Bearbetning av ett verk

2020-04-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag och ett par kompisar planerar att släppa en singel med en låt som vi själva har skrivit, producerat och mixat. Som skivomslag har vi planerat att använda oss av en modifierad kopia av skivomslaget för The Beatles album Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band. Vårt skivomslag kommer ha originaltexten borttagen, och vår egen (helt annorlunda) text kommer läggas in i ett annat typsnitt och färg. Vi kommer även lägga in bilder på våra ansikten på Lennon, McCartney, Starr och Harrison samt på vissa i folkmassan bakgrunden. Skulle detta vara Fair Use (då vi inte är etablerade artister och använder omslaget för att det passar i kontexten och är mer av en "tribute" till bandet) eller ses det som brott mot upphovsrättslagen?
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skivomslaget från The Beatles album kan ses som ett konstnärligt verk. Den som har skapat ett konstnärligt verk har upphovsrätt till det (1 § upphovsrättslagen). Det är alltså den som illustrerat detta som har upphovsrätt till det. Upphovsmannen har då uteslutande rätt att använda verket genom att framställa exemplet av det och göra det tillgängligt för allmänheten Det finns 4 sätt att göra det tillgängligt för allmänheten:1. Överföring till allmänheten. Sker till exempel genom internet. 2. Offentligt framförande, med eller utan hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Det är ett framförande för en närvarande publik. 3. Exemplar av verket visas offentligt. Kan till exempel handla om en konstutställning. 4. Det sista fallet är när exemplar av verket bjuds ut till försäljning. (2 § upphovsrättslagen).Detta brukar benämnas de ekonomiska rättigheterna som upphovsmannen har till sitt verk. Detta betyder att ingen annan får använda verket på detta sätt utan tillåtelse från upphovsmannen. Det finns dessutom de ideella rättigheterna att beakta. De ideella rättigheterna anger att ett verk inte får framställas eller göras tillgänglig för allmänheten utan att ange vem upphovsmannen är. Man får inte heller ändra verket så det på något sätt anses kränkande för upphovsmannen (3 § upphovsrättslagen). Var och en får dock för privat bruk framställa ett exemplar av ett sådant verk (12 § upphovsrättslagen). Skulle ni använda deras skivomslag för privat bruk så är det helt okej. Vill ni sprida detta till allmänheten så blir det lite annorlunda. Eftersom ni ändrar omslaget skulle det kunna ses som en bearbetning eller kanske till och med ses som ett nytt verk. För att ses som ett nytt verk måste det uppnå verkshöjd, alltså anses som nytt och självständigt och skapats i fri anslutning till det ursprungliga verket. Som det låter på din beskrivning ändrar ni inte omslaget i helt fri anslutning till originalverket. Vad jag uppfattat det som kommer det fortfarande uppfattas som originalomslaget med några ändringar. Att bearbeta ett verk för att sedan sprida till allmänheten kräver tillstånd från den ursprungliga upphovsmannen (4 § upphovsrättslagen).Sammanfattningsvis får ni ändra skivomslaget på ett sådant sätt för privat bruk. Ska detta spridas till allmänheten så finns det ett antal saker att tänka på. Verket kan ses som ett helt nytt verk om det bearbetats så pass mycket att den uppnår verkshöjd. I ert fall är det tveksamt då ändringarna inte verkar vara så pass omfattande, och en sådan bearbetning kan kräva tillstånd från upphovsmannen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Behöver man registrera en upphovsrätt?

