Förlorar jag rätten till arv om jag byter efternamn till ena föräldern?

2020-05-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Om jag byter efternamn till min mammas från pappas, förlorar jag min rätt till arv?
Isabelle Sewelén |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågeställning regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du är bröstarvinge (biologiskt barn) till såväl din mamma som pappa. I mitt svar kommer jag först behandla bröstarvingars (barn till den avlidne) arvsrätt till föräldrar och under vilka omständigheter rätten till arv kan förverkas (förlora rätten).Rätten till arvSom bröstarvinge har man enligt den legala arvsordningen - rätt till arv om man är arvlåtarens avkomling, det vill säga biologiskt barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Värt att nämna är att barn som har blivit adopterade även anses som bröstarvingar och har samma rätt till arv som avkomlingar. Som bröstarvinge är alltså rätten till arv reglerad samt skyddad genom lag. I det senare fallet har man som bröstarvinge rätt till arv i det fall arvlåtaren skulle upprättat ett testamente där dennes arvslott inskränks - då har man rätt till laglotten. Laglotten utgör halva arvslotten. Det är alltså en rättighet bröstarvingar har: även om det skulle finnas ett testamente som inskränker dennes rätt till arv (7 kap. 1 § ÄB). Förverkande av arvI 15 kap. ÄB regleras de situationer där rätten till arv kan förloras. Ett exempel är i de fall man genom uppsåtligt brott har dödat personen som även är den man är bröstarvinge till (15 kap. 1 § ÄB)."Om jag byter efternamn till min mammas från pappas, förlorar jag min rätt till arv?" Att byta efternamn till din mammas förändrar inte din rätt till din pappa eller mamma. Eftersom du fortfarande anses som bröstarvinge. Det lagen reglerar är att bröstarvingar ärver i första hand, även kallat första arvsklass(2 kap.1 § första stycket ÄB). Att bröstarvingar omfattas av första arvsklassen innebär att de har företräde till arv framför arvlåtarens föräldrar exempelvis (2 kap. 2 § första stycket ÄB).Sammanfattningsvis innebär ett byte av efternamn inte att man förlorar rätten till arv, utan denna rätt är oförändrad. Med undantag för om man skulle göra sig skyldig till "förverkande av rätt att taga arv eller testamente." Du kan alltså byta efternamn utan att förlora rätt till arv. Rätten till arv grundar sig inte på vilket efternamn man uppbär, utan i huvudsak om man är arvinge eller avkomling till arvlåtaren. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Arvets fördelning till särkullbarn

2020-04-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min och min systers far gick nyligen bort . Straxt efter hans bortgång gick min fars fru bort. Hon har en son som inte är min är min fars. Hur får min syster och jag ärva. Och hur ärver pappas frus son. Tack
Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Relevanta bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB). Jag utgår från att inget testamente finns som påverkar, då du inte nämnt något om det i din fråga. Vem ärver? De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) det vill säga släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB) Detta innebär att du och din syster ärver det er far lämnar efter sig, hälften var. Sonen till er fars fru får ärva det hans mor lämnar efter sig. Hur sker fördelningen? Först delas egendomen upp i vad som tillhörde er far och vad som tillhörde hans fru, genom en bodelning. Sedan fördelas detta till er som arvingar. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Går det att göra sina barn arvslösa?

2020-04-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa är 90-år och ska flytta till äldreboende.Min syster har köpt hans lägenhet för 1miljon under marknadsvärdet.Nu tar hon hand om lösöret i hans lägenhet bakom ryggen på mig och min bror.Min bror är psykiskt sjuk och jag har ingen kontakt med min pappa.Hur gör jag och min bror för att inte bli helt arvslösa.Får ett barn tömma en förälders lägenhet utan att ta kontakt med sina syskon.Kan en förälder sälja en lägenhet för en miljon under marknadsvärdet,hur räknas detta vid bouppteckning.
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Går det att göra sina barn arvslöa?Till en början ska sägas att huvudregeln i svensk rätt är att barnen till en avliden ärver en lika stor del vardera av kvarlåtenskapen, det som kalls för arvslott. Om testamente finns kan fördelningen av kvarlåtenskapen däremot ske annorlunda. Barnen till den avlidna utgör s.k. bröstarvingar, se 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, se 2 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Om kvarlåtenskapen efter er far när han avlider skulle uppgå till exempelvis 700 000 kr innebär det att laglotten är 600 000/2 = 300 000 kr. Laglotten på 300 000 kr ska delas lika mellan syskonen, vilket innebär att vardera barn erhåller 100 000 kr. Du och din bror skulle alltså som minst ha rätt att få ut 100 000 kr om kvarlåtenskapen när er far dör skulle uppgå till 600 000 kr (förutsatt att det inte finns fler bröstarvingar som ska vara med och dela på arvet). Det 300 000 kr som återstår när ni barn fått ut era laglotter kan testamenteras bort, exempelvis till din syster som fått köpa hans lägenhet, som då får mer än dig och din bror. Din far kan däremot inte göra dig och din bror helt arvslösa. Viktigt att påpeka är dock att ett testamente som gör barnen arvslösa inte är ogiltigt, varför du och din bror om er far skulle upprätta ett testamente till nackdel för er måste klandra testamentet och därigenom påkalla en jämkning av testamentet, detta framgår av 7 kap. 3 § 1 st ÄB, detta måste ske inom sex månader från det att delgivning av testamentet har skett, om ni inte skulle göra det inom föreskriven tid förlorar ni er rätt att få ut er laglott och riskerar att bli arvslös, 7 kap. 3 § 3 st ÄB. Angående försäljningen av lägenhet och gåva av lösöