Utnyttjande av namn utan samtycke

2015-08-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag jobbade för en webbshop och designade lite produkter åt dem som vi sålde och kallade dem för "design by -mitt namn, för och efternamn-). Nu jobbar jag inte kvar där men de har fortsatt lägga upp massa nya produkter där de fortfarande använder mitt namn på. Alltså säljs det produkter idag där det står att det r jag som gjort dem men jag har ingeting alls med dem att göra och jag har inte designat dem alls. Detta är inte okej väl? Vad ska jag göra och vad kan man få för det?Tack
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I marknadsföring kan man inte hur som helst använda människors namn. Lagen (1978:800) om namn och bild i reklam reglerar dessa fall. Av 1 § i denna lag framgår att en näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet inte får använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Den som bryter mot lagens 1 § ska enligt 3 § utge skäligt vederlag till den vars namn eller bild har utnyttjats. Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, ska ersättning utgå också för annan skada. Vid bedömande om och i vad mån sådan skada har uppstått tas hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.Enligt 4 § kan domstol, om du yrkar det, även förordna att trycket ändras eller att de varor som tillverkats med trycket förstörs alternativt att du ges en lösensumma.Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § i lagen döms dessutom till böter. För detta krävs att du anger brottet till åtal, se 5 §.Det är att föredra att förlikas utanför rätten, om möjligt. Tvister avgörs oftast mellan parterna utan att det behöver gå så långt som till domstol.Med vänliga hälsningar

Tillstånd för Start-ups inom E-cigaretter

2015-07-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag och en kamrat har länge haft en dröm om att öppna en webbshop för ecigaretter. Ett nyttigare, billigare och fräschare alternativ till rökning, vi har kommit riktigt långt i planeringen och vi har gjort vårat bästa för att hitta lagar angående försäljning men får olika svar överallt. Så nu hoppas jag att lawline kan hjälpa oss att uppfylla våran dröm genom att bekräfta att det inte behövs några tillstånd, eller om det nu tyvärr behövs tillstånd, vilka och vart man hittar dem. Ber verkligen till gud och alla övermäktiga krafter att det inte finns någon lag som vi har missat som sänker hela våran idé och det många många timmarna vi har lagt redan. Hoppas du förstod min text, jag är absolut värdelös på att formulera mig i text, men som tur är så har jag min partner som är duktigt på sådant.
Philip Ideström |Hej och tack så mycket för din intressanta fråga.Kammarrätten i Stockholm kom nyligen med en dom som innebär att E-cigaretter klassas som ett läkemedel i Sverige. Fallet stod mellan Läkemedelsverket och ett E-cigarrettföretag och Läkemedelsverket vann. Numera behöver man alltså ett tillstånd från Läkemedelsverket för att sälja e-cigaretter, detta enligt Läkemedelslagen 5§ (https://lagen.nu/1992:859#P2c)Jag rekommenderar att du tar kontakt med Läkemedelsverket och ansöker om tillstånd. Om E-cigarrettföretaget i rättsfallet hade haft ett tillstånd så skulle de aldrig hamnat i domstol.Tobakslagen skulle kunna bli aktuell (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930581.htm). Tobakslagen medför begränsningar i hur ni får marknadsföra era produkter, till vem ni får sälja etc. Dock tror jag ej att et är relevant utan man bör istället hantera det som ett läkemedel.Jag önskar dig all lycka till med din dröm. Ifall du vill veta mer så rekommenderar jag vår telefonrådgivning.Telefon: 08-533 300 04 Telefontid: Mån-ons kl. 10.00−16.00MVH

Jämförande marknadsföring

2015-04-26 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får man i en annons jämföra sig med en konkurrent? Exempel (fingerat): Vi håller alltid 10 % lägre pris än företaget A och alltid samma rea-priser. Det lönar sig att titta in hos oss!
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!Jämförande marknadsföring av detta slag är tillåtet under vissa förutsättningar som finns uppräknade i 18§ Marknadsföringslagen (https://lagen.nu/2008:486).Lagen har i mångt och mycket syftet att skydda konsumenter och näringsidkare från vilseledande marknadsföring. Observera att du måste uppfylla samtliga av dessa punkter:1. inte är vilseledande,2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor eller andra kännetecken,5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken,6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.Som du märker måste du vara noggrann med hur du utformar annonsen. Se till att verkligen hålla det du säger och att jämförelsen är saklig. När det gäller prisjämförelser ska man vara extra försiktig med överdrifter och generaliseringar. Marknadsdomstolen har i ett flertal fall sett strängt på formuleringar i stil med "Alltid billigare" och "där bättre produkter kostar mindre" (Se MD 1985:20 och MD 2013:16)Vänlig hälsning,

