Måste ett hyreskontrakt vara skriftligt?

2021-06-08 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Måste hyreskontrakt avseende partiell uthyrning av lokal vara skriftligt?
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag uppfattar din fråga som att du undrar om en partiell uthyrning av en lokal måste vara skriftlig?Måste ett hyreskontrakt vara skriftligt för att vara gällande?Hyresavtal måste inte vara skriftliga för att vara gällande. Detta innebär att även muntliga avtal är giltiga. Om någon av parterna, antingen hyresgästen eller hyresvärden, begär ett skriftligt avtal, så måste ett sådant upprättas (12 kap. 2 § jordabalken) Detta gäller även om uthyrningen är partiell. Min uppfattning är dock att det är bäst att ha ett skriftligt avtal, specifikt i bevishänseende om det skulle uppstå en tvist i framtiden. Om det exempelvis skulle bli tvistigt om hur mycket pengar som ska betalas i hyra, då väger ett skriftligt avtal tungt som bevis på vad ni som avtalspartner kommit överens om. Om det är möjligt, så är mitt råd att upprätta ett skriftligt avtal. På detta vis så uppstår det inga tveksamheter kring vad som gäller i hyresförhållandet. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Hur bestämmer vi priset för fastighet när jag ska köpa ut min bror? Är det ett brott att han ändrat storleken i värderingen?

