sen ha en look-a-like?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom Albert Einstein är avliden så står det en marknadsförare fritt att företa reklamåtgärden utan hinder av lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Däremot begränsas användningen av straffbestämmelsen om förtal av avliden och möjligen även upphovsrätt.Om reklamannonsen förtalar Einstein på ett sätt som är sårande för de efterlevande så är detta straffbart, vilket framgår av Brottsbalk (1962:700) 5:4. Beskyllningar mot den avlidne kan av de efterlevande nämligen uppfattas som angrepp mot deras ära eller pietetskänsla. Det ska då vara fråga om att den avlidne utpekas som brottslig eller klandervärd på ett sätt som är ägnat att väcka andras missaktning (Brottsbalk 5:1 första stycket). Klandervärdhet kan bestå i att den avlidne utpekas ha varit exempelvis aktiv nazist, prostituerad eller grovt försumlig i vårdnad av barn. Det ska dock noteras att exempelvis historisk forskning om avlidna personer har stort utrymme att lämna den sortens uppgifter, eftersom forskning i regel anses som en försvarlig anledning (Brottsbalk 5:1 andra stycket). Eftersom en beskrivning av Einstein som programmerare i reklamannonsen inte torde vara ett utpekande av honom som klandervärd så kan inte förtal av avliden anses föreligga i ett sådant fall.I fråga om upphovsrätt så bör det hållas i minnet att fotografiers upphovsrätt gäller i femtio år från det år då bilden framställdes, vilket framgår av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 49 a § tredje stycket. Denna rätt innefattar för fotografen en uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten, oavsett i ursprungligt eller ändrat skick, exempelvis genom marknadsföring (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 49 a § första stycket). Lagen är som utgångspunkt endast tillämplig på svenska förhållanden, men regeringen kan meddela föreskrifter om dess tillämplighet med avseende på verk och fotografiska bilder från andra länder, vilket den har gjort genom den internationella upphovsrättsförordningen (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 62 §). Eftersom de mest berömda bilderna av Einstein togs av amerikanska medborgare eller först gavs ut i USA, USA är medlem i Bernunionen för skydd av litterära och konstnärliga verk sedan 1989 och fotografiska bilder som tillkommit innan landet gick med i unionen får retroaktivt skydd av den svenska upphovsrättslagen, så omfattas de av den svenska upphovsrättslagen, vilket framgår av Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) 2 § första stycket, punkt 1-2, 5 § och 31-32 §§. Eftersom Einstein avled 1955 så har upphovsrätten alltsedan 2005 därmed utgått för alla fotografiska bilder av honom. Även amerikansk domstol har nyligen bekräftat att upphovsrätten har upphört för Einsteins bild, vilken tidigare innehades av Hebreiska universitetet i Jerusalem genom förordnande i Einsteins testamente. Domstolen motiverade sitt beslut genom att upphovsrätten endast var giltig i femtio år efter Einsteins död 1955, det vill säga att den löpte ut 2005, och att Einstein blivit en så pass inpräntad figur i det kollektiva medvetandet att dennes bild efter så lång tid måste kunna accepteras att användas för visuella uttryck, även i form av ”smaklösa reklamkampanjer”. Med andra ord så synes det inte finnas några upphovsrättsliga hinder mot användningen av bilder föreställande Einstein i marknadsföringssyfte.Med vänlig hälsning

Angivande av allergiframkallande ingredienser

2015-03-19 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar ifall det finns någon lag på ingredienser som måste stå på med på ett livsmedels innehållsförteckning? Till exempel nötter och liknande som är känt att ge upphov till överkänslighetsreaktioner.
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I EU:s informationsförordning finns särskilda bestämmelser om märkning av livsmedel. I dess artikel 9 första stycket punkt a) framgår att det som huvudregel måste finnas en ingrediensförteckning på livsmedels förpackningar. Vidare stadgas i artikel 18 första stycket att vissa ingredienser som många är allergiska mot måste anges särskilt tydligt. Vilka dessa ingredienser är framgår av den nämnda förordningens andra bilaga.Hoppas du fick svar på dina fråga.Vänligen,

Alkoholhaltiga dryckers ingrediensförteckning

2015-03-11 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar om alkoholdrycker inte har en skyldighet att ha en innehållsförteckning på flaskan/burken?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I EU:s förordning om livsmedelsinformation till konsumenter framgår bl.a. hur olika livsmedel ska märkas. I artikel 9 stycke 1 stadgas att en ingrediensförteckning måste finnas på livsmedels förpackningar, men det framgår av att artikel 16 stycke 4 att det här kravet inte gäller för drycker med en alkoholhalt på minst 1,2 procent. Vidare kan noteras att detta inte hindrar tillverkare från att frivilligt ange vilka ingredienser som en alkoholhaltig dryck innehåller.Hoppas du är nöjd med svaret.Vänligen,

