Undantag från bevittning av testamente

2009-11-05 i Testamente
FRÅGA |Ett tillägg till ett korrekt bevittnat och daterat upprättat testamente har gjorts. Det sätter delvis den universella testamentstagerens fång ur spel efter testatorns frånfälle.Formulering: Tillägg till testamente: Min yttersta vilja är att xx kr skall tillfalla NN, Göteborg 2000-10-11 Undertecknat Karl PerssonBevittning saknas \' Karl Persson är som sagt avliden och kan inte tillfrågas. Finns det några fall där man ska ta hänsyn till tillägget som inte uppfyller formkravet (bevittning) eller kan mna helt bortse från detta?
Andreas Vinqvist |Hej,Enligt 10 kap. 1 § Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637, ska ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen. Kravet på bevittning är väldigt strängt hållet och utan dem föreligger enligt huvudregeln inget giltigt testamente. Undantag föreligger i vissa fall enligt 3 §, vilken stadgar att om någon på grund av sjukdom eller annat nödfall varit förhindrad att upprätta testamente på sätt som angivits i 1 §, må han förordna om sin kvarlåtenskap muntligen inför två vittnen eller ock utan vittnen genom egenhändigt skriven och undertecknad handling. Ett sådant testamente blir dock ogiltigt om testatorn sedermera under tre månader haft möjlighet att förordna om sin kvarlåtenskap såsom i 1 § är stadgat. Huvudregeln är således att tillägget är ogiltigt, men kan dock vara giltigt om testatorn på grund av sjukdom eller annat nödfall varit förhindrad att upprättat testamentet med två vittnen. Vänligen,

Formfel vid bevittning av testamente

2009-09-26 i Testamente
FRÅGA |Hej ! Min mamma upprättade ett testamente hos en juristen, när det skulle undertecknas och bevittnas skrev mamma först på det och sedan skrev ett vittne på och lite senare ett andra vittne. Inga av vittnena såg när mamma skrev på, ett vittne träffade inte mamma den dagen. Kan testamentet ogiltligförklaras på de grunderna?
Josefina Blom |Hej,I 10:1 Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637) stadgas att ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen och i deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå.Ovanstående innebär att de två vittnena i samtida närvaro ska underteckna testamentet eller vidkännas sin underskrift. I ett rättsfall från 1978 (NJA 1978 s. 189) ogiltigförklarades ett testamente efter att det skrivits under av två vittnena som befunnit sig i olika rum, detta trots att båda var medvetna om att den andre skulle vara vittne. Av din fråga framkommer att vittnena skrivit på vid helt skilda tillfällen och detta kan således, enligt ovan, utgöra ett formfel och testamenten kan ogiltigförklaras enligt 13:1 ÄB.Vänligen,

Särkullebarns rätt till laglott vid testamente

2009-11-24 i Testamente
FRÅGA |HejJag har funderingar kring hur ett testamente påverkar möjligheten för särkullebarn att få ut sin laglott.Jag har träffat en person vars far avlidit. Fadern har varit omgift och tillsammanas med sin nya fru fått 5 gemensamma barn.Fader upprättade ett inbördes testamente med den nya frun med lydelsen:....vår yttersta vilja och testamente att den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.Efter bådas död skall kvarlåtenskapen tillfalla våra barn... och så namnges deras 5 gemensamma barn ej särkullebarn.Vad våra bröstarvingar erhåller i arv efter oss skall utgöra deras enskilda egendom.....Min fråga är räcker det att man som särkullebarn kräver att få ut sin laglott nu och bara skriver under att man tagit del av testamentet. Eller krävs det att man väcker klander mot testamentet.Min tolkning av testamentet är att man försöker göra särkullebarnet arvslös. Är det möjligt ??Tacksam för svar
Sandra Helgadottir Ingolfsson |Hej,Ett testamente som är fördelaktigt för efterlevande make är giltigt mot arvingar men kan aldrig inskränka särkullebarns rätt till laglott. Således är särkullebarn alltid berättigad till att få ut sin laglott omedelbart, i den mån det inte inskränker på efterlevande makes rätt enligt stora basbeloppsregeln. Detta framgår av Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637. Ett testamente som är giltigt enligt Ärvdabalken kan alltså komma att åsidosättas i de fall det inskränker särkullebarns rätt. Laglotten utfaller dock inte automatiskt och således krävs att personen ifråga begär jämkning alternativt klandrar testamentet. Detta måste ske inom 6 månader från det att denne delgivits testamentet. Ett godkännande av testamentet ses nämligen som ett avstående från rätten till laglott.Någon formell prövning av rätten till laglott sker inte utan laglotten utgår redan på begäran att få ut den.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Bevittning av namnteckning

