Kontaktuppgifter till oss på Lawline

2019-07-20 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej,Jag har hyrt ut till ett företag mitt hus och nu ska vi avsluta detta. De har flyttat ut, men inte flyttstädat, fixat till skador med mera.Har ni någon hjälp om vi skulle behöva det?Tack,
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att ni vänder er till oss på Lawline!Om det skulle uppstå problem kan ni boka en tid med en av våra jurister på info@lawline.se. Ni kan också ringa vår telefonrådgivning, som har öppet måndag–onsdag kl 10:00–16:00. Numret dit är 08-533 300 04.Jag kan också rekommendera er att dokumentera eventuella skador och dålig städning noggrant, så fort som möjligt efter att företaget flyttat ut och lämnat åter huset till er.Mer information om hur man når oss på lawline finns på https://lawline.se/contact.Vänligen,

Hyra ut förälders hus

2019-07-02 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej!Jag tänkte hyra ut min fars hus och ta intäkten själv och skatta för detta!Jag har två bröder!Kan man göra så?Min far bor hos mig nu.Häls
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att sälja, hyra ut eller i övrigt disponera någonting är direkt kopplad till äganderätten. Du har således inte rätt att bestämma över huruvida din fars hus ska hyras ut eller inte. Däremot är det tillåtet för dig att göra så om din far såsom ägare tillåter det.För upplysnings skull kan jag avslutningsvis nämna att de intäkter du får i hyra från en uthyrning som din far tillåtit kan komma att ses som ett förskott på arv, så att det du en dag ärver efter din far räknas ner motsvarande det belopp du nu får i hyra (6 kap 1 § ärvdabalken). Om tanken är att uthyrningen ska vara en ersättning för att din far får bo hos dig, kan det vara bra att skriva ett skriftligt avtal där detta framgår, så att inkomsterna inte en dag räknas av från ditt arv.Vänligen

Hyrt hus för kallt

2019-05-31 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej.Min dotters pojkvän hyr ett hus på landet.Nu säger husägaren att han ej får lov enligt lag att värma huset med pellets på sommaren. Detta kan väl ej vara riktigt då vi har en kall period just nu och det är endast några få plusgrader på natten. Dom har det väldigt kallt inomhus just nu.Mvh en orolig mamma.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt jordabalken (JB) 12 kap. 9 § så ska hyresvärden hålla lägenheten/huset i sådant skick att den är i brukbart skick enligt en allmän uppfattning. En allmän uppfattning kan nog vara att man inte ska behöva frysa hemma. Folkhälsmyndigheten rekommenderar exempelvis inte att inomhustemperaturen understiger +18. Hyresgästen har rätt att kräva ersättning för utlägg man fått eller gjort för att få boendet att fungera enligt JB 12 kap. 11 § och/eller kräva nedsättning av hyran under den tiden då bristen varit. Kan man inte komma överens med hyresvärden kan man alltid vända sig till hyresnämnden och få hjälp där. Hoppas du fått svar på din fråga! Lycka till!

Kan en person från ett annat land få bolån på en bank i Sverige för en fastighet i Sverige?

2019-04-28 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Kan en person från ett annat land få bolån på en bank i Sverige för en fastighet i Sverige? (Jag är svensk. Bosatt i UK men snart i Sverige. Min man är brittisk och bosatt i UK (och kommer så vara den närmsta tiden) utan svenskt personnummer. Vi vill köpa ett hus i Sverige med bolån i Sverige, men bankerna säger nej eftersom min man inte har ett svenskt personnummer.)Hänvisa gärna till vilken/vilka paragraf(er) svaret finns. Tack på förhand
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Bolån regleras genom avtal. Det finns inga lagar i Sverige som hindrar utlänningar från att teckna bolån i Sverige. Avtalsfrihet gäller och banker får teckna avtal med vem som helst, med undantag för vissa, t.ex. minderåriga. Det finns alltså ingen rättsligt som hindrar dig och din man från att teckna bolån, utan det är förmodligen bankens interna policy. Vanligtvis brukar banker inte vilja låna ut till utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige, då dessa vanligtvis saknar tillgångar i Sverige som kan användas som säkerhet. Jag hoppas du fick svar på din fråga och att allt löser sig för er.Vänligen,

Uppsägningstid och beräkning av denna

2019-07-02 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej! Jag hyr ut ett rum i min hyresrätt i nuläget. Gällande uppsägningstid har vi skrivit avtal om att 1 kalendermånad gäller som uppsägning. Min inneboende har bott hos mig i drygt 3 år och i söndags (30/06) på eftermiddagen meddelade han mig muntligt att han skulle vilja flytta ut 1:a augusti. Nu är min fråga om han var ute i god tid eller för sent? Hur ska 1 kalendermånad tolkas? Gäller sista vardagen månaden innan eller sista kalenderdagen även om den innefaller på en söndag? Undrar alltså om han inte var ute allt för sent och att istället 1:a september borde gälla som uppsägningsdatum? Med vänliga hälsningar, Robby
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av 12 kap jordabalken (JB), ett kapitel som ofta vardagligt benämns hyreslagen. Anledningen till att frågan inte regleras av lagen om uthyrning av egen bostad är att den lagen inte är tillämplig på andrahandsuthyrning av hyresrätter (se 1 § nämnda lag).Uppsägningstiden för tidsmässigt obestämda bostadshyresavtal är faktiskt tre månader, räknat från kommande månadsskifte (12 kap 4 § 1 st 1 p JB). Ett hyresavtal som sägs upp 30/6 löper således ut efter 30/9, medan ett avtal som sägs upp 1/7 löper ut efter 31/10. Jordabalken tillåter att parterna avtalar om en längre uppsägningstid, men inte en kortare (för hyresgäster av bostadslägenheter finns dock också i 12 kap 5 § JB ett maxtak som innebär att hyresgästen alltid har rätt att säga upp avtalet med verkan senast månadsskiftet tre månader senare, så uppsägningstiden kan sägas vara helt bestämd för hyresgäster i dessa fall).Om ni båda vill kan ni givetvis komma överens om att din hyresgäst ska få flytta tidigare, men vid icke ömsesidiga uppsägningar gäller alltså tre månader efter första månadsskiftet efter uppsägningen.Vänligen

Ska larm ingå vid köp av fastighet?

2019-06-12 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Har skrivit kontrakt på ett bostadshus. Inga undantag finns angivna i kontraktet avseende vad som skall ingå i köpet. När jag lade bud på fastigheten sade mäklaren att "säljaren undrar om du vill ta över larmet?" och jag sade att det får jag fundera på. Jag trodde de avsåg själva abonnemanget, inte hårdvaran (som jag ex. överlåtit TV-abonnemang till köpare som övertagit parabolen i samband med försäljning av hus). Inget mer sades om larmet och det finns inte omskrivet i objektbeskrivningen. Nämns inte i kontraktet.Nu säger säljaren att de skall demontera det, vilket är många delar, då det är ett omfattande larm, och ta med sig. Mäklaren säger att "vi skriver alltid att larm kan övertas av köparen", men det står inte i de dokument jag har (objektbeskrivning, avtal), så mäklaren är inget att hålla i handen.Som jag tolkar det skall larm ingå och till och med specificeras som ett exempel i lagen, så jag undrar om jag kan kräva att det blir kvar och vad jag kan göra om de ändå tar det med sig. Kan jag efter tillträde begära att få ett nytt larm installerat med likadana komponenter i samma omfattning på säljarens bekostnad?Eller innebär mäklarens muntliga kommentar i samband med budgivning ett hinder för mig?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör fast egendom så är jordabalken tillämplig (1 kap. 1 § jordabalken). Ska larm ingå vid ett fastighetsköp? Först och främst är själva huset/ byggnaden fast egendom i form av ett allmänt fastighetstillbehör (2 kap. 1 § jordabalken). Larmet är istället ett byggnadstillbehör, eftersom det är något som byggnaden blivit försedd med för stadigvarande bruk (2 kap. 2 § jordabalken). Vad gäller byggnadstillbehör är den objektiva avsikten avgörande, dvs vad "varje framtida ägare" kan tänkas ha nytta av. Eftersom det gäller ett larm är det inga tvivel på att det är något som alla kan ha nytta av, och det är därför ett byggnadstillbehör. En förutsättning för att något ska vara ett fastighetstillbehör/ byggnadstillbehör är att det är tillfört fastigheten av ägaren eller senare har förvärvats av denne (2 kap. 4 § första stycket jordabalken). I detta fall utgår jag ifrån att så är fallet. Larmet är alltså att betrakta som fast egendom, vilket gör att du ska kunna utgå ifrån att det ska ingå vid köpet. Det går dock att avtala muntligt om att tillbehör inte ska ingå vid köpet. Av vad som framgår av frågan verkar ni inte ha avtalat om att låset inte ska ingå, eftersom du aldrig gav ett ja eller nej på mäklarens fråga. Du kan alltså kräva att larmet ska vara kvar. Vad kan du göra om säljaren ändå tar med sig larmet? Om tillbehör har avlägsnats från fastigheten utan att ni har avtalat om det så kan fastigheten sägas "avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta", eftersom du hade anledning att förutsätta att larmet skulle ingå (4 kap. 19 § första stycket jordabalken). Detta gör då att du skulle ha rätt till prisavdrag på köpeskillingen (men inte hävning eftersom "felet" inte kan anses vara av väsentlig betydelse) (4 kap. 12 § jordabalken). För att du då ska ha rätt att kräva prisavdrag krävs det att du meddelar säljaren ditt krav inom skälig tid efter att du märkt eller borde ha märkt felet (4 kap. 19 a § jordabalken). Vad den skäliga tiden är beror på, men för att vara på den säkra sidan skulle jag råda dig till att undersöka om larmet finns kvar direkt vid tillträdet och höra av dig till säljaren omgående därefter. Sammanfattning Larmet är att betrakta som fast egendom då det är ett byggnadstillbehör. Detta ger dig rätt att utgå ifrån att larmet ska ingå vid köpet, så länge som ni inte har avtalat om något annat. Att mäklaren frågade dig om du ville överta larmet varpå du bad om betänketid, är inte att betrakta som ett avtal om att larmet inte ska ingå. Om larmet vid tillträdet skulle vara borttaget så är fastigheten felaktig och du har rätt att kräva prisavdrag, förutsatt att du reklamerar inom skälig tid. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Restaurangs hänvisande av gäster till annan hyresgästs toalett

2019-05-19 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |En resturang/café med uteplats och vin/ölrättigheter hänvisar gästerna att gå på en toalett, till en lokal, som hyrs av en annan hyresgästen som betalar hyra för sin verksamhet. Är det ok?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns framförallt två frågor som blir aktuella i situationen du beskriver här, nämligen tillåtligheten i att hänvisa gäster till annans toalett, och förenligheten med alkoholtillståndet att gå till en annan lokal.Det följer redan av hyra som koncept att det är hyresgästen som disponerar över hur den hyrda egendomen används (12 kap 1 § jordabalken). Hyresgästen bestämmer således vilka som ska få nyttja lokalens toalett och inte (det kan förvisso uppstå vissa frågor mellan hyresgästen och dennes hyresvärd rörande användandet av lokalen — se t ex 12 kap 23 § 2 st jordabalken — men sådana frågor ligger utanför din frågeställning och är högst sannolikt inte heller aktuella för hyresgästen i ditt fall), och andra företag och besökare får inte använda toaletten utan lov.Även om lov finns att använda toaletten, måste det finnas serveringstillstånd på platsen för att få ta med alkohol dit. Serveringstillstånd meddelas för ett visst avgränsat utrymme, och kan endast avse utrymmen som disponeras av tillståndshavaren. Tillstånd kan således inte meddelas för de ytor där toaletterna ligger (8 kap 14 § alkohollagen). Även om gästerna tillåts använda grannhyresgästens toaletter får alltså alkoholen inte tas utanför det område som omfattas av serveringstillståndet.Vänligen,

Krav på medborgarskap vid fastighetsköp

2019-04-26 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Kan rysk medborgare som bor i Ryssland köpa fritidshus i Sverige?
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Krav på medborgarskap vid köp av fritidshus i Sverige?Det finns inget krav på att man måste vara svensk medborgare eller ha ett svenskt personnummer för att man ska kunna köpa bostad eller fritidshus i Sverige. Du kan alltså köpa dig ett fritidshus i Sverige, trots ditt ryska medborgarskap. Observera däremot att Lantmäteriet inte har tillgång till personuppgifter för utländska medborgare. Detta innebär att när du ska ansöka om lagfart hos Lantmäteriet för att bli registrerad som ägare på fastigheten behöver du kunna styrka bland annat din ålder. Förslagsvis kan du skicka in en kopia på ditt pass eller ett personbevis utfärdat i Ryssland. Jag hoppas att du har fått hjälp med din fråga och du är välkommen att återkomma om du har fler funderingar!Vänliga hälsningar,