Hur uppkommer upphovsrätt för fotografier?

2006-05-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Måste ett foto på internet ha synligt copyrightskydd på bilden eller räcker det med en text under bilden där det står Copyright Photographs © och fotografens namn för att den ska räknas som copyrightskyddad?(Synligt copyrightskydd är antingen en så kallad vattenstämpel som syns på fotot i form av en iconsom ligger över bildens viktigaste delar eller en digital stämpel och koppla upp den mot en datacentral för kontinuerlig övervakning.)
Daniel Svensson |Hej!Upphovsrätt enligt svensk rätt kräver inte viss form (till exempel ©-tecknet) för att det skall uppkomma. Kriteriet är istället att verket skall ha uppnått "verkshöjd", det vill säga ett visst mått av självständighet och originalitet. Även om ©-symbolen är angiven betyder alltså inte det att upphovsrätt föreligger. Å andra sidan kan upphovsrätt föreligga även om inte symbolen anges förutsatt att kravet på verkshöjd är uppfyllt. För det fall att verkshöjd inte anses föreligga (bedömningen är ganska restriktiv) är fotografier ändå skyddade som en närstående rättighet till upphovsrätten enligt 49a§URL, se http://lagen.nu/1960:729. Det är inte ett lika starkt skydd som upphovsrätten men ger ändå en viss rätt till skälig ersättning om någon annan använder bilden.Återkom gärna om något är oklart. Med vänliga hälsningar

Företag använder bilder utan tillåtelse

2006-03-20 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej, Min fråga gäller användning utan tillstånd av min dotters bilder för reklam syfte i företagskatalogen, Företags webbsida / webbshop, samt i stora skyltar i en mängd affärer i hela Norden. Företaget är mycket stor och vi vet inte hur vi ska agera. Samtidigt fick vi veta att försäkringen hjälper oss bara om det finns en tvist, och enligt den person som informerade mig, skulle jag kontakta företaget och kräva skadestånd och bara i fall dem vägrar, har vi en tvist situation och bara då skulle min hemförsäkringen täcka 80 % av advokat kostnader. Nu är jag förvirrad och vet inte hur jag ska agera. Enligt min åsikt har det förekommit ett brott. Jag vet det finns ett lag ”Lagen om namn och bild i reklam” som förbjuder en sådant situation. Jag valde för länge sedan att polisanmäla vad som händer, men polisen har lagt ner fallet. Vi vet inte heller vad för skadestånd kan vi begära. Företaget är också mycket stor och det skrämmer oss mycket då vi vet dem har hur mycket pengar som helst för att anlita dem bästa advokater. Kan Ni rekommendera ett lämplig sätt att agera. Enligt vårt försäkringsbolag, kommer dem inte att betala för advokat om vi inte kontaktar företaget först, så det förekommer en tvist… Mvh, J.B.
David Andersson |Hej! Som huvudregel är det givetvis alltid bäst att kontakta en motpart innan man går till domstol. Om din motparten, företaget i detta fallet, går med på dina krav slipper du ju en långdragen domstolsprocess. Under förutsättning att din dotter är upphovsrättsinnehavare till bilderna, alltså att hon skapat dem, så rör det sig om ett upphovsrättsbrott om någon använder bilderna utan hennes tillåtelse. Mitt råd är att du kontaktar en fackman som kan beräkna hur stort skadestånd som skulle kunna utgå på grund av detta upphovsrättsintrånget och att du sedan framställer denna summan som ett krav till företaget. Går inte företaget med på ditt krav så föreligger en tvist och du kan väcka talan vid allmän domstol och då även få ersättning från din rättshjälpsförsäkring. Lycka till!

