Får en bostadsrättsförening ta ut pantförskrivningsavgifter?

2021-01-23 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan en bostadsrättsförening ta ut 3 st pantförskrivningsavgifter av mig om 473 kr vardera, när det står i stadgarna att pantförskrivningsavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 1 procent av gällande prisbasbelopp? (Mitt lån är delat i tre delar bara för att få fler möjligheter till olika räntor)Hur ofta får de göra detta?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag har förstått din fråga undrar du om och när en bostadsrättsförening har rätt att ta ut pantförskrivningsavgifter, samt hur stora sådana avgifter får vara. Regler om bostadsrätter finns i bostadsrättslagen. När du pantsätter din bostadsrätt som säkerhet för ett banklån, finns det specifika regler för hur en bostadsrättsförening ska hantera ärendet. Bostadsrättsföreningen ansvarar för att pantförskrivningar och förändringar av dessa registreras i lägenhetsregistret för bostadsrättsföreningen, 9 kap 10 § bostadsrättslagen. Vid en sådan registrering, får bostadsrättsföreningen ta ut en pantsättningsavgift (pantförskrivningsavgift), om det står i bostadsrättsföreningens stadgar att de får ta ut sådan avgift, 9 kap 5 § p 4 bostadsrättslagen. Pantförskrivningsavgiften är alltså en administrativ avgift som debiteras när bostadsrättshavaren pantsätter bostadsrätten som säkerhet för ett banklån. Så länge det är reglerat i stadgarna har din bostadsrättsförening med andra ord full rätt att ta ut avgifter varje gång förändringar av pantförskrivningen sker, det vill säga varje gång du tar ytterligare lån. Eftersom du skriver att ditt lån är delat i tre delar, rör det sig antagligen egentligen om tre olika lån. Därmed tycks det inte finnas något hinder för föreningen att ta ut tre olika avgifter, eftersom föreningen måste göra tre olika registreringar. Hur stora avgifter får då föreningen ta ut? I föreningens stadgar ska det även regleras hur pantsättningsavgiften beräknas, 9 kap 5 § p 5 bostadsrättslagen. I ditt fall skriver du att pantförskrivningsavgiften enligt stadgarna uppgår till ett belopp motsvarande 1 % av gällande prisbasbelopp. Prisbasbeloppet år 2021 är 47 600 kr. 1 % av prisbasbeloppet är därmed (47 600 x 0,01) 476 kr år 2021. År 2020 var prisbasbeloppet 47 300 kr, vilket förklarar avgifterna om 473 kr. Sammanfattningsvis tycks din förening ha rätt att ta ut tre olika avgifter om 473 kr vardera, eftersom föreningens rätt att ta ut avgifterna är reglerad i stadgarna. Om du fortfarande har frågor kring avgifterna och hur de beräknas, rekommenderar jag dig att kontakta din bostadsrättsförening direkt. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad krävs för gåva av bostadsrätt?

2021-01-20 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Min mor vill ge bort sin bostadsrätt till mig och jag är enda barnet, hur gör vi?