2021-05-31 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Min bror och jag äger en fastighet ihop och nu vill han att jag ska köpa ut honom. Han har låtit göra en värdering och jag ytterligare två. Hans värdering har fått bli reviderad då jag har kunnat luta mig på ett besiktningsprotokoll som alltså har sänkt priset.Dock till det roliga: -Då han lät revidera sitt värderingsutlåtande har han även låtit ändra på storleken på fastigheten. Huset gick från 40+6 kvm till 65+150 kvm. Första uppgiften enligt taxeringsinformation och den andra enligt "säljarens information". Taxeringsinformationen är den som stämmer. Nu till min fråga: -att det är dumt att ändra uppgifter som är lätta att kontrollera på plats är ju solklart men är det även fråga om något olagligt?Kan ju även säga att mina två värderingar ligger inom 30k från varandra (365, 395) och hans låg på lite drygt det dubbla innan den reviderades (800k).
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga äger du och din bror en fastighet gemensamt, ett s.k. samägande. Din bror vill nu att du ska köpa ut honom. Han har låtit göra en värdering och du ytterligare två. Hans värderingsutlåtande har reviderats utifrån ett besiktningsprotokoll du haft tillgång till, i samband med det har han även låtit ändra storleken på fastigheten. Fastigheten gick från 40+6 kvm till 65+150 kvm. Den första uppgiften är enligt taxeringsinformation, den andra enligt hans egen information. Enligt dig är det taxeringsinformationen som stämmer. Du undrar nu om din bror genom revideringen och ändringen av ytan gjort något som är olagligt och inte bara olämpligt.Försäljning av del av fastighet (vilket föreligger när du ska köpa ut din bror) är i grund och botten en civilrättslig fråga. Det innebär att du och din bror måste vara överens om priset du ska köpa ut honom för. Ett vanligt sätt för att fastställa fastighetens marknadsvärde är att båda delägarna tar in värdering. Förhoppningen är att värderingarna ska överensstämma ganska väl. Ett alternativ är annars att ta ett medelvärde av dem. Inget av detta är däremot något som är tvingande, utan endast verktyg för att komma överens.Det innebär att du inte kan "tvinga" din bror att du ska få köpa ut honom enligt din värdering, lika lite som han kan "tvinga" dig att betala utifrån den värdering han har gjort. För att ett utköp till ett visst pris ska vara aktuellt, krävs att ni är överens. Min bedömning i ert fall är att det inte föreligger något brott utan att frågan är rent civilrättslig. Min rekommendation är i första hand att du och din bror försöker komma överens om ett pris du ska köpa ut honom till. Jag vill även tipsa om möjligheten till tvångsförsäljning på offentlig auktion. För att tvångsförsäljning enligt samäganderättslagen ska vara möjlig, krävs det att ni inte avtalat bort möjligheten. Samäganderättslagen är dispositiv innebärande att delägarna kan avtala om att hela eller delar av lagen inte tillämpas. Mitt förslag i det följande är utifrån att lagen kan tillämpas fullt ut.En delägare kan kräva att den samägda fastigheten ska säljas på offentlig auktion för gemensam räkning. Ansökan om sådan försäljning ska lämnas in till tingsrätten. Beslutar domstolen om att fastigheten ska säljas utses en god man som ska ombesörja auktionen och fördela köpeskillingen (8 § SamägL). Annan delägare kan normalt inte förhindra försäljningen, undantaget är om det finns synnerliga skäl då det kan ges anstånd (6 § SamägL). I praxis har rekvisitet "synnerliga skäl" tolkats strängt och det ska mycket till innan synnerliga skäl anses föreligga för att skjuta upp/få anstånd med försäljningen.Om någon av delägarna begär det, ska domstolen besluta om ett minimipris som fastigheten inte får säljas under (9 § SamägL). Minimipriset har funktionen av ett minimiskydd för att fastigheten inte ska säljas så billigt att det blir oförmånligt för delägarna. Minimipriset får inte sättas så högt att det i praktiken förhindrar eller försvårar en försäljning. Högsta domstolen har i praxis uttalat att när en fastighet utbjuds till försäljning enligt samäganderättslagen är utgångspunkten för minimipriset att det ska motsvara taxeringsvärdet. Om en utredning i det särskilda fallet ger stöd för bedömningen att försäljningspriset kommer att avvika från det marknadsvärde som ligger till grund för försäljningen, ska minimipriset sättas till tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris (NJA 2012 s. 757).Under auktionen har såväl du och din bror som andra intressenter rätt att lägga bud på fastigheten. Som delägare får ni ingen "förtur" eller möjlighet att köpa fastigheten innan auktionen. Under auktionen gäller att om ni båda är närvarande och överens om att anta eller förkasta ett anbud gäller ert beslut (12 § första stycket SamägL). Är ni däremot inte ense gäller det högsta budet, så länge det inte understiger eventuellt beslutat minimipris (12 § andra stycket SamägL). I ert fall eftersom ni inte verkar kunna enas om ett pris är tvångsförsäljning ett alternativ. Den största fördelen är att ni inte behöver komma överens om priset för utköp utan att det verkliga marknadsvärdet kommer att visas (oavsett vad ev. värderingar visat). Marknadspriset är ju i praktiken inte vad en värdering visar utan vad en köpare är beredd att betala. Nackdelarna är att den gode mannen ska ha betalt för sitt arbete (kommer att fördelas på dig och din bror utifrån era andelar i fastigheten) och att även andra intressenter får lägga bud. Det finns därmed en risk att någon annan lägger ett högre bud varvid varken du eller din bror får behålla fastigheten.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ingår en fastskruvad pergola i ett köp av parhus?

2021-04-30 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej jag har köpt ett parhus med en pergola som är fastskruvad i trallen på uteplatsen. Ingär den vid köpet?
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler kring hus, och vad som ingår i dessa finns i jordabalken, förkortad JB. Jag kommer beskriva dessa regler och vad de innebär, för att sedan använda dessa för att besvara din fråga gällande om en pergola ingår i ditt köp av parhus.Fast egendomFör att kunna besvara din fråga, måste vi först klargöra vilken typ av egendom som köps i och med ett husköp och då vad pergolan ska klassificeras som.För att en egendom/sak ska ingå i ett husköp, behöver denna egendom klassificeras som fast egendom. Fast egendom är först och främst jord, som indelas i fastigheter (1 kap. 1 § JB). Det betyder att det man köper är först och främst jorden/marken. Jag tolkar också utifrån din fråga att det inte står något om pergolan i köpeavtalet mellan dig och säljaren.FastighetstillbehörTill en fastighet hör dock byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har placerats inom fastigheten för stadigvarande bruk (2 kap. 1 § 1 stycket JB). Det betyder att även hus och andra byggnader som står på fastigheten också är fast egendom, om det är placerat på fastigheten för att stanna där. Detta kallas för fastighetstillbehör och ingår i ett husköp. Det parhus du har köpt, utgör alltså fastighetstillbehör och därmed fast egendom, som ingår i ditt köp.ByggnadstillbehörDet finns dock ytterligare saker/egendom som kan ingå i köpet. Det är sådan egendom som byggnaden blivit försedd med och som är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden (2 kap. 2 § 1 stycket JB). Exempel på detta kan vara hiss, ledning för vatten, kranar och markiser. Men det kan också vara, om byggnaden är en bostad, exempelvis badkar, tvättmaskin och andra vitvaror (2 kap. 2 § 2 stycket JB). Sådan egendom kallas för byggnadstillbehör och kan alltså också utgöra fast egendom om det är placerat till byggnaden för att stanna där och är oberoende av vem som äger huset. Byggnadstillbehör ingår även det i ett husköp om dessa krav är uppfyllda.Detta betyder, för att pergolan som finns på ditt parhus du har köpt ska ingå i husköpet så behöver det utgöra byggnadstillbehör. Kravet är då att den ska vara placerad till byggnaden för stadigvarande bruk. Jag förstår utifrån din beskrivning att pergolan är fastskruvad i trallen på uteplatsen vid parhuset. Detta behöver inte innebära att den är placerad för stadigvarande bruk, utan kan även bero på vad det är för typ av pergola. Detta är därför en svår bedömning för mig att göra, då jag inte helt kan utläsa detta ur omständigheterna i frågan. Är det en enklare konstruktion och används mer som exempelvis ett partytält, skulle min bedömning vara att den inte utgör byggnadstillbehör, och då inte heller ingår i ditt köp. Men, är det en större konstruktion som är mer att anse som en del av byggnaden, skulle svaret istället vara att den ingår.Ett exempel på vad som enligt domstolspraxis har ansetts utgöra byggnadstillbehör är en parabolantenn (NJA 1997 s. 699). I jämförelse med parabolantenn är det inte helt omöjligt att pergolan kan anses utgöra byggnadstillbehör och därmed ingå i husköpet, men pergolan ska fortfarande vara placerad och ägnad för stadigvarande bruk. Men som nämnt, kan jag inte ge ett tydligt svar på detta.Sammanfattning och rekommendationFör att en pergola ska ingå i ett husköp, behöver denna anses vara fast egendom i form av byggnadstillbehör. För att utgöra byggnadstillbehör ska den vara placerad till huset och ägnad för stadigvarande bruk. Jag kan tyvärr inte ge dig ett klart svar på detta, då jag inte vet alla omständigheter kring köpet och bland annat hur pergolan ser ut, är konstruerad och är ägnad för.Eftersom jag inte kan ge ett klart svar på din fråga, rekommenderar jag dig att ta kontakta oss via telefon, där du kan återge mer info och förhoppningsvis få ett klarare svar på din fråga.Du kan nå oss på detta telefonnummer: 08-533 300 04Jag är ledsen att jag inte kan ge ett glasklart svar på din fråga, men jag hoppas att jag lyckats förklara vad det är som är avgörande för att pergolan ska ingå i ditt köp.Har du fler funderingar, är du alltid varmt välkommen att höra av dig med dessa till oss på Lawline!Vänligen,

Kan jag hyra ut två bostäder och göra dubbla avdrag?

2021-04-18 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej, Jag och min fru äger tillsammans ett småhus på totalt 192+96 kvm. Huset består av en huvuddel med källare och en mindre uthyrningslägenhet på 48 kvm som vi hyr ut. Om vi skulle välja att hyra ut en del av källaren (43 kvm) med egen ingång, kan vi fortsatt göra det enligt privatuthyrningslagen? Kan vi då göra dubbla schablonavdrag iom att det är olika bostäder?
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enbart den första upplåtelsen omfattas av privatuthyrningslagen (1 § lag om uthyrning av egen bostad/privatuthyrningslagen). För den andra upplåtelsen gäller det som kallas hyreslagen (12 kap. jordabalken). Hyreslagen innebär bland annat ett annat sätt att beräkna hyran och att hyran beräknas utifrån bruksvärdet (12 kap. 19 samt 55 §§ jordabalken).Eftersom det inte är tillåtet att göra avdrag för faktiska kostnader ska avdrag istället ske med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet (42 kap. 30 § andra stycket inkomstskattelagen). Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Tvist om vad som fastigheten ska omfatta vid ett fastighetsköp

2021-06-08 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej, vi köpte ett radhus i februari i år ock nu närmar sig inflytt. Säljaren säger nu att dom vill ha betalt för rullgardinerna i huset vilket jag tycker låter konstigt då jag har läst att det ska ingå om säljaren inte har nämnt det innan försäljningen. Skulle vara bra att få lite klarhet i detta.
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du undrar om rullgardinerna ska ingå vid köpet av radhuset eller om du måste betala separata kostnader för gardinerna. Radhus som äganderätt eller bostadsrätt?Den vanligaste formen av radhus är äganderätt, dvs. att man äger bostaden själv, på detta vis faller det under fastighetsbegreppet och regleras enligt jordabalkens regler. Men det förekommer även att radhus säljs som bostadsrätter. Mitt besvarande av frågan kommer utgå ifrån att ni köpt ett radhus med äganderätt, vilket innebär att jordabalkens regler kommer att vara tillämpliga. Stämmer inte detta, vänligen återkom så förklarar jag vad som gäller om det är en bostadsrätt ni köpt. TillbehörsreglerI Sverige finns det regler om tillbehör som reglerar vad fastigheten omfattar vid ett fastighetsköp. Dessa regler återfinns i (2 kap. JB). Parterna kan dock avtala mellan varandra vad köpet ska omfatta, exempelvis att rullgardinerna inte ska ingå i fastighetsköpet. Men när så inte skett, vilket jag tolkar är fallet i din situation, så träder tillbehörsreglerna in och fyller ut avtalet. Reglerna i (2 kap. JB) bygger på två grundprinciper; den om fysiskt samband och om ägarsamband. Fysiskt samband handlar om att föremålet ska ha ett fysiskt samband med fastigheten och ägarsamband handlar om att det ska vara ägaren som har tillfört tillbehöret för att det ska höra till fastigheten. Dessa principer är viktiga på grund av att om de inte uppfylls, så är huvudregeln att föremålet istället ska betraktas som lös egendom och inte omfattas av fastighetsköpet. ByggnadstillbehörByggnadstillbehör är föremål som tillförts fastigheten för stadigvarande bruk. Tanken är även att detta föremål, för att kunna räknas, som byggnadstillbehör, ska vara till nytta oavsett vem som använder fastigheten (2 kap. 2 § Jordabalken). Rullgardiner finns inte uttryckligen uppräknade i lagtexten, men det är viktigt att veta att listan i Jordabalken inte är uttömmande! Sammanfattning och min bedömning av situationUtifrån din bakgrundsinformation, så bör rullgardinerna ingå i fastighetsköpet. Detta gäller dock inte om ni avtalat om annat. Min bedömning är att rullgardiner vanligen är något som byggnaden blivit försedd med och som är till för stadigvarande bruk. Det gäller dock att göra en bedömning med hänsyn till just det aktuella föremålet, dvs. hur väl "inmonterade", rullgardinerna är i detta fall. Med hänsyn till den begränsade informationen jag fått, så är min bedömning att rullgardinerna ska ses som byggnadstillbehör och ingå vid fastighetsköpet. Mitt slutgiltiga råd är att du visar upp mitt besvarande av frågeställningen till säljaren och med det försöker nå en intern lösning. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Gåva av fastighet mellan sambor