Covers och upphovsrätt

2006-03-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag är medlem i ett band och vi kommer att uppträda på Stockholm Jazz Festival i sommar. Jag har frågor rörande upphovsrätt. Vi har för avsikt att spela ett antal covers främst från Aretha Franklin och Mozart. Krävs det tillstånd? Vårt skivbolag kommer att göra en ljudupptagning av vårt framträdande för ett kommande skivutsläpp där coverlåtarna kommer att ingå .Går det för sig eller krävs det något tillstånd? Vidare undrar jag om det är okej att sampla, alltså att använda t.e.x tre takter från någon annans låt och infoga det i någon av våra nya låtar. Och slutligen är det tillåtet för någon i publiken att utan vårt tillstånd spela in vår konsert under Jazz festivalen på video eller göra en ljudupptagning och sedan lägga upp det på en privat hemsida eller på någon fildelningssida som t.ex Limewire eller Kazaa?
Michael Witting |Av 2 § upphovsrättslagen, se http://lagen.nu/1960:729, följer att den som har upphovsrätt till ett musikaliskt verk har ensamrätt att förfoga över det. Med detta följer också rätt till oförändrad återgivning av verket. Upphovsmannen/upphovskvinnan har således ensam rätt att t.ex. framföra sitt verk på scen och det är förbjudet för andra att utnyttja det om det inte sker med upphovsmannen/upphovskvinnan eller dennes rättighetshavares medgivande.Ensamrätten är dock enligt 43 § tidsbegränsad. Denna varar vanligtvis från ögonblicket för skapandet av verket till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens/upphovskvinnan dödsår. Att skyddstiden upphör innebär att vem som helst, utan tillstånd och utan att behöva betala något, får utnyttja verket som om ingen upphovsrätt funnits. Vissa verk kan emellertid ha ett s.k. klassikerskydd. Av 51 § följer att en domstol kan bestämma att upphovsmannen/upphovskvinnan ska ha ett obegränsat skydd mot att dennes verk återges offentligt. Om något av Aretha Franklin och Mozarts verk har klassikerskydd kan jag tyvärr inte svara på, men enligt de uppgifter jag har så har aldrig klassikerskyddet tillämpats. Som jag nämnde ovan har upphovsmannen/upphovskvinnan ensamrätt till oförändrad återgivningen av dennes verk till sjuttionde året efter dennes död. Av 4 § följer dock att om någon bearbetat ett upphovsrättsligt verk har denne upphovsrätt till det bearbetade verket. Att sampla kan troligtvis ses som en form av bearbetning. För att det ska ses som bearbetning måste det ha gjorts på ett sådant övergripande sätt att i praktiken ett nytt verk ha uppstått. Om er sampling uppfyller detta krav kan jag omöjligen svara på utan att lyssna på den. Uppfyller samplingen inte kravet kvarstår upphovsrätten till verket hos den ursprungliga upphovsmannen/upphovskvinnan. Den som gjort en bearbetning kan dock inte förfoga över verket i dess bearbetade form utan den ursprungliga upphovsmannens/upphovskvinnans medgivande. Det är inte tillåtet för någon i publiken att spela in er konsert och sedan lägga upp det på någon fildelningssida eller privat sida ditt allmänheten har tillträde. Det krävs dock att ni har upphovsrätt till de låtar som spelas på konserten. Som jag hoppas har framgått ovan uppkommer upphovsrätten genom eget skapande eller bearbetning. Som upphovsrättsinnehavare har ni sedan ensamrätt att förfoga över verket. Av den rätt följer att ni har ensamrätt att sprida verket.

Ansvar för vägtransport

2006-04-08 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga ang. ansvar för transporter. Om jag som köpare avtalar med säljare om att jag vid köp tar fullt ansvar för leverans och leveranskostnad. Om leveransföretaget som ska leverera varan till mig får t.ex. ett läckage i taket på lastbilen, och mina varor blir förstörda, vem får då stå för kostnaden? Jag eller transportföretaget? Tacksam för svar
Joel Laack |Godsbefordran med fordon inom Sverige regleras i lag om inrikes vägtransport. (Lagtexten finner du http://lagen.nu/1974:610#P1 ) Lagen är i princip tvingande, men undantag kan förekomma. (Se 5 §) Detta innebär att lagen t.ex. inte kan åsidosättas genom avtal. Transportörens ansvar är med få undantag förhållandevis strängt enligt lagen och i den situation du beskriver skulle transportören ansvara för det skedda. (Se 27-29 §§) Dock finns i 32 § 2 st en ansvarsbegränsning för transportören till 150 kr/kg av det felande godset. (Denna gäller även för gods vars värde inte typiskt sett uppskattas i vikt, såsom t.ex. möbler eller teknisk utrustning.) Viss ersättning för kostnaderna för själva frakten kan också utgå. (Se närmare 32 § 3 st) Har skadan uppkommit som följd av grov vårdslöshet eller uppsåtligt handlande från transportörens sida, kan denne dock inte åberopa ansvarbegränsing enligt lagen. (38 §) Dessa regler torde dock auktualiseras rätt sällan utan utgör endast en minimistandard. Tanken är att parterna istället i praktiken söker en försäkringslösning. Vänligen

Får jag spela in en föreläsning?