Erik Asp |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga regleras i bostadsrättslagen (BRL) och i synnerhet i 6 kap. BRL om övergång av bostadsrätt. För gåva av bostadsrätt (vilket är aktuellt här) gäller samma formkrav som vid köp och byte (6 kap. 4 § BRL). Bestämmelsen stadgar att avtalet om överlåtelse av bostadsrätt ska upprättas skriftligen. Dessutom ska överlåtelseavtalet undertecknas av både köpare och säljare, i ditt fall givare och mottagare. Avtalet ska vidare innehålla prisuppgift samt vilken bostadsrätt överlåtelsen avser. Eftersom att en gåva innebär att ingen köpeskilling utgår ska det istället för prisuppgift tydligt framgå att överlåtelsen är en gåva utan vederlag. Det krävs dessutom att en kopia av överlåtelseavtalet bifogas till bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning (9 kap. 10 § tredje stycket BRL). Slutligen krävs det även att du som ny ägare av bostadsrätten antas som medlem i bostadsrättsföreningen. En ny bostadsrättshavare får inte vägras inträde i bostadsrättsföreningen om villkoren för inträde är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta denne som bostadsrättshavare (2 kap. 3 § BRL). Skäligen bör godta handlar om den tilltänkta gåvomottagarens personliga kvalifikationer (t.ex. om du som ny bostadsrättshavare tidigare blivit vräkt) samt förmåga att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser (betalning av hyra). Om inte formkraven är uppfyllda eller om du inte antas som ny medlem i bostadsrättsföreningen är överlåtelsen ogiltig (6 kap. 5 § BRL). Om dock talan om ogiltighet inte väcks inom två år från det att överlåtelsen skedde är rätten till sådan talan förlorad (6 kap. 5 § tredje stycket BRL). Mitt råd är därför att ni upprättar ett gåvobrev och ser till att de steg som nämnts är uppfyllda. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Fel i fastighet

2021-01-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Har flyttat in i ett bostadsrättsradhus 30/9. Det har hittats massor av fel i vår bostad som åtgärdats och mycket är ännu inte färdigt nästan 4 månader senare. Hantverkarna har även ställt till med mycket nya fel medan de varit här och "fixat". Inflyttning var från början försenad ca 10 månader. Min fråga är därför vilka rättigheter vi har vad gäller ersättning och tidsramar? Finns det en tidsgräns för hur länge man får dröja med att åtgärda fel? Kan vi begära något vite eller kompensation?
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan besvaras med regler från Jordabalken (JB).Köparens undersökningspliktUtgångspunkten vid fastighetsköp är att köparen har en långtgående undersökningsplikt. Köparen får inte som fel åberopa sådana avvikelser som denne borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit behövlig utifrån fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. I ert fall verkar dock felen vara så pass omfattande att fastigheten avviker från vad ni med fog kunnat förutsätta vid köpet.Påföljder som köparen kan åberopa vid felHuvudregeln är att köparen ska kompenseras ekonomiskt för skadan. Köparen har rätt att begära avdrag för köpeskillingen, vilket är skillnaden mellan fastighetens värde utan felen och med felen som kompenseras. Du har beskrivit att säljaren har åtgärdat en del av skadorna men att alla skador inte är avhjälpade trots att det har gått fyra månader. Ni skulle därför kunna yrka på prisavdrag (4 kap. 12 § JB)Enligt huvudregeln gäller det att köparen har rätt till skadestånd vid sidan av prisavdrag under förutsättning att säljaren varit försumlig. Detta beror på att säljaren har ansvar för ohederligt och svikligt beteende t.ex. ifall den vederbörande har underlåtit att lämna information eller om denne har lämnat felaktig information (4 kap 12 § JB). ReklamationFör fastighetsköp gäller det att köparen ska reklamera inom skälig tid efter att hen har märkt eller borde ha märkt felet. Dock gäller inte detta i de fall säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder. Lagstiftaren har därmed inte satt någon tidsgräns vad gäller reklamation förutom att det ska ske inom skälig tid (12 kap 19 a § JB) . I en dom, där frågan var om två privatpersoner, har Högsta domstolen skrivit att en reklamation som skedde 4,5 månader efter att köparen märkt felet, varit inom skälig tid (NJA 2008 s. 1158). Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Vem ansvarar för ventil i rökkanal i bostadsrättslägenhet?