2020-04-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Lisa arbetar som författare och ingår ett avtal med bokförlaget Bok AB om utgivningen av hennes nya roman "Efter stormen". Efter någon tid kan Lisa se sin bok på bokdiskarna, men upptäcker till sin förtvivlan att romanen nu kallas "I vått och torrt" och som författare anges förlagsredaktör Anders Wik. Mycket uppretad vänder sig Lisa till förlaget, som dock hävdar att Lisa ej förvärvat någon upphovsrätt till verket,eftersom detta ej registrerats hos PRV. Detta medför också att man har rätt att ändra på titeln och att man inte behöver ange Lisa som författare, menar förlaget.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag har lite svårt att bedöma vad din fråga är. Av omständigheterna tolkar jag den dock på följande sätt: Har förlaget rätt när de säger att de inte behöver ange Lisa som författare då hon inte har registrerat sig hos PRV? Samt får förlaget publicera boken med en annan författares namn?(Är det fel så är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen så hjälper vi mer än gärna) Vilken typ av rättighet handlar det om? Rättigheter till saker som i grunden inte är fysiska utan mer existerar på ett tankeplank som t.ex ritningar, böcker och musik brukar kallas immateriell rättigheter. De manifesterar sig ofta fysiskt genom t.ex tryckta böcker men de är iden bakom som man har rätten till. I detta fallet har vi att göra med manuset till en bok. Detta är ett verk och därmed är det fråga om en upphovsrätt, 1 § 1p URL. Dessa rättigheter regleras i upphovsrättslagen (URL), 1 § URL. Eftersom Lisa är författare så kan vi utgå från att det hon skriver är originellt och därmed når upp till kravet på verkshöjd och är ett eget skönlitterärt verk, 1§ 1p URL. Den som skapar ett verk är den som får upphovsrätten till verket, 1§ URL. I detta fallet är Lisa författaren och därmed skaparen. Det finns enbart ett undantag från att skaparen är den som är upphovsrättshavare och det gäller enbart för datorprogram, 40 a § URL. det blir alltså inte aktuellt här. Hon är därför upphovsrättshavaren. Detta kräver inte någon registrering till skillnad från t.ex rätten till ett varumärke. Vad ger det för rättigheter? De framgår att hon ingår ett avtal med förlaget. Då vi inte vet vad det avtalet säger så kan jag inte uttala mig så mycket om de ekonomiska rättigheterna till böckerna. Alltså vem som har rätt att trycka, sälja och marknadsföra böckerna, 2§ URL. Dessa kan nämligen överlåtas, 27 § URL. Något som inte kan överlåtas är dock de ideella rättigheterna, 27§ URL. T.ex att bli namngiven i den omfattning som god sed kräver när verket framställs, 3§ URL, 27§ URL. God sed inom bokbranschen inkluderar att bli namngiven på böckerna när det marknadsförs och säljs. Vidare får inte ett verk ändras så att upphovsmannens litterära anseende kränks, 3§ 2 st URL. Inte heller denna rätt kan överlåtas, 27 § URL. De är dock tveksamt om en ändring av titeln är sådan att den kan ses som kränkande. Endast sådana ändringar som utgör en verklig kränkning omfattas. Ändringar och justeringar av redaktionell karaktär faller alltså normalt utanför bestämmelsens tillämpningsområde, prop. 1960:17 s. 72. Eftersom ändringen här är marginell och är i samma tema så anser jag inte att de är en kräkning. Mot detta talar dock att även ett annat namn anges vilket gör att ändringen får det att se ut som att verket inte alls kommer från Lisa. Detta är dock främst en repetition av det som utgjorde en kränkning enligt första stycket. Sammanfattning Jag besvarar de frågor som jag tolkade fram på följande sätt. -Företaget har fel när de säger att Lisa inte har någon rättighet för att hon inte registrerat det. En registrering krävs inte för upphovsrätt -Företaget får inte publicera boken utan att namnge Lisa på det sättet som de gör Jag hoppas det besvarade din frågaMed vänliga hälsningar

Får någon ta min Instagram-bild utan mitt samtycke?