2021-05-28 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej !Hur går vi till väga om min sambo vill ge sin del av huset till mig som gåva.Vi äger 50%
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Sammanfattningsvis måste ett gåvobrev upprättas. Genom gåvobrevet sker förändringar i ägandeförhållandena varför lagfart även måste sökas. GåvobrevOm din sambo vill ge sin del av huset till dig räknas det som en gåva. För att gåva av fast egendom ska anses vara giltig krävs att vissa s.k. formkrav är uppfyllda. Formkraven vid gåva av fast egendom och köp av fast egendom är nämligen desamma (4 kap. 1 och 29 § Jordabalken). Gåvohandlingen måste vara skriftlig Ange vilken fastighet det rör sig om (fastighetsbeteckning) Gåvohandlingen måste innehålla en överlåtelseförklaring Gåvogivaren och mottagaren måste underteckna Uppfylls inte de ovan nämnda kraven är gåvan inte giltig. Med överlåtelseförklaring kan innebära formulering så som "överlåter min andel om 50 % i fastighet XX genom gåva". Förutom de ovan nämnda kraven kan det även vara smart att ha två vittnen. Vittnen förutsätts inte för gåvans giltighet men kan underlätta sökandet av lagfart (20 kap. 7 § jordabalken). Inga krav ställs på vittnen varför det även kan röra sig om två nära familjemedlemmar.LagfartLagfart måste sökas eftersom det skett förändringar i ägandeförhållandena. Lagfart ska sökas senast 3 månader efter gåvobrevets upprättande (20 kap. 1 § och 2 § jordabalken). Lån?Det är svårt för mig att svara för hur ni borde göra med lånen. Jag har heller ingen aning om hur hög er belåningsgrad är och om ni ens har för avsikt att skiva över lånen från din sambo till dig. Skrivs lånen över är det ju inte längre fråga om gåva utan ett köp, det är emellertid mindre viktigt för er fråga eftersom formkraven för överlåtelse är detsamma. Mitt råd är således att kontakta er bank angående detta. Vid en eventuell bodelningJag antar att ni fortsättningsvis har för tankar att bo kvar i huset tillsammans. Då ska ni också tänka på att sambos gemensamma bostad är samboegendom och ingår därför i en eventuell bodelning om ni skulle välja att gå skilda vägar (3 § och 8 § sambolagen). Det gäller oavsett vem som på papper äger fastigheten. Vill ni undvika att fastigheten tas in en bodelning bör ni därför också skriva ett samboavtal (9 § sambolagen). Hoppas att jag kunde besvara din fråga och lite därtill!Hälsningar,

Köpekontrakt och köpebrev

2021-04-21 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Vilket datum är det som gäller juridiskt vid försäljning av hus? När man träffas första gången och dom nya blivande ägarna betalar handpenning (köpekontrakt daterat 2014-11-03) eller några månader senare när resten av beloppet betalas och nycklarna till huset lämnas över till dom nya ägarna? (köpebrev daterat 2015-02-16)
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill förstå skillnaden mellan köpebrev och köpekontrakt i förhållande till vilket datum som gäller om du exempelvis ska deklarera försäljningen. Regler om formkrav vid försäljning av fast egendom regleras i Jordabalken (JB).FormkravVid köp av fast egendom gäller vissa formkrav. Det är vanligt vid fastighetsköp att man upprättar två kontrakt dels ett köpekontrakt, dels ett köpebrev. Inledningsvis upprättas ett köpekontrakt som översiktligt är det dokumentet som parterna undertecknar när man är överens om att genomföra köpet. I 4 kap. 1 § JB finns vissa krav på vad köpekontraktet ska innehålla, bland annat uppgift om köpeskilling, överlåtelseförklaring, tillträdesdag och eventuella villkor för köpet. Om det framgår av köpekontraktet att ett köpebrev ska upprättas är köpet beroenden av att köpesumman har betalats. (4 kap. 5 § JB) Köpebrevet är till skillnad från köpekontraktet mindre detaljerat och fungerar snarare som ett kvitto på att hela köpeskillingen har betalats av köparen.SammanfattningsvisDet är vanligt att man upprättar två kontrakt vid köp av fast egendom. Köpekontraktet kan vara villkorat av ett köpebrev, och köpebrevet ses som ett kvitto på att köpet har genomförts enligt villkoren i köpekontraktet. Det datum som exempelvis gäller vid deklarationen är datumet när köpekontraktet skrevs under.Hoppas ovanstående besvarar din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny!Vänligen,