2021-01-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag bor sedan flera år i en bostadsrätt. Inför inflytt var ett kriterium att eldstad skulle finnas. En kakelugn fanns men dess status diskuterades aldrig.År 2011 skulle allas eldstäder inspekteras. Ett missförstånd uppstod mellan sotaren och mig som gjorde att jag började elda. En granne två plan över mig anmärkte på att rök kom in i hans klädkammare. Jag slutade elda. Sotarens besiktningsprotokoll visade att min rökkanals tekniska kvalitet var bristfällig med trasiga fogar och tegel.År 2019 anlitade jag ett företag för att täta min rökkanal. (Mitt ansvar enl. stadgarna). Arbetet påbörjades men så upptäckte "tätningskillen" en ventil på min rökkanal varav arbetet avslutades. Jag påtalade ventilens existens för föreningens styrelse som då lät samma sotarfirma som 2011 inspektera alla rökkanaler i föreningen. Samma ventil upptäcktes då och som protokollfördes samt fotades. När och vem som satt dit ventilen är oklart. Man har alltså korskopplat två system som kan innebära brandfara. Enligt sotaren är det lätt att flytta ventilen.Styrelsen, tillika fastighetsägaren, anser att den inte har skyldighet att göra något åt ventilen eftersom det är "mysuppvärmning" jag vill uppnå. Jag hävdar att ventilation är styrelsens ansvar (enl. stadgarna) och att styrelsen ska vidta åtgärder( ta bort ventilen) för att återställa rökkanalens funktion så jag kan låta täta min rökkanal och nyttja min kakelugn. Vad göra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga framkommer det av föreningens stadgar att ventilationen är föreningens ansvar. Detsamma framkommer av 7 kap. 12 § bostadsrättslagen enligt vilken föreningen står för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten samt ventilationskanaler; om föreningen har försett lägenheten med dessa och dessa tjänar fler än en lägenhet. Bestämmelserna i bostadsrättslagen är tvingande och går före vad som regleras i stadgarna. Som jag tolkar det av din fråga överensstämmer däremot stadgarna med bostadsrättslagen i ditt fall.När det gäller rökkanalen är den enligt stadgarna ditt ansvar. Det kan i och för sig argumenteras för om det är riktigt eller ej. Utifrån din fråga och den information du delgett oss faller rökkanalen inte under föreningens ansvar. Om föreningen försett lägenheten med den och den tjänar mer än en lägenhet kan det tänkas att den faktiskt är förenings ansvar. Å andra sidan är det fullt möjligt, vilket jag utgår från, att föreningen redan sett till att det finns ett fungerande värmesystem och att det därmed inte krävs en fungerande eldstad för lägenheten. Frågan är då vad som gäller ventilationen. Å ena sidan ska föreningen ta hand om ventilationssystemet, om föreningen har försett lägenheten med systemet och systemet tjänar fler än en lägenhet. Jag förstår det som att systemet tjänar mer än en lägenhet, det är dock något osäkert om det går att tolka som att föreningen har försett lägenheten med det. Bland annat utifrån att det är oklart när och vem som satt dit ventilen. Eftersom vi inte vet det är det även oklart vem som har ansvaret. I ditt fall vet jag inte hur ventilationen i övrigt ser ut heller; har föreningen försett lägenheten med ventilationssystem är föreningen underhållsskyldig (både enligt stadgarna och bostadsrättslagen). Är ventilen i rökkanalen inte en del av ventilationssystemet som föreningen försett lägenheten med saknar föreningen underhållsskyldighet. Till din fördel kan hänvisas till praxis att såväl ventilation som en rökkanal normalt sett faller under föreningens underhållsskyldighet (jfr NJA 2015 s. 566). Å andra sidan som sagt; såväl värme och ventilation kan lösas tillfredställande utan att det sker genom rökkanalen, varför det inte är säkert att det kan krävas att föreningen ordnar ventilen.I ditt fall, då ni inte är överens samt att det är oklart vem som har ansvaret, är min rekommendation att du kontaktar en jurist som företräder dig. Juristen kan bistå dig i kontakten med föreningen och tillställa den krav utifrån de argument ni kan finna till din fördel. Når du inte framgång den vägen får du tillsammans med juristen besluta om det finns tillräckliga skäl för att gå till domstol och få fastställt om föreningen har ett ansvar att byta ut ventilen eller ej.Om du är intresserad av hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ansvar för störande grannar i bostadsrättsförening

2021-01-22 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vem anser att det är bostadsstyrelsen i en bostadsrättsförening som är ytterst ansvarig gällande störande grannar Tacksam för återkopplingMvhBirgitta
Ebba Frisk |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! I ditt fall blir bostadsrättslagen (BrL) tillämplig då det rör sig om en bostadsrätt. Bostadsrättshavare har en skyldighet att inte störa sina grannar vilket regleras i 7 kap. 9 § BrL. Bostadsrättshavare har en skyldighet att inte utsätta sina grannar för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö. Störningarna måste dock vara av den grad att de inte skäligen bör tålas. Vid bedömningen av vad som skäligen bör tålas utgår man från den allmänna uppfattningen. Det första man kan göra om man har störande grannar är att prata med grannarna och berätta att det upplevs som störande. Upphör inte störningarna ska bostadsrättsföreningen kontaktas. Föreningen har då en skyldighet att se till att störningarna omedelbart upphör (7 kap. 9 § 2 st p.1 BrL). Som svar på din fråga regleras det alltså i lag att styrelsen har ett ansvar för störande grannar i en bostadsrättsförening. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Gåva av bostadsrätt med villkor om nyttjanderätt

2021-01-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |HejMin far har gett mig sin bostadsrätt i gåva via ett gåvobrev. I gåvobrevet är det skrivet att detta inte är ett förskott på mitt arv eller att bostadsrätten ska ingå i dödsboet. Har det någon betydelse att han har nyttjanderätten fram till sin bortgång eller måste bostadsrätten skrivas över på mig för att gåvobrevet ska vara giltigt? Kan min far vara en hyresgäst eller bedöms det som samma sak?Har en syster som inte omfattas i detta gåvobrev.
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i bostadsrättslagen (BrL) och Ärvdabalken (ÄB) samt i den aktuella bostadsrättsföreningens stadgar. När är gåvan giltig?För att gåvan ska vara giltig krävs dels att bostadsrättsföreningen medger dig medlemskap i föreningen, dels att formkraven för överlåtelsen är uppfyllda.Medlemskap i föreningenDen första förutsättningen är alltså att du måste bli godkänd av bostadsföreningen (6 kap 1 § och 5 § BrL). Det är upp till styrelsen att i enlighet med föreningens stadgar avgöra om föreningen ska godkänna dig som medlem eller ej (2 kap 1 § BrL). Stadgarna får naturligtvis inte ange vilka grunder som helst för nekande av medlemsskap, men det kan till exempel finnas krav på att du har ekonomiska förutsättningar.FormkravGåvobrevet måste vara skriftligt och innehålla uppgifter om vem som är givare och mottagare, lägenhetsnummer och adress, tillträdesdag och avtalsdatum (datum för påskrift). Det ska vara undertecknat av dig och din far (6 kap 4 § BrL). Det bör också anges hur stor del som ska överlåtas.Gällande nyttjanderätten Det finns två sätt att ge din far nyttjanderätt till bostadsrätten. Många föreningar kräver att den som bor i lägenheten också äger åtminstone en del av den. Om din far endast ger dig en del av bostadsrätten, och behåller den andel som krävs för att han ska få bo kvar, kan situationen alltså lösas på detta vis. Många gånger räcker det att han äger endast 1 % av bostadsrätten. Detta beror på föreningens stadgar. Ni kan också lösa situationen genom att han överlåter hela bostadsrätten, och att du sedan hyr ut den till honom i andrahand. En andrahandsuthyrning kräver föreningens godkännande (7 kap 10 § BrL). Oftast är det dock inga problem att hyra ut till en nära anhörig. Bryta presumtion om förskott på arvJag vill också påpeka att det finns särskilda regler när det gäller vissa gåvor från förälder till barn. Då det rör en gåva av stort värde föreligger en presumtion för att gåvan ska ses som ett förskott på arv. Det är därför viktigt att han anger på gåvobrevet att bostadsrätten inte ska ses som ett förskott på arv (6 kap 1 § ÄB).SammanfattningGåvan är alltså inte giltig förrän du blivit godkänd som medlem av föreningen och om gåvobrevet uppfyller de formkrav som finns. Beroende på föreningens stadgar kan din far bo kvar i lägenheten genom att fortsätta äga en del av bostadsrätten, alternativt att du tar över hela äganderätten och sedan ansöker om att få upplåta lägenheten i andra hand till honom. Ni bör prata med föreningen och/eller läsa deras stadgar för att avgöra vilken lösning som passar bäst i ert fall. Jag rekommenderar också att din far tydligt anger i gåvobrevet att bostadsrätten inte ska ses som ett förskott på arv.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Krav för att få ha en inneboende i en bostadsrätt

2021-01-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag äger en bostadsrätt där jag inte är folkbokförd. Jag har redan haft den uthyrd de två år som föreningen tillåter, har funderat på att sälja men tvekar lite eftersom min dotter börjar bli stor. Nu använder jag bara lägenheten som kontor ett par dagar i veckan. Det skulle kännas bra om den kunde nyttjas på bättre sätt och vad säger lagen om att ha en inneboende i en lägenhet där man inte är skriven? Jag kommer att fortsätta att nyttja den under kontorstid men inte sova där, dvs jag "bor" inte på adressen. Jag undrar också om en månads ömsesidig uppsägningstid är tillåten – vågar inte lova mer då det kan bli aktuellt att sälja.
Matilda Hamner |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Om jag förstå din fråga rätt vill du veta vad som krävs för att få ha en inneboende i din bostadsrätt samt vad som gäller i fråga om uppsägningstid.Inneboende eller andrahandsuthyrning?Tillämplig lag på området vad gäller inneboende i bostadsrätter är Bostadsrättslagen (991:614). För att hyra ut sin lägenhet i andra hand krävs godkännande från bostadsrättsföreningens styrelse. Däremot kräver inneboende enligt huvudregel inte samtycke från styrelse så länge förutsättningarna nedan är uppfyllda:1. Att den inneboende inte medför men för föreningen eller någon annan medlem i föreningen.2. Att du fortfarande själv har kontroll över lägenheten.Om din inneboende skulle orsaka men för föreningen eller för någon annan medlem i föreningen så krävs godkännande från styrelsen och då har de rätt att neka tillstånd. Kravet på att du fortfarande måste ha kontroll över lägenheten innebär att du inte får hyra ut den till någon som får självständigt bruka lägenheten. Gränsdragningen mellan vad som anses vara en inneboende och en andrahandshyresgäst ligger främst i begreppet "självständigt brukande". För att du ska anses ha kvar kontrollen över lägenheten så krävs det att du åtminstone fortfarande använder lägenheten, och du ska kunna komma och gå precis som du vill. Om du kommer använda lägenheten som kontor några dagar i veckan samt komma och gå som du vill med egen nyckel utan att meddela din inneboende innan, bör det anses som att du fortfarande har kontrollen över lägenheten, dvs styrelsens samtycke krävs inte eftersom det klassas som inneboende.Din folkbokföringsadress påverkar inte bedömningen kring om din inneboende anses ha rätt till självständigt brukande av lägenheten, utan det väsentliga är som sagt att du fortfarande anses ha kontroll över lägenheten. Det går således bra att du inte är folkbokförd på bostadsrättens adress.Uppsägningstid för en inneboendeEftersom jag inte vet hur du kommer utforma avtalet så kommer jag förklara vad som gäller för inneboendeavtal som träffats på obestämd tid och gäller tillsvidare.Ett hyresavtal på obestämd tid kan sägas upp för att upphöra att gälla tidigast vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen (12:4 p. 1 Jordabalken (1970:994) (JB)). För att förtydliga så innebär det att om du säger upp hyresavtalet den 18 januari 2021 kommer hyresavtalet upphöra att gälla den 30 april 2021. Dessa regler är minimiregler och det går inte att avtala om sämre villkor för den inneboende, enbart mer förmånliga villkor.Värt att nämna är även att en inneboende inte har något besittningsskydd (12:45 JB). Din inneboende kan alltså inte kräva förlängning av hyresavtalet utan det är enbart minst tre månader uppsägning som kan krävas av den inneboende ifall du vill säga upp avtalet. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Får jag ha inneboende i min bostadsrätten utan styrelsens tillåtelse?

2021-01-15 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hur många *gånger/dagar* anser man vara obligatorisk att vistas i sin lägenhet per månad när man hyr ut sin bostadsrätt med ett inneboendeavtal? Jag övernattar i lägenheten någon gång i månaden, besöker 1 gång i veckan, varvid utnyttjar köket behåller separat rum, och är bokförd i lägenheten. Får jag ha en inneboende utan att bostadsrättförening ställer sig emot det.
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om du får ha en inneboende i din bostadsrätt utan att behöva be om tillåtelse.Vad som gäller för inneboende i bostadsrätter finns i Bostadsrättslagen (1991:614). I lagen finns det bestämmelser om bostadsrätter och bostadsrättsföreningar och tillsammans med dessa lagen om ekonomiska föreningar.För att hyra ut en lägenhet i andra hand krävs det samtycke eller godkännande från bostadsrättsföreningens styrelse. Däremot krävs enligt huvudregeln inte samtycke från styrelse för inneboende. Notera att det krävs samtycke från föreningen om det är så att du själv inte kommer att bo där. Jag tolkar din fråga som att du bo kvar i bostadsrätten men besöker det en gång i månaden och din inneboende är kvar. Du övernattar dock nån gång i månaden där.Huvudregeln är alltså att du inte behöver tillstånd från styrelsen för att få teckna ett inneboende avtal med någon utomstående. Tillstånd krävs inte under förutsättningen att (1) den inneboende inte medför men för föreningen eller någon annan medlem i föreningen, såsom grannen. (2) Att du fortfarande själv har kontroll över lägenheten.Kravet på att du fortfarande måste ha kontroll över lägenheten innebär att du inte får hyra ut den till din inneboende, utan godkännande, om det innebär att den får självständigt brukande över lägenheten. Det är en viktig gränsdragning mellan att du hyr ut lägenheten för självständigt brukande och att du inrymmer någon utomstående i lägenheten, men fortfarande innehar kontroll över lägenheten. För att du ska anses ha kontroll över lägenheten så krävs det att du fortfarande bor i eller fortfarande använder lägenheten.Använder du lägenheten någon gång i månaden och meddelar den inneboende om detta i förväg innan du dyker upp så kan det ses som att din inneboende fått självständigt brukande över lägenheten, och i så fall kommer tillstånd från styrelsen att behövas. Detta om kontroll och självständigt brukande är dock en bedömning som domstolen gör vid en eventuell tvist i enskilda fall, detta innebär att jag endast kan upplysa dig om hur domstolen brukar bedöma i en sådan situation. Att du fortfarande är folkbokförd på din adress påverkar inte bedömningen kring om din inneboende anses ha rätt till självständigt brukande, det väsentliga är att du fortfarande anses ha kontroll över bostadsrätten.Notera dock att du som innehavare av bostadsrätten har fortfarande till 100 % ansvar över bostadsrättens vård och underhåll.Sammanfattningsvis kan din inneboende bo i din lägenhet tillsammans med dig utan att du behöver berätta det för styrelsen så länge du behåller rådighet/kontroll över lägenheten och din inneboende inte orsakar men.Vänligen,