2020-04-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har ett instagramkonto där jag lägger upp bilder på min hund.Det har nu kommit till min kännedom att ett företag i Sverige utan min tillåtelse eller vetskap har använt sig av en av mina bilder när dom skickar hem paket till sina kunder. Jag fick reda på detta från en av deras kunder som skickade en bild på min bild som var med i paketet hon fått hem. Jag har inte godkänt att dom får använda mina bilder och speciellt inte som en del i reklam för deras företag. Vad kan jag göra åt detta? Har jag rätt till någon form av kompensation? Jag har inte kontaktat företaget än utan vill gärna ha råd först.
Caroline Halfvarson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline. Jag baserar på mitt svar på att du permanent bor i Sverige.Bara du har upphovsrätt till dina bilderInstagram är en US-amerikansk applikation men den svenska upphovsrättslagen (URL) gäller eftersom du bor i Sverige (8 kap. 60 § URL). Dina bilder av din hund tillhör dig enligt upphovsrättslagen (1 kap. 1 § 5 punkt URL). Du har alltså en s.k. upphovsrätt till dina egenhändigt tagna bilder enligt svensk rätt. En del av upphovsrätten är ensamrätten, som säger att bara du får använda dem (2 § URL). Ditt samtycke kan ge en annan part tillåtelse att använda dina bilder. Det har du dock inte gjort med företaget som har använt dina bilder för reklam. Det kan vara så att företaget har gjort intrång i din upphovsrätt.Om företaget har gjort intrång i din upphovsrätt kan företaget dömas till böter eller fängelse (7 kap. 53 § URL). Du kan också ha rätt till ersättning (7 kap. 54 § URL). Hur mycket du kan ha rätt till beror på om du har haft omkostnader på grund av att företaget använde din bild utan ditt tillstånd.Instagram får använda och sprida dina bilderÄven om du inte har gett en licens till företaget har du gett en viss typ av licens till Instagram. När du gick med på Instagram godkände du Instagrams användarvillkor. En del av användarvillkoren är att ge en icke-exklusiv licens till Instagram att få använda dina bilder. En licens är ett samtycke och ett undantag från ensamrätten. Du äger fortfarande bilderna, men Instagram får använda bilderna. Ordet icke-exklusiv innebär att Instagram får licensiera ut dina bilder till andra företag eller personer, utan att behöva meddela dig eller ge dig ersättning.Alltså är det teoretiskt möjligt att Instagram har licensierat ut dina bilder till ett företag, till exempel just det företag som du nämner. Då är det lagligt och du kan inte göra något åt det. Det är lika teoretiskt möjligt att företaget har använt dina bilder utan att ha haft någon kontakt med Instagram. Då är det olagligt. Anmäl användandet hos InstagramJag råder dig att ta kontakt med Instagram här och anmäla företagets användning av din bild. Läs mer om information om själva processen här.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen

Får man ta bilder på andras hus och lägga upp på sociala medier?

2020-03-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag har en blogg och ett instagramkonto där jag publicerar inspirationsbilder löpande. Hittills har jag köpt bilder och fått tillstånd. Nu undrar jag hur det ser ut med egna bilder som jag tar. Jag vet att jag får fota andras hus och egendom så länge som jag står på allmän plats. Men får jag publicera dessa bilder på min blogg och Instagram? Hälsningar,
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida du får ta bilder och ladda upp på din blogg och din instagram beror på om det som bilderna föreställer utgör någons ensamrätt. Skulle någon annan ha upphovsrätt till det som du fotograferar är det förbjudet att göra det tillgängligt för allmänheten. Att lägga upp bilder på bloggar och på instagram kan innebära att de görs tillgängligt för allmänheten. Detta eftersom allmänheten får trådlös tillgång till verket på en annan plats än där verket annars finns (1 kap. 2 § tredje stycket första punkten upphovsrättslagen). Har någon upphovsrätt till hus och annan egendomDet man kan få upphovsrätt på är följande litterära eller konstnärliga verk (1 kap. 1 § upphovsrättslagen): 1.skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,2.datorprogram, 3.musikaliskt eller sceniskt verk, 4.filmverk, 5.fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, 6.alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller 7.verk som har kommit till uttryck på något annat sätt. Allt som skapas och som utgör någon av dessa får dock inte upphovsrättsligt skydd. Det krävs att alstret uppnår det som kallas verkshöjd eller originalitet. Det spelar ingen roll hur bra, dåligt, fint eller fult alstret är. Så länge det har någon form av särprägling som kan medföra verkshöjd/originalitet uppstår skyddet. Beträffande hus så är det rent teoretiskt möjligt att det kan skyddas av upphovsrätt. I praktiken är det däremot väldigt ovanligt. Det ska vara fråga om ett hus som är så speciellt byggt att det kan klassas som ett konstnärligt verk. När det kommer till vanliga hus kan man därför med stor säkerhet förutsätta att de inte är skyddade av någon upphovsrätt. Finns inget sådant skydd får man göra dem tillgängliga för allmänheten vilket inkluderar att lägga upp bilder på dem på bloggar, Instagram och andra sociala medier. När det kommer till det du beskriver som andras egendom kan jag tyvärr inte ge något närmare svar. Det blir upp till dig att avgöra om egendomen kan vara sådant litterärt eller konstnärligt verk att det kan skyddas av en upphovsrätt. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

