Vad är skillnaden mellan marknadsföringsrätt och immaterialrätt?

2021-04-13 i Immaterialrätt
FRÅGA
Hej jag skulle vilja ha hjälp att förstå förhållandet mellan marknadsföringsrätten och immaterialrätten vid tillämpningen av MFL. Särskilt på vilket sätt Patent- och marknadsdomstolarna uppställer en gräns mellan områdena samt när och i vilken mån gränsen kan sägas suddas ut. Tack på förhand!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Inledningsvis vill jag informera om att det är något svårt att få fram exakt vad du undrar över varför svaret blir något generellt. Inom ramen för expresstjänsten blir svaret även något mer generellt än vid en mer fördjupad rättsutredning från vår juristbyrå. Som jag förstår det undrar du över förhållandet mellan marknadsföringsrätt och immaterialrätten vid tillämpningen av marknadsföringslagen (MFL). Framförallt på vilket sätt Patent- och marknadsdomstolarna uppställer en gräns mellan områdena samt när och i vilken mån gränsen kan sägas suddas ut.

De immaterialrättsliga lagarna är exempelvis upphovsrättslagen, varumärkeslagen, mönsterskyddslagen och patentlagen. Lagarna har till syfte att skydda skaparen/innehavaren. När det gäller upphovsrätten skyddar det i grund och botten skaparen (då upphovsrätten uppkommer formlöst) medan de andra lagarna i princip kräver ansökan och registrering (jag kommer i det följande inte att gå in på exakt vad som skiljer de olika lagarna åt då det faller utanför den ställda frågan). Marknadsföringsrätten genom marknadsföringslagen (MFL) utgör ett kompletterande skydd till immaterialrätten. I MFL regleras bland annat snyltning på varumärke vilket är till för att skydda företagare och konsumenter i samband med marknadsföring av en vara eller tjänst. Det finns i MFL konkreta exempel på otillåten marknadsföring. Som exempel kan anges att en näringsidkare vid marknadsföringen inte får använda kopior (efterbildningar) som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter (14 § MFL). En näringsidkare får inte heller i sin jämförande reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter för att snylta på, vilseleda om eller smutskasta andra företags produkter eller kännetecken (18 § MFL).

Då marknadsföringsrätten bland annat handlar om att skydda exempelvis varumärken från snyltning finns det en nära koppling mellan immaterialrätten och marknadsföringsrätten. En stor del av patent- och marknadsdomstolarnas mål handlar om renommésnyltning, misskreditering och produktefterbildning eller andra frågor som ligger mycket nära och ofta överlappar immaterialrättsliga frågor.

Tidigare avhandlades marknadsföringsrättsliga mål separat i marknadsdomstolen. Vid den tiden uttalade domstolen i flera fall att den inte tog ställning i immaterialrättsliga tvister; dvs. ett förbud enligt MFL kunde inte meddelas endast på den grunden att ett förfarande utgjorde varumärkesintrång (se t.ex. MD 1988:6, 1994:25 och 2005:25). En form av "trendbrott" skedde däremot i samband med MD 2011:29 ("PS Jailbreak") och MD 2012:15 ("Elskling"). I MD 2011:29 gjorde domstolen först en prövning mot upphovsrättslagen och kom fram till att förfarandet stred mot URL. Marknadsföringen av den s.k. PS Jailbreak-modulen ansågs otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen och stred mot p9 i den svarta listan. Den svarta listan är en uppräkning av 31 förbjudna marknadsföringsmetoder. Enligt p9 i svarta listan är marknadsföring vilseledande om det anges eller på annat sätt skapas intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet. I det aktuella fallet gjordes därmed, till skillnad från tidigare praxis, först en prövning mot URL. Då produkten utgjorde ett intrång i upphovsrätten kunde den förbjudas med stöd av MFL.

I samband med utvecklingen av praxis gick immaterialrätten och marknadsföringsrätten från att ha varit helt separata rättsområden till att sammankopplas allt mer. Sedan den 1 september 2016 handläggs alla immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål i Patent- och marknadsdomstolen. Sett till utvecklingen praxis i samband med MD 2011:29 då områdena började sammankopplas har det däremot blivit en ännu tätare sammankoppling (till skillnad mot tidigare då immaterialrättsliga mål avhandlades i allmän domstol och marknadsföringsrättsliga mål i marknadsdomstolen).

Även om det finns en tät sammankoppling, och till viss del överlappning, mellan MFL och de immaterialrättsliga lagarna ska uppmärksammas att det är viktigt för käranden att tänka på vad den vill uppnå och yrka utifrån det. Vid intrång i de immaterialrättsliga lagarna finns en mängd civilrättsliga sanktioner att nyttja. Ofta vill innehavaren av t.ex. ett varumärke däremot att eventuellt intrång ska upphöra; ersättning är inte alltid det viktigaste. Då får man helt enkelt undersöka om man gör bäst i att angripa det immaterialrättsligt eller med stöd av MFL. Det kan vara så att det immaterialrättsligt inte utgör ett intrång, men att det ändock kan strida mot marknadsföringslagen och det går att förbjuda marknadsföringen. Som synes i MD 2011:29 kan det utgöra vilseledande marknadsföring att sälja en produkt som gör intrång i upphovsrätten. För att det ska prövas enligt upphovsrättens regler (och med de sanktioner som kan vara för handen) krävs däremot att det yrkas därom; i annat fall kan det göras en prövning mot de immaterialrättsliga reglerna men prövningen sker med utgångspunkt i bestämmelserna om otillbörlig marknadsföring i MFL. För exempel på distinktionen däremellan se PMÖD:s domskäl i PMÖD T 9554-17 vari domstolen uttalade:

"Med hänsyn till hur X har utformat sin talan står det därför klart att X inte har framställt något yrkande som endast vilar på immaterialrättslig grund. Det innebär att Patent- och marknadsöverdomstolens prövning ska ske med utgångspunkt i bestämmelserna om otillbörlig marknadsföring i marknadsföringslagen. Ett bifall till X förbudyrkanden förutsätter därmed också att villkoren för förbud i marknadsföringslagen är uppfyllda."

Det finns således likheter och skillnader och samtidigt viss överlappning. Då din fråga är något generellt ställd kan det inte ges ett mer förklarande svar än detta. Hoppas du förstått skillnaderna och kan läsa vidare på området med detta som grund.

Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister i ett immaterialrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Immaterialrätt (1025)
2021-10-17 Är det lagligt att trycka sin egen logga på annan firmas reklamtröjor?
2021-10-15 Upphovsrätt till bild som publicerats på webbplats
2021-10-14 Namngivning i enlighet med god sed
2021-10-07 Användning av designat tyg

Alla besvarade frågor (96504)