2006-03-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag studerar på universitet och har börjat spela in föreläsningar på en diktafon. Vid ett tillfälle var det en lärare som, efter att ha fått syn på min diktafon, påstod att hans föreläsning minsann var copyrightskyddad och därefter tog han helt sonika upp min diktafon som jag placerat på ett bord längst fram i föreläsningssalen i inspelningsläge. Innan jag hann protestera hade läraren raderat det jag spelat in av den aktuella föreläsningen och i samma veva försvann även två tidigare ljudupptagningar med andra lärare som jag hade sparat på samma flashminne. Nu undrar jag om det är tillåtet att spela in föreläsningar och huruvida lärarens agerande är korrekt? Jag hade fått tillstånd att spela in de två tidigare föreläsningarna av respektive lärare. Vore hemskt tacksam för ett utförligt svar.
Andreas Heed |Föreläsningarna du går på är skyddade av upphovsrätt. Det innebär bland annat en ensamrätt för föreläsaren (upphovsmannen) att framställa exemplar av föreläsningen, t.ex. genom att spela in den på en diktafon. Det finns dock en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt. Framställning av exemplar för privat burk är tillåtet om verket är ”offentliggjort”, vilket det blir när det lovligen tillgängliggjorts för allmänheten. Ett verk anses tillgängliggjort för allmänheten exempelvis då det framförs offentligt där vem som helst äger tillträde. Även framföranden som sker där vissa villkor gäller för tillträde omfattas av detta, förutsatt att vem som helst kan uppfylla dessa villkor. En föreläsning är inte uteslutande öppen för allmänheten. Alla kan inte bli antagna till en kurs med hänsyn till betyg och platstillgång etc. Detta innebär, enligt min bedömning, att ett samtycke från föreläsarna krävs för att du ska få spela in föreläsningar på diktafon. Anledningen är att verket inte är offentliggjort och något undantag från ensamrätten inte är tillämpligt. Trots att samtycke krävs var det inte korrekt av din lärare att handla som han gjorde. Han hade inte rätt att egenmäktigt radera innehållet på din diktafon, inklusive upptagningen av honom själv. Hans handlande kan möjligtvis bedömas som brottsligt, men detta är svårt att uttala sig om.

Skillnaden mellan vilseledande och otillbörlig reklam?

2006-06-14 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Vad exakt menas med otillbörlig reklam? Någon skillnad med vilseledande reklam?
Marie Wahlin |Hej!Förbud mot otillbörlig reklam regleras i 4 § Marknadsföringslagen, se http://lagen.nu/1995:450. Exempel på vad som avses med den så kallade generalklausulen regleras i förbudskatalogen, närmare bestämt 5-13 §§. Allt som anges där är otillbörlig reklam och således förbjudet, som exempelvis att snylta på annans välkända och särpräglade produkter vid sin marknadsföring ( 8 §). Detta faller även under vilseledande reklam ( 6 § ),då man ger konsumenter en felaktig uppfattning om reklamens ursprung. Reklam som är vilseledande är således även otillbörlig. Skillnaden består sedermera i att vilseledande reklam är en del av vad som anses som otillbörlig marknadsföring.Vänligen