En fotografisk bild är skyddad i 50 år

2020-04-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hur lång är preskiptionstiden för ett privat foto? Ex. en båt som läggs ut på Facebook.
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar att du syftar på upphovsrättsskydd när du skriver preskriptionstid? Alltså den tid som fotot är skyddat innan folk kan börja använda någon annans bild. Vissa fotografier kan vara s.k. konstnärliga verk och då ha upphovsrätt (1 kap 1 § upphovsrättslagen). För att bli ett verk måste dock fotografiet ha "verkshöjd", vilket kortfattat och förenklat innebär att det måste ha en viss originalitet/särprägel. Rör sig detta om ett ganska vanligt foto på en båt är det alltså troligtvis inte frågan om ett verk. För den här typen utav fotografier finns istället ett annat skydd än upphovsrätt. Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten (5 kap 49a § upphovsrättslagen). Detta skydd gäller i 50 år framåt från dess att fotografiet framställts. Sedan finns det vissa inskränkningar i detta skydd, t.ex. är det okej att framställa exemplar för privat bruk (5 kap 49a § och 2 kap 12 § upphovsrättslagen). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Fråga om varumärkesintrång

2020-04-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag studerar juridik på gymnasiet och behöver hjälp ang dessa frågor då jag inte hittar någon liknande information som kan hjälpa. Uppskattar all hjälp:) TackBarbie tillverkas av ett US baserat företag som innehar svensk varumärkesregistrering för märket Barbie inom varukategorin leksaker. Det svenska företaget Ffake AB har börjat marknadsföra och sälja i Sverige, kläder som passar till Mattels Barbiedocka. Ffake säljer kjolar, klänningar, skor och hattar som passar Barbie. Ffake AB har registrerat och använder varumärket Babydoll på förpackningarna till sina Barbiekläder. På Ffakes förpackningar anges särskilt att kläderna passar till Barbiedockor. Mattel ber dig att lämna rådgivning till dem kring möjligheterna att stoppa Ffakes dockkläder.1.Vissa av Ffakes kläder är näst intill identiska med de Barbiekläder som Mattel säljer. Kläderna harsamma skärning och ett praktiskt taget identiskt tyg används. Bara några veckor efter att Mattelkommer ut med en ny "kollektion" anpassad till rådande mode, börjar Ffake AB att marknadsföramotsvarande kläder. Mattel varumärkesregistrerar inte sina Barbieklädkollektioner, men kan Matteländock göra något för att stoppa Ffakes plagieringsverskamhet?2.Ffake anger, som sagt, på förpackning till sina kläder att de passar till Barbiedockan.Är det ett intrång i Mattels registrering av ordmärket Barbie?3.Är Ffakes användning av varumärket Babydoll vid försäljning av dockkläder ett intrång i Mattelsvarumärke Barbie?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det framgår att din frågeställning rör ett skolarbete. Eftersom Lawline har som princip att inte besvara frågor som rör skolarbeten kan jag tyvärr inte hjälpa dig.Om du har någon annan fråga som inte rör ett skolarbete får du gärna skicka in en ny fråga. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Bearbetning av litterärt verk