Om rätt att utnyttja en bild på någon utan samtycke

2015-02-27 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Detta gäller kanske företag, men vet inte rikigt. Det är så att mitt företag jag arbetar på 2007 tog bilder till vår nya hemsida. Det var helt ok för mig att vara med där och jag tänkte inte mer på det. Nu är det så att företaget har publicerat ett antal kataloger 2014, ungefär i en upplaga på 3000, där samma bilder har använts och jag inte har blivit tillfrågat om jag vill vara med, eller om det är ok för mig. man har helt enkelet bara tryckt katalogen med min bild, de har även skrivit in ett citat som jag aldrig har sagt och som jag inte står för. Det är även fler här som råkat ut för samma sak, det känns helt enkelt inte rätt. Vad är det som gäller här egentligen? har företaget rätt att göra såhär?
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Din arbetsgivare får inte utan Ditt samtycke använda sig av en bild på Dig i marknadsföring av en vara, tjänst eller annan nyttighet (se 1 § lag (1978:800) om namn och bild i reklam https://lagen.nu/1978:800#P1S1). Förbudet är förenat med böter och förutsätter att att det sket uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Din arbetsgivare ska, i fall av dessa, utge ett skäligt vederlag (se 2 och 3 §§ lag i förevarande lag https://lagen.nu/1978:800#P3S1).Vänligen,

Jämförande marknadsföring

2015-04-26 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får man i en annons jämföra sig med en konkurrent? Exempel (fingerat): Vi håller alltid 10 % lägre pris än företaget A och alltid samma rea-priser. Det lönar sig att titta in hos oss!
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!Jämförande marknadsföring av detta slag är tillåtet under vissa förutsättningar som finns uppräknade i 18§ Marknadsföringslagen (https://lagen.nu/2008:486).Lagen har i mångt och mycket syftet att skydda konsumenter och näringsidkare från vilseledande marknadsföring. Observera att du måste uppfylla samtliga av dessa punkter:1. inte är vilseledande,2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor eller andra kännetecken,5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken,6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.Som du märker måste du vara noggrann med hur du utformar annonsen. Se till att verkligen hålla det du säger och att jämförelsen är saklig. När det gäller prisjämförelser ska man vara extra försiktig med överdrifter och generaliseringar. Marknadsdomstolen har i ett flertal fall sett strängt på formuleringar i stil med "Alltid billigare" och "där bättre produkter kostar mindre" (Se MD 1985:20 och MD 2013:16)Vänlig hälsning,

Bild på någon utan dennes samtycke i reklam

2015-03-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |HejJag har en fråga kring lagen om namn och bild i reklam (1978:800)."Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person" Vad räknas som annans bild? Får jag till ex. publicera en bild utan samtycke av den avbildade om bilden inte visar den avbildades ansikte?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Lagrummet du hänvisar till är 1 § 1 stycket i lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Med "annans bild" menas att en näringsidkare vid marknadsföring inte får använda framställning i vilken det finns en bild där en individ kan identifieras på bilden utan att ha samtycke från den personen. Alla bildåtergivningar av en identifierbar person omfattas. Detta gäller även om personen är okänd för allmänheten. Skyddet mot bildanvändning i reklam omfattar alltså inte bara kändisar, utan skyddar även okända personer. Frågan om du kan publicera en bild utan samtycke av den avbildade om man inte ser den avbildade personens ansikte är svår att svara precist på, eftersom man skulle kunna tänka sig att det i vissa fall trots detta går att identifiera personen på något annat sätt. Förmodligen blir det en bedömning från fall till fall. Det finns emellertid ett rättsfall som handlade om skadestånd för publicering av en kvinnas mage i samband med en plastikoperation. Frågan var där om hon var tillräckligt identifierad för att det skulle ha varit otillåten publicering, just eftersom ansiktet inte syntes på bilden. Domstolen kom fram till att hon inte var tillräckligt identifierad för att det skulle vara fråga om en otillåten publicering (se Hovrätten över Skåne och Blekinge den 27 juni 2006 i mål T 6426-05).Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Förbud mot namn och bild i reklam