Aktiebolags firma

2006-04-08 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej Dain! Tack för utförligt svar, men jag tycker ändå inte att det är helt klart. Är det verkligen så att jag bryter mot lagen om jag i ett privat brev till dig skriver "Anderson & Petterson har sina lokaler på Storgatan 39" ? Utan "AB" eller AB (publ.) alltså? Jag tycker det verkar orimligt. Är det inte så att reglerna om firma endast tar sikte på fall där man vill rättsligen binda bolaget, alltså riktiga rättshandlingar, medan i övrigt, där så inte är fallet, så får folk skriva hur dom vill? Eller är reglerna faktiskt generella så att det faktiskt är ett brott emot lagen att skriva på angivet sätt? Men att det inte finns någon straffpåföljd eller annan juridisk verkan av att så sker? Jag kan svårligen föreställa mig att en åklagare skulle dra igång en förundersökning om han fick kännedom om att jag skrivit på det sättet i ett privat brev till dig. Och betr. annonser: har du stöd i lagen för skillnaden mellan annonser riktade till en viss grupp och mer generella anbud? Är det inte snarare så att gränsen går mellan ANBUD (erbjudanden som är bindande för bolaget) och annonser som inte är anbud ("Volvo är en jättebra bil")? Och att i senare fallet annonsören kan underteckna annonsen enbart med "VOLVO"? Hälsningar Claes P.S. Jag är översättare och blev fundersam då det gällde ett juridiskt avtal. Där tillämpar man ju en annan teknik. Uttrycket "Anderson & Petterson" definieras som att mena "Anderson & Petterson AB (publ.)" och då behöver man alltså inte upprepa "AB (publ.)" genom hela avtalstexten. Men antag att den definitionen inte fanns med, och antag vidare att avtalet undertecknades korrekt enligt ABL men att "AB(publ.) inte fanns med i den löpande avtalstexten. Brott emot ABL? Påföljd? Är avtalet i så fall en nullitet eftersom det visserigen är korrekt undertecknat men reglerar förhållanden rörande en part som är felaktigt angiven? P.S.2 Jag är helt på det klar med att detta kräver forskning och arbete och tar alls inte illa upp om du inte svarar.
Anonymous |Som utgångspunkt skall som tidigare nämnts ett publikt aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter ange bolagets firma, den ort där bolaget har sitt säte samt bolagets organisationsnummer. (28:5§ ABL) Ett publikt aktiebolags firma skall åtföljas av beteckningen (publ) om det inte av firman framgår att bolaget är publikt. (28:7§ ABL) Handlingar utfärdade för ett aktiebolag som innebär förpliktelser gentemot en tredje man kan medföra ett solidariskt ansvar, såsom för egen skuld, för styrelse/annan ställföreträdare. Så sker om handling utfärdats utan firmateckning och det ej framgår att det utfärdats å bolagets vägnar eller ett behörigt godkännande skett av handlingen. (28:6§ ABL) På vilket sätt firman skall anges vid utgivande av brev, orderblanketter eller fakturor går ej att utläsa av lagen, men utifrån bestämmelsernas syfte förutsätts att firman skall tydligt gå att utläsa. Vid avtal med löpande text bör det vara tillräckligt att rättshandlingen avslutas med en korrekt underteckning. (firman anges AB (publ). Om det på annat sätt tydligt framgår att avtalet skall ingås mellan tredje part och publikt aktiebolag måste också detta vara tillräckligt vid skapande av förpliktande rättshandlingar. (se.. ”om det av handlingens innehåll framgår att den utfärdats på bolagets vägnar”, 28:6§ ABL, 2 st sista meningen). Ett avtal utan korrekt underteckning blir ej nullitet utan då kan styrelse/annan ställföreträdare bli ansvarig såsom för egen skuld. Antar att det vid skapandet av budskap som riktas generellt till potentiella konsumenter, utbud, inte ställs några närmare krav på att ange firma korrekt. Vad avser brev skall dessa likt ovan beskrivits utge bolagets firma om brevet skall vara utställt från bolag till tredje man. Denna regel bygger på EG´s första bolagsrättsliga direktiv ”publicitetsdirektivet” där brev definieras såsom ”alla skriftliga meddelanden som riktar sig till bestämda mottagare”. Administrativ påföljd kan bli aktuell, av 30:2§ ABL stadgas att bolagsverket vid vite kan förelägga VD eller styrelseledamot att lämna korrekta uppgifter på bolagets brev.

Får man länka till andra hemsidor?

2006-03-05 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Får jag som privatperson publicera länkar till andra webbplatser på min hemsida utan medgivande från webbmaster eller annan utgivare av sidan? Hur är det med loggor och varumärken i samband med länken?
Anna Bergman |För det första ska sägas att en registrering av ett domännamn/en hemsida inte ger någon ensamrätt att använda namnet på det sätt som man får ifall man registrerar ett varumärke. Det finns faktiskt inte någon lagstiftning som särskilt reglerar rätten till s.k. domännamn. Dock kan det ju vara så att domännamnet även fungerar som ett varumärke och då är situationen en annan, då kan hemsidan vara skyddad enligt varumärkeslagen genom att kännetecknet har blivit registrerat eller inarbetat. En förutsättning för att ett varumärke ska ha varumärkesskydd är att det är registrerat hos Patent- och registreringsverket eller att det är tillräckligt känt hos de personer till vilka det riktar sig, alltså har blivit inarbetat. Alltså gäller det att först ta reda på ifall hemsidan har något varumärkesskydd. Fast när du som privatperson publicerar länkar till andra sidor så torde det inte vara att se som att du utövar någon näringsverksamhet. Då spelar det egentligen ingen roll huruvida sidan har skydd eller inte eftersom varumärkeslagen inte gäller för utnyttjanden som sker utom näringsverksamhet, se 4 § varumärkeslagen (http://lagen.nu/1960:644 ). Bedrivs din sida utan vinningsändamål etc. så får du länka till vilka sidor som helst. Detsamma gäller för loggor i samband med länken. Jag kan inte se att det är något intrång i varumärkesrätten eftersom jag antar att ditt länkande sker utanför näringsverksamhet. Mvh