Samtycke vid användande av fotografi av annan

2016-06-17 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Ang publicering på web av bild på person som inte givit sitt medgivande: Om jag är fotograf, får jag publicera en bild som jag tagit på min hemsida på en person utan att fråga denne? Skiljer det sig något om jag är "konstfotograf" (kan ju innebära att jag säljer "konstverk"=bilder) eller om jag är "porträttfotograf" (=säljer porträttbilder till kunder)? Bilderna används ju isf för marknadsföring (är det marknadsföring även om jag är konstnär?) för mitt brand som fotograf, men är ju inte kopplat till någon annan tjänst eller produkt. Skiljer svaret sig något om det är barn som fotograferats?Med vänlig hälsningLouise
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om namn och bild i reklam ställer upp ett förbud, för näringsidkare, mot att använda ett fotografi av annan person i marknadsföring utan dennes medgivande. Detta innebär att om du är näringsidkare så måste du fråga personen först om publiceringen innebär ett marknadsförande. Om du får ersättning för ditt arbete med att fotografera och bilden skulle fungera som ett sätt att visa hur dina foton ser ut så är det inte tillåtet. Lagen ställer inte upp ett förbud för privatpersoner vilket innebär att om ditt fotograferande endast är en hobby så bör det ej vara ett problem om bilden inte är missaktande mot den fotograferade. Om du är näringsidkare och fotograferingen är en form av marknadsföring kan du bli skyldig att utge ersättning till den fotograferade, dessutom kan du dömas till böter och skadestånd om utnyttjandet sker med uppsåt eller av oaktsamhet. Lagen ställer inte upp något undantag för barn och att du är konstnär skulle snarare tyda på att du är näringsidkare och att det således inte är okej för dig att publicera omnämnda bild. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med frågor om rätt till publicering är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Tveksam marknadsföring

2016-02-29 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag säljer fransförlängnings tjänster. En kund gjorde en fransförlängning hos mig (A) och gick sedan till en konkurrerande salong (B) och gjorde en reklamfotografering för dom (B). Nu annonserar min konkurrent (B) med bilderna tagna på frans kunden, ingenstans framkommer det att det är jag (A) som har gjort fransförlängningen. Kan dom göra såhär? Marknadsföra något ja har gjort som sitt eget?
Vincent Edberg |Hej, tack för din fråga.Enligt 5 § MfL (2008:486) ska marknadsföringen stämma överens med så kallad god marknadsföringssed. Det är en bred bestämmelse som är tänkt att fånga upp många situationer där marknadsföring är oschysst på olika sätt. Marknadsföring som inte stämmer överens med god sed anses vara otillbörlig enligt 6 § om den i märkbar mån sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Att inte tydliggöra var fransarna i reklamen är gjorda får anses vara en form av otillbörlig marknadsföring som inte stämmer överens med god sed.Ett företag som bryter mot MfL kan tvingas att vid vite upphöra med sin marknadsföring, eller erlägga en marknadsstörningsavgift. Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen

Får jag sälja produkter som liknar disneys?