2015-03-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Jag undrar om ett casino företag får annonsera på Expressen tidningen med mitt förnamn och vinstsumman jag vann utan mitt godkännande. Dom har skrivit mitt förnamn och summan och vad jag gjorde denna dag. Men jag har aldrig sagt att det är ok att gå ut med mitt förnamn o belopp så att mina vänner och bekanta förstår att det är jag som vann över en halv miljon. Jag anser mig kränkt och dom gör detta för att få fler kunder. Har jag ngt som jag kan bestrida?
Evelina Lindgren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Casinot får, enligt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam, inte utan samtycke marknadsföra vara, tjänst eller annan nyttighet genom att vid framställande utnyttja annans namn eller bild, se lagens 1 §. Vid lagöverträdelse aktualiseras böter eller skadestånd om handlandet skett med uppsåt eller av oaktsamhet, se lagens 2 § och 3 §. Regeln är avsedd att skydda personlighetsintrång. För att skada ska anses ha inträtt, och brott föreligga, måste alltså annonsen, innehållande enbart ditt förnamn och den beskrivning för vad du gjorde under vinstdagen, vara tillräckligt för att mottagaren av annonsen ska kunna identifiera dig. Vänligen,

Nedsättande kommentarer i konkurrents marknadsföring

2015-02-13 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!En kollega till mig driver ett företag varav en konkurrent använder sig av hans varumärkesnamn (ej logotyp men själva namnet) och postar inlägg rörande dess verksamhet. Trotts påtryckningar om att detta är vilseledande för hans kunder fortsätter dessa inlägg på sociala forum och nedsättande kommentarer kan ibland förekomma. Hur är lagarna kring dessa situationer? Är det rätt att konkurrenter inom samma näringskod ska få fortsätta att posta nedsättande inlägg med en direkt association till konkurrentens företagsnamn i syfte att främja dess egna tjänster och varor?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!I den här typen av situationer är det framförallt varumärkeslagen (VmL), se https://lagen.nu/2010:1877 , firmalagen (FL), se https://lagen.nu/1974:156 , och marknadsföringslagen (ML), se https://lagen.nu/2008:486 , som kan komma att vara aktuella.Vilken lagstiftning som blir tillämplig beror på hur omständigheterna ser ut i ert fall. Eftersom jag inte vet exakt vad det är som har hänt så kommer jag därför att kort beröra varje lagstiftning nedan.VarumärkeslagenOm konkurrenten använder namnet som igenkänningstecken för sina varor och din kollega har registrerat eller inarbetat sitt eller sina "varumärkesnamn" så kan han hävda att konkurrenten begår varumärkesintrång (VmL 1 kap 6, 7 och 10§§). Jag vet inte hur din kollegas konkurrent använt namnet eller namnen eller om de är varumärkesskyddade men det verkar som att det kan vara aktuellt.FirmalagenOm din kollega har registrerat eller inarbetat sitt företagsnamn som ett firmanamn och konkurrenten använder detta namn som en benämning på sin egen verksamhet så kan han hävda att kollegan gör intrång i hans firma (FL 2 och 3§). I det här fallet verkar det inte ha skett men man bör ändå överväga möjligheten att använda lagstiftningen.MarknadsföringslagenI ert fall verkar det som att det framförallt är marknadsföringslagen som är tillämplig. Marknadsföringslagen innehåller bland annat regler som förbjuder marknadsföring som kan vara vilseledande både vad gäller egen och annans verksamhet (ML 10§) samt regler som förbjuder viss jämförande reklam (se ML 18§ punkt 1-8). Exempelvis enligt ML 18 § punkt 5 så får en näringsidkare inte i sin reklam peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter i jämförande reklam om reklamen misskrediterar eller är nedsättande för den andra näringsidkarens verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken. Så som du beskriver situationen verkar det som att det är precis det som har hänt i ert fall.Sanktionerna som kan bli aktuella vid den här typen av misskrediterande marknadsföring är förbud eventuell förenat med vite (ML 23 och 26§§), marknadsstörningsavgift (ML 29§) och skadestånd (ML 37§).SammanfattningSammanfattningsvis så verkar det finnas grund för att angripa konkurrentens agerande men utan att veta mer exakt vad det är konkurrenten faktiskt har gjort så kan jag dessvärre inte uttala mig säkert om vad som gäller. Som jag uppfattar situationen verkar det dock finnas goda möjligheter att nå framgång genom åtminstone en talan enligt marknadsföringslagen.Eftersom du skriver att ni redan varit i kontakt med konkurrenten utan att det gett resultat så anser jag att ni bör gå vidare i processen genom att skicka ett officiellt varningsbrev där ni uppmanar konkurrenten att upphöra och inte återuppta de olagliga aktiviteterna med hänvisning till den juridiska grund ni stödjer er på (sk. cease and desist brev). Brevet bör också klargöra att ni är beredda att gå vidare i frågan om konkurrenten inte gör som ni säger. Ni kan också inkludera ett krav på ekonomisk kompensation. Jag hoppas att svaret var till hjälp för er. Om ni vill ha hjälp med att driva frågan vidare så är ni varmt välkomna att höra av er till oss på telefon 08-533 300 04 eller på mail info@lawline.se. Med vänlig hälsning