2020-04-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får man göra en musikalisk version av tex en HC Andersson saga ?
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har skapat ett litterärt verk har upphovsrätt till detta (1 § upphovsrättslagen). Personen som framställt ett sådant verk har uteslutande rätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § upphovsrättslagen). Dessa brukar betecknas de ekonomiska rättigheterna av verket. Vad som menas med tillgänglig för allmänheten kan avse 4 olika fall. 1. Överföring till allmänheten. Detta kan till exempel vara genom internet. 2. Offentligt framförande, med eller utan hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Det är ett framförande för en närvarande publik. 3. Exemplar av verket visas offentligt. Kan till exempel handla om en konstutställning. 4. Det sista fallet är när exemplar av verket bjuds ut till försäljning. (2 § upphovsrättslagen).Om exemplar av verk görs tillgänglig för allmänheten på något av dessa sätt ska upphovsmannen, i detta fall HC Andersen, anges (3 § upphovsrättslagen). Detta brukar kallas de ideella rättigheterna. I ditt fall blir detta en form av överföring till en annan konstart, det vill säga en saga överförd till musikal. Det blir en helt annan konstform och kan därmed ge skaparen av verket upphovsrätt till det. För att en sådan omarbetning av verket ska ge upphovsrättsligt skydd ska det vara fråga om ett individuellt andligt skapande. Verket ska uppnå verkshöjd för att kunna ses som ett nytt verk. För att uppnå verkshöjd ska verket anses som nytt och självständigt, och har skapats i fri anslutning till det ursprungliga verket. Högsta domstolen har i ett fall (NJA 2005 s. 905) angett att det måste vara fråga om en förändring av verket som gör att originalverket inte står i fokus. Det går således inte att endast ändra lite på originalverket, utan det ska ses som ett helt nytt verk. I sådana fall kan det bli fråga om att det nya verket kan få upphovsrättsligt skydd för sig (4 § upphovsrättslagen). Sammanfattningsvis är det okej att använda HC Andersens saga för en musikal i och med att musikalen i sig kan vara en så pass omfattande bearbetning att det ses som ett nytt och självständigt verk i sig. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Föra patent utomlands

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline!Finns det någon lag om patentdata och att dessa inte får tas över lands-gränser?Säg att jag har patent på en datorkomponent, får jag då som ägare av detta patent in lägga det på t.ex USB-minne och ta med mig till andra länder?Är inte för att sälja något utan bara ha data med mig.Hur fungerar det då med Office365, om jag har min patent-data där och den hamnar i annat EU-land. Bryter jag mot någon lag då?Tack för er hjälp.
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom detta berör patent får vi vända oss till patentlagen (PL) för att finna våra svar. Vi har då två stycken typer av patent, nationella och EU-patent. Ett nationellt patent beviljas av patentverket, varav de måste uppfylla de olika kraven i 1 kap PL. Om detta genomförs så innebär detta att man endast har patent i Sverige gällande den informationen. Detta medför att du har all ensamrätt gällande nyttjandet av din patent, så som ritningar, framställningar etc. Det återfinns inget förbud från att föra ut patentet från Sverige, speciellt inte om det är ägaren av patentet som gör detta. Det som kan bli problematiskt är om samma uppfinning har patent i ett annat land, registrerat av en annan skapare. Detta kan medföra att du kan åtalas för patentintrång i andra länder m.m. Har du införskaffat dig ett EU-patent 11 kap PL och EU:s förordning om patent, så har du rätt att använda dig av ditt patent i hela EU, varav att föra patentet fritt mellan olika EU-länder inte blir något problem. Detta medför att du fritt kan föra patent fram och tillbaka över alla landsgränser inom EU. Sammanfattat – Om du har ett nationellt patent, så kan du fortfarande resa till andra länder med ditt patent men problem gällande patentintrång kan uppstå om patentet är registerad av en annan person i det andra landet. Har du ett EU-patent så finns det inga problem med att föra patent fritt över gränserna för alla EU-länder. Hoppas det var svar på din fråga!