2009-10-28 i Testamente
FRÅGA |Vd gäller vid bevittning av en namnteckning, måste man vara personligt närvarande när namnteckningen görs eller räcker det att man intygar i efterhand?
Andreas Vinqvist |Hej,Vid bevittning av namnteckning räcker det med att personen i fråga vidkänner sin namnteckning när bevittning sker. Detta framkommer t.ex. i 10 kap. 1 § Ärvdabalken i fråga om testamente, vilken du kan läsa https://lagen.nu/1958:637#K10. Vänligen,

Inbördes testamente

2009-11-08 i Testamente
FRÅGA |2 väninnor äger ett sommarhus och vill vid den enes frånfälle testamentera sin del till den andre.Skall ett gemensamt testamente skrivas eller skallbåda skriver varsitt?Vad skall det heta?
Ulrika Lundgren |Hej,tack för din fråga! Det man kan göra i en situation som denna är att upprätta ett inbördes testamente. Ett inbördes testamente innebär att två eller flera personer ömsesidigt upprättar ett testamente till förmån för varandra. I testamentet kommer man helt enkelt överens om att den av parterna som överlever den andra får arvsrätt till den andres kvarlåtenskap som finns angiven i testamentet. Ett inbördes testamente ska upprättas på samma sätt som ett vanligt testamente. Detta betyder att det ska vara skriftligt samt att två vittnen ska närvara då de som upprättar testamentet skriver under detta, se 10 kap. 1 § Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K10. Med vänliga hälsningar,

Testamente

2009-12-13 i Testamente
FRÅGA |Hej!Vi skulle vilja få råd hur vi ska skriva i vårt testamente. Jag hhar tre barn sedan förut ( särkullbarn) min fru har inga egna barn och vi har heller inga gemensamma barn. Vi har varit tillsammans sedan 1993 och gifte oss juli 2008. Hur skriver vi på bästa sätt, så att mina barn INTE får ut sin laglott förrän efter min frus död? Min fru undrar också om hon måste ha koll på hur stora laglotterna är efter min bortgång, ska det redovisas till barnen? Min avsikt är också att delge mina barn att jag tänker göra på detta sättet, så att dom vet om det.Tacksam för råd i denna fråga!
Louise Albertson - Witting |Relevant reglering finns i Ärvdabalken (hädanefter ÄB). Huvudregeln inom arvsrätten är att särkullebarn alltid har rätt att få ut sin arvslott direkt vid arvlåtarens bortgång, 3kap 1§ 1st ÄB se https://lagen.nu/1958:637#K3. Det är endast om särkullebarnen avstår från denna rätt som den kvarlevande makens rätt omfattar även särkullebarnens arvslotter.Detta framgår av 3 kap 9§ ÄB. Finns det emellertid ett testamente förlorar denna arvsrättsliga reglering sin verkan. 7kap. 1 § ÄB stadgar dock att hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen utgör dennes laglott. Laglotten är individuell för varje arvinge till testatorn och denna faller ut, trots att det finns ett testamente, under förutsättning att bröstarvingen begär jämkning, jfr 7kap. 3 §ÄB. Laglottsanspråket går således ej att åsidosätta. Vill ni testamentera mellan er kan ni göra det upp till den s.k. disponibla kvoten, dvs. det belopp som kvarstår då man från kvarlåtenskapen avräknat dels prisbasbeloppen, dels alla de laglotter som skulle kunna utgå. I er situation föreligger det s.k. konkurrerande anspråk mellan testatorns barn och efterlevande make. Anspråken rangordnas som följer: den efterlevande maken har enligt 3 kap.1§ 2st.ÄB alltid rätt att ur kvarlåtenskapen tillgodoräkna sig 4 prisbasbelopp, se https://lagen.nu/1958:637#K3.Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på denna rätt. Därefter har bröstarvingar till den avlidne rätt att få ut sina laglotter. Det som återstår av kvarlåtenskapen då de två nämnda anspråken tillgodosetts kan ni testamentera fritt över. Med vänlig hälsning,