Formkrav för fastighetsköp och sämjedelning av fastighet

2021-04-11 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |HejJag och min granne äger var sin fastighet som har gemensam "utmark" i vilken vi äger hälften var. Nu har vi kommit överens om att jag skall överta grannens andel och således bli ensam ägare till utmarken. Min fråga är om vi skall skriva ett köpeavtal enligt reglerna för fast egendom eller om det går att endast skriva en överenskommelse som bifogas till ansökan om lantmäteriförrättning. Fördelar/nackdelar med det ena eller andra? Vill dessutom berätta att det finns en mycket gammal sämjedelning av markområdet som också har tillämpats fram tills för några år sedan (åkerbruk). Grannen som nyligen köpt sin fastighet vill inte kännas vid att något sådant finns trots uppgifter om detta i fastighetsregistret (en gammal legaliseringsansökan som återtagits av någon anledning som jag inte vet). Kan denna sämjedelning ha någon inverkan på fallet eller vara något som kan användas i förhandlingen med grannen?VänligenEn som inte vet allt om detta
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen jordabalken (JB).Utredning Fast egendom kan bara överlåtas genom köp, byte eller gåva enligt reglerna i 4 kap. JB. För överlåtelse av en fastighet finns i 4 kap. 1 § JB så kallade formkrav. Formkraven innebär att en överlåtelse bara är giltig om den sker genom upprättande av en skriftlig handling som undertecknas av båda parterna samt innehåller uppgift om att det rör sig om en överlåtelse samt om eventuell köpeskilling. Enligt 4 kap. 8 § JB ska den som köper en ideell andel (till skillnad från en fysiskt definierad del) av en fastighet ange att utbrytning av fastighet ska ske för att undvika att samägande uppstår, men för en existerande samägare som köper en annan samägares andel finns enligt min uppfattning inga ytterligare krav. Enligt min uppfattning avses med sämjedelning en numera otillåten form av privat ny- och ombildning av fastigheter, se 1 kap. 1 § JB. Sämjedelning som genomförts innan den 1 juli 1962 kan dock legaliseras, det vill säga ges rättslig verkan inom ramen för dagens reglering. Genom legalisering erkänns alltså sämjedelningen som en giltig fastighetsbildning. I ditt nu aktuella fall kan vi alltså konstatera att du för att köpa din grannes andel av er samägda fastighet måste tillse att en skriftlig köpehandling upprättas eftersom det är det enda sättet att med giltig verkan förvärva en fastighet. Jag vet inte säkert vad du syftar på med "överenskommelse som bifogas till ansökan", men allt annat än en köpehandling upprättad i enlighet med de formkrav jag beskrivit ovan är enligt min uppfattning inte tillräckligt för att åstadkomma en giltig överlåtelse. Avseende frågan om sämjedelning har jag svårt att förstå precis vad du avser. Baserat på hur din fråga är formulerad tolkar jag det som att en sämjedelning gjordes avseende den aktuella fastigheten någon gång innan 1962 och att denna sämjedelning även efterlevts i praktiken fram till för några år sedan. I sådana fall skulle en legaliseringsansökan möjligen kunna göras i syfte att få uppdelningen formellt erkänd. Enligt min uppfattning skulle dock detta sakna betydelse efter ett eventuellt köp av din grannes andel i fastigheten eftersom ett sådant köp av din fråga att döma skulle förenas med en lantmäteriförrättning. Efter en genomförd lantmäteriförrättning skulle en senare formellt erkänd fastighetsbildning föreligga och därmed skulle enligt min uppfattning sämjedelningen sakna betydelse. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att tillse att formkraven för en överlåtelse av fast egendom uppfylls i samband med ett eventuellt köp av din grannes andel i fastigheten. Att din granne inte vill kännas vid en eventuell sämjedelning är sannolikt fördelaktigt för dig eftersom du ändå, såvitt jag förstår det, står i begrepp att köpa grannens andel i fastigheten ifråga. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se. Med vänlig hälsning