2015-10-01 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Jag importerar och säljer barnklänningar på nätet men även till återförsäljare. Jag har nu även börjat sälja "prinsessklänningar" med mitt varumärke i plagget. Min fråga är dock då om jag gör något brottsligt då vissa klänningar påminner om tex Disneys frost klänningar och Askungen men är inte på något sätt en Disney produkt. Jag marknadsför dem inte heller alls som Disneys produkter utan helt under mitt märke som "rosa prinsessklänning". Gör jag något fel?Med vänlig hälsning, Louise
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Det är svårt att säga om just dina produkter gör intrång på någon av Disneys rättigheter men generellt sett kan man peka på två områden där man kan potentiellt kan stöta på problem:1) Varumärkesskydd/Designskydd: Disney kan ha registrerade rättigheter för mönster eller varumärken som ger dem en ensamrätt att använda dem kommersiellt. Om designen på dina klänningar är förväxlingsbara med ett av Disneys varumärken eller i princip identiskt med ett mönsterskydd får du inte tillverka/sälja klänningar i kommersiellt syfte. Skyddet här är ganska snävt. De registrerade rättigheterna kan man kolla upp i databaser på internet, t.ex. hos PRV, OHIM och liknande. Inarbetade rättigheter kan däremot inte kollas upp.2) Marknadsföringslagen, Rennomésnyltning: Det andra området man ska se upp med är ifall din marknadsföring av produkterna inte stämmer överens med god marknadsföringssed, s.k. otillbörlig marknadsföring. Det finns ett begrepp som kallas renommésnyltning som syftar till att förhindra att ett företag utnyttjar ett annat företags goda rykte för sin vinning. Ett exempel är om jag säljer möbler under namnet Ikae och med blå och gula färgteman. Även om det kan vara svårt att komma åt ett sådant förfarande genom att åberopa varumärkesskydd kan man hävda att jag snyltar på IKEAs goda rykte.För att kunna bedöma risken i ditt fall behöver man göra en jämförelse mellan dina produkter/din marknadsföring och Disneys produkter/marknadsföring. Knäckefrågan är alltså hur mycket dina produkter påminner om Disneys. Om det finns risk att en konsument förväxlar varumärkena, dvs tror att det rör sig om produkter från Disney, eller om du på annat sätt snyltar på Disneys goda rykte finns det risk att du strider mot god marknadsföringssed och då kan marknadsföringen förbjudas vid vite.Oavsett är det naturligtvis bra att du inte använder dig av Disneys namn eller logotyp i din marknadsföring.Hoppas att du fick lite mer klarhet i situationen. Kommentera gärna nedan om du har fler frågor.Vänliga hälsningar,

Tobaksreklam

2015-09-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Jag var inne i en butik som säljer lite allt möjligt, däribland tobak. De hade lappar lite överallt i butiken där de indirekt uppmanade till tobaksinköp så som "Nu har vi sänkt priserna på råtobak! Passa på och köp!". Blev bara lite nyfiken på om det är lagligt att marknadsföra skadliga medel på ett sådant sätt där man uppmanar till bruk?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Marknadsföring av tobak regleras i 14 § Tobakslagen. I paragrafens andra stycke, tredje punkt, framgår att kommersiella meddelande inte får vara påträngande eller uppsökande, inte heller får reklamen uppmana till bruk av tobak. Det finns således väldigt litet utrymme för att göra reklam för tobak i Sverige och av det du har beskrivet är min bedömning att marknadsföringen är otillåten. För att illustrera vad som i praxis har ansetts vara i strid mot lagen kan nämnas ett rättsfall från 2007 (MD 2007:22) där marknadsdomstolen ansåg det utgöra otillåten marknadsföring att ha en skylt med en bild på ett öppet cigarettpaket med framskjutna cigaretter och texten "A New Way to Flavor.".