Bild på någon utan dennes samtycke i reklam

2015-03-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |HejJag har en fråga kring lagen om namn och bild i reklam (1978:800)."Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person" Vad räknas som annans bild? Får jag till ex. publicera en bild utan samtycke av den avbildade om bilden inte visar den avbildades ansikte?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Lagrummet du hänvisar till är 1 § 1 stycket i lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Med "annans bild" menas att en näringsidkare vid marknadsföring inte får använda framställning i vilken det finns en bild där en individ kan identifieras på bilden utan att ha samtycke från den personen. Alla bildåtergivningar av en identifierbar person omfattas. Detta gäller även om personen är okänd för allmänheten. Skyddet mot bildanvändning i reklam omfattar alltså inte bara kändisar, utan skyddar även okända personer. Frågan om du kan publicera en bild utan samtycke av den avbildade om man inte ser den avbildade personens ansikte är svår att svara precist på, eftersom man skulle kunna tänka sig att det i vissa fall trots detta går att identifiera personen på något annat sätt. Förmodligen blir det en bedömning från fall till fall. Det finns emellertid ett rättsfall som handlade om skadestånd för publicering av en kvinnas mage i samband med en plastikoperation. Frågan var där om hon var tillräckligt identifierad för att det skulle ha varit otillåten publicering, just eftersom ansiktet inte syntes på bilden. Domstolen kom fram till att hon inte var tillräckligt identifierad för att det skulle vara fråga om en otillåten publicering (se Hovrätten över Skåne och Blekinge den 27 juni 2006 i mål T 6426-05).Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Otillbörlig marknadsföring

2015-08-13 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Nedan frågor handlar om en stämning som inlämnats till marknadsdomstolen från X (intresseorganisation) till Y (som säljer hårvårdsprodukter samt frisörprodukter via en webshop). Y (bolaget) finns i Danmark och har en svensk och en dansk websida. 1. Jag söker information om "genomsnittskonsumenten" eller rättare - vad heter det när näringsidkare som torde veta mer än en "genomsnittskonsument"?2. Vad är skillnad/används samma lag avseende otillbörlig eller vilseledande marknadsföring till konsument OCH näringsidkare? I detta fall är näringsidkare frisör och måste bevisa att denne har aktiv verksamhet, annars får denne inte köpa hos Y. 3. Jag undrar i och med att Y endast säljer till frisör/näringsidkare, som torde ha mer kunskaper om hårvårdsprodukter samt frisörprodukter än en genomsnittskonsument? Eller? Kan man hävda detta? Och 4. På https://lagen.nu/2008:486#P4S4 hittar jag : Otillbörlig marknadsföring, Direktivbilagan. Var hittar jag "Bestämmelserna i punkterna 1-31 i bilaga I till direktivet ska tillämpas även om marknadsföringen riktas till näringsidkare."
Philip Ideström |Hej och tack för dina frågor.Jag tror att dina frågor lämpar sig bättre för Lawlines utredningstjänst, Det verkar som om du är i behov av en lite mer utförlig utredning än vad jag kan ge dig nu, Med tanke att det rör sig om en tvist i Marknadsdomstolen så råder jag dig att kontakta gärna Fredrik Holst på 070 826 67 12.eller på hans e-mail fredrik.holst@lawline.se.Här är lite generell information om otillbörlig maknadsföringOtillbörlig marknadsföringDina frågor tar sikte på begreppet “otillbörlig marknadsföring”. Vad som faller in i det finns reglerad i Marknadsföringslagen (https://lagen.nu/2008:486). Inom marknadsföringsrätt talar vi ofta om begrepet “god marknadsföringssed” som finns att hitta MFL 5§. Tanken är att skydda kunden mot näringsidkares tendens att överdriva och använda oönskvärda metoder. därför finns det en mängd metoder som förbjuds i lagen och de kallas sammataget för “otillbörlig marknadsföring” och oförenligt med “god marknadsföringssed”.Exempelvis får näringsidkare inte inte använda vilseledande marknadsföring, I 10§ finns den så kallade “svarta listan”, En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet. Särskilt angående denna lista:1. produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper,2. produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa och miljö,3. kundservice, reklamationshantering samt metod och datum för tillverkning eller tillhandahållande,4. produktens pris, grunderna för prisberäkningen, särskilda prisfördelar och betalningsvillkoren,5. näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, åtaganden, varumärken, varunamn, kännetecken och andra rättigheter,6. belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren,7. leveransvillkor för produkten,8. behovet av service, reservdelar, byte eller reparation,9. näringsidkarens åtagande att följa uppförandekoder, och10. konsumentens rättigheter enligt lag eller annan författning.Till denna lista kommer också 1-31 i direktivet du nämnde, Det kan du hitta här (http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32005L0029). Den svenska marknadsföringslagen är anpassad för att överensstämma med direktivet,så direktivets innehåll finns i mångt och mycket att hitta i lagen. Det är till exempel vilseledande att utelämna viss väsentlig information, 12§.Vänligen,

Användning av Einsteins bild i reklam

2015-05-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man får använda historiska, avlidna kända personer i reklamsammanhang? T ex att man i en rekryteringsannons skriver "Vi söker dig som är programmerarnas Einstein" och sen har man en riktig bild av Einstein. Följdfrågan om det inte går är om man får skriva texten men sen ha en look-a-like?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom Albert Einstein är avliden så står det en marknadsförare fritt att företa reklamåtgärden utan hinder av lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Däremot begränsas användningen av straffbestämmelsen om förtal av avliden och möjligen även upphovsrätt.Om reklamannonsen förtalar Einstein på ett sätt som är sårande för de efterlevande så är detta straffbart, vilket framgår av Brottsbalk (1962:700) 5:4. Beskyllningar mot den avlidne kan av de efterlevande nämligen uppfattas som angrepp mot deras ära eller pietetskänsla. Det ska då vara fråga om att den avlidne utpekas som brottslig eller klandervärd på ett sätt som är ägnat att väcka andras missaktning (Brottsbalk 5:1 första stycket). Klandervärdhet kan bestå i att den avlidne utpekas ha varit exempelvis aktiv nazist, prostituerad eller grovt försumlig i vårdnad av barn. Det ska dock noteras att exempelvis historisk forskning om avlidna personer har stort utrymme att lämna den sortens uppgifter, eftersom forskning i regel anses som en försvarlig anledning (Brottsbalk 5:1 andra stycket). Eftersom en beskrivning av Einstein som programmerare i reklamannonsen inte torde vara ett utpekande av honom som klandervärd så kan inte förtal av avliden anses föreligga i ett sådant fall.I fråga om upphovsrätt så bör det hållas i minnet att fotografiers upphovsrätt gäller i femtio år från det år då bilden framställdes, vilket framgår av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 49 a § tredje stycket. Denna rätt innefattar för fotografen en uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten, oavsett i ursprungligt eller ändrat skick, exempelvis genom marknadsföring (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 49 a § första stycket). Lagen är som utgångspunkt endast tillämplig på svenska förhållanden, men regeringen kan meddela föreskrifter om dess tillämplighet med avseende på verk och fotografiska bilder från andra länder, vilket den har gjort genom den internationella upphovsrättsförordningen (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 62 §). Eftersom de mest berömda bilderna av Einstein togs av amerikanska medborgare eller först gavs ut i USA, USA är medlem i Bernunionen för skydd av litterära och konstnärliga verk sedan 1989 och fotografiska bilder som tillkommit innan landet gick med i unionen får retroaktivt skydd av den svenska upphovsrättslagen, så omfattas de av den svenska upphovsrättslagen, vilket framgår av Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) 2 § första stycket, punkt 1-2, 5 § och 31-32 §§. Eftersom Einstein avled 1955 så har upphovsrätten alltsedan 2005 därmed utgått för alla fotografiska bilder av honom. Även amerikansk domstol har nyligen bekräftat att upphovsrätten har upphört för Einsteins bild, vilken tidigare innehades av Hebreiska universitetet i Jerusalem genom förordnande i Einsteins testamente. Domstolen motiverade sitt beslut genom att upphovsrätten endast var giltig i femtio år efter Einsteins död 1955, det vill säga att den löpte ut 2005, och att Einstein blivit en så pass inpräntad figur i det kollektiva medvetandet att dennes bild efter så lång tid måste kunna accepteras att användas för visuella uttryck, även i form av ”smaklösa reklamkampanjer”. Med andra ord så synes det inte finnas några upphovsrättsliga hinder mot användningen av bilder föreställande Einstein i marknadsföringssyfte.Med vänlig hälsning

Angivande av allergiframkallande ingredienser

2015-03-19 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar ifall det finns någon lag på ingredienser som måste stå på med på ett livsmedels innehållsförteckning? Till exempel nötter och liknande som är känt att ge upphov till överkänslighetsreaktioner.
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I EU:s informationsförordning finns särskilda bestämmelser om märkning av livsmedel. I dess artikel 9 första stycket punkt a) framgår att det som huvudregel måste finnas en ingrediensförteckning på livsmedels förpackningar. Vidare stadgas i artikel 18 första stycket att vissa ingredienser som många är allergiska mot måste anges särskilt tydligt. Vilka dessa ingredienser är framgår av den nämnda förordningens andra bilaga.Hoppas du fick svar på dina fråga.Vänligen,

Alkoholhaltiga dryckers ingrediensförteckning

2015-03-11 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar om alkoholdrycker inte har en skyldighet att ha en innehållsförteckning på flaskan/burken?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I EU:s förordning om livsmedelsinformation till konsumenter framgår bl.a. hur olika livsmedel ska märkas. I artikel 9 stycke 1 stadgas att en ingrediensförteckning måste finnas på livsmedels förpackningar, men det framgår av att artikel 16 stycke 4 att det här kravet inte gäller för drycker med en alkoholhalt på minst 1,2 procent. Vidare kan noteras att detta inte hindrar tillverkare från att frivilligt ange vilka ingredienser som en alkoholhaltig dryck innehåller.Hoppas du är nöjd med svaret.Vänligen,