Negativ avtalsbindning

2016-03-12 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, har fått en vara i postlådan som jag ej beställt. De kräver att jag ska betala en summa på 377kr och står fast vid att jag beställt denna vara. Vad har jag som konsument för rättigheter i detta läge? Vilka lagar har jag till stöd?
Johan Håkansson |Hej,Tack för du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min konkreta slutsats och rekommendationer finner du längst ner i svaret.Det du verkar ha råkat ut för är en försäljningsmetod vid s.k. "negativ avtalsbindning". Denna typ av säljmetod innebär att en näringsidkare skickar ut produkter eller fakturor utan att något avtal ingåtts och därmed vilseleder dig om din betalningsskyldighet. Detta hittar du i 12§ Marknadsföringslagen, se här. Detta sätt att sälja anses vara otillbörligt.- I ditt fall verkar det vara det som har hänt! Enligt huvudregeln tillkommer ett avtal först genom utbyte av samstämmiga viljeförklaringar - du kan alltså inte bli bunden utan att själv acceptera ett anbud om avtal! - Detta kan ske genom att du börjar använda produkten eller betalar för varan. Först då blir du bunden av avtalet!Dessutom verkar det "potentiella köpet" som de hänvisar till, dvs. att du ska ha beställt produkten, skett på distans. Då gäller Distansavtalslagen och den ger dig som konsument ytterligare skydd i form av ångerrätt. Denna gäller i 14 dagar från det att du fick varan enligt 2 kap 9 §. Eftersom inget avtal är ingånget finns heller egentligen inget krav på att sända tillbaka varan. Däremot ska varan hållas tillgänglig för avhämtning alternativt skickas tillbaka på företagets bekostnad. Du ska, i egenskap av konsument som utnyttjar ångerrätten, inte ens behöva betala returfrakten. Slutsats: Du är alltså inte bunden av ett sådant här typ av "avtal" och ska inte behöva betala fakturan. Skulle det vara så att du faktiskt har beställt varan, har du ändå 14 dagars ångerrätt! Du har stöd av både distansavtalslagen och marknadsföringslagen! Behöver du ytterligare hjälp med att bestrida fakturan är du välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se. Jag önskar dig en trevlig helg och ett fortsatt stort lycka till med ditt ärende, Mvh,

Resebolags användning av bild i reklam

2016-01-22 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag har efter en semesterresa upptäckt att ett resebolag använt en bild av mitt barn i en reklambild på deras hemsida. Bilden är tagen snett bakifrån, i bikini och hon är i fokus i bilden. Bilden är ett collage dvs. hon är inklippt i ett annat sammanhang än då bilden togs. Är det tillåtet för företaget att använda en sådan bild eller behöver de ha tillåtelse från oss? Jag har ett flertal gånger kontaktat resebolaget för att få en förklaring till hur detta kunnat ske, men de ringer inte tillbaka. Jag undrar därför vad vi har för möjligheter att ev. gå vidare med detta?Tack på förhand
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Jag förutsätter att resebolaget finns i Sverige. I egenskap av näringsidkare så får inte bolaget vid marknadsföringen av sina resor använda en bild av din dotter utan samtycke, om din dotter är identifierbar på bilden. Detta framgår av Lag (1978:800) om namn och bild i reklam 1 § första stycket. Eftersom din dotter är i fokus så talar det för att hon kan identifieras via bilden. Vad som dock kan försvåra identifieringen är att bilden är tagen snett bakifrån. Eftersom identifierbarhet främst avser ansiktsigenkänning så är det vanligen godtagbart att använda bilder som är tagna på människor bakifrån, exempelvis när fotografer skapar bilder av stadsmiljöer (jämför exempelvis domen från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 27 juni 2006 i mål T 6426-05). Om din dotters ansikte syns på bilden så är det med andra ord stor sannolikhet att hon kan identifieras, varvid resebolaget kan dömas till böter med hänseende till att det har använt bilden utan samtycke (Lag om namn och bild i reklam 2 § första stycket). Brott mot lagen medför också att bolaget att utge skäligt vederlag till din dotter, det vill säga normalt modellarvode, även om det inte skulle kunna anses ha använt bilden med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Om bolaget däremot kan anses ha varit åtminstone grovt oaktsamt så utgår även ersättning för andra skador. Sådana skador kan avse exempelvis ekonomiska faktorer och personligt lidande (Lag om namn och bild i reklam 3 § första stycket).Eftersom resebolaget inte svarar på dina telefonsamtal så rekommenderar jag att du gör en polisanmälan, även utifall att det är något tveksamt om din dotter är identifierbar på bilden. Mot bakgrund av att resebolaget uppenbarligen ignorerar dig så är en polisanmälan förmodligen den enda möjligheten att reda ut saken. Med vänlig hälsning

Transaktionstestet inom otillbörlig marknadsföring

2015-09-29 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |vad innebär det transaktionstest som skall uppfyllas för att en marknadsföringsåtgärd ska kunna förbjudasMed vänlig hälsning
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Det så kallade transaktionstestet i Marknadsföringslag (2008:486) bygger på bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005, varav den senare också har ställning som svensk lag (Marknadsföringslag 4 § första stycket). Testet kan kort beskrivas som en tröskel för när reglerna i lagen blir tillämpliga. Om en affärsmetod, som kan konstateras strida mot god marknadssed, utgöra aggressiv marknadsföring eller vilseleda, är ägnad att medföra att den genomsnittlige konsumenten i den tänkta målgruppen fattar ett annat affärsbeslut än vad denne annars hade gjort så anses metoden uppfylla transaktionstestet och därmed vara otillbörlig (se bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005, kapitel 2, artikel 5.2-3). Direktivet innehåller också en lista med ett antal affärsmetoder som alltid anses otillbörliga, men eftersom de redan är otillbörliga i sitt utgångsläge så ska inte transaktionstestet användas på dessa för att avgöra otillbörlighet. En sådan metod är exempelvis att uppvisa en kvalitetsmärkning på produkten när säljaren saknar tillstånd för sådan (Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 Bilaga I punkt 2).Den tröskel som transaktionstestet uppvisar konkretiseras i Marknadsföringslagen genom de sannolikhetskriterier som uppställs i fråga om påverkan från olika typer av otillbörlig marknadsföring. I fråga om marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed eller är att anse som aggressiv med exempelvis inslag av tvång eller trakasserier så anses sådan som otillbörlig om den i märkbar mån sannolikt påverkar konsumenten att fatta ett välgrundat affärsbeslut (Marknadsföringslag 6-7 §§). I fråga om marknadsföring som är vilseledande så är kravet för otillbörlighet lägre ställt. Härvid krävs endast att metoden sannolikt påverkar konsumenten, varvid ”märkbart” inte omfattas av bedömningen (Marknadsföringslag 8 § första stycket). I fråga om bedömningen av hur konsumenten är som person så uppställs en idealtyp, varav denne förväntas vara en normalt informerad och skäligen upplyst och uppmärksam person. Även sociala, kulturella, språkliga och nationella faktorer spelar roll för hur informerad, upplyst och uppmärksam konsumenten kan förväntas vara i det enskilda fallet.Frågan är dock hur sannolikheten gestaltas. Det har konstaterats i rättspraxis att stridande mot god marknadsföringssed i form av renommésnyltningar, det vill säga användande av kända varumärken utan rättighetsinnehavarnas tillåtelse, i regel anses medföra märkbart sannolik påverkan på konsumentens beslutsförmåga. Även misskreditering av kända varumärken anses falla inom denna kategori (jämför domarna i MD 2010:23, MD 2012:11 och MD 2013:11). Kravet på endast sannolik påverkan är som ovan sagt lägre ställt, och här har man i rättspraxis konstaterat sannolikhet närmast redan i samband med att en marknadsföringsmetod har klargjorts som vilseledande (jämför domen i MD 2008:20). Med vänlig hälsning

Publicering av företagsnamn

2015-09-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får man publicera företagsnamn och deras produktnamn på nätet?
Alfred Brandt |Hej! Att publicera ett företags- och produktnamn är inte något som i sig är brottsligt. Företagsnamnet är ju per definition redan publicerade eftersom bolag är publika i och med registreringen hos bolagsverket. Inte heller smutskastning av ett företagsnamn är otillåtet – det finns ingen paragraf om förtal gentemot juridiska personer, så som det finns gentemot fysiska personer.Om det skulle vara så att den som publicerar företags- och produktnamnet är ett konkurrerande företag kan finnas möjlighet för det drabbade företaget att vidta vissa åtgärder, se marknadsföringslagen, https://lagen.nu/2008:486. Hoppas du känner att din fråga är besvarad och tack för att Du vänder dig till Lawline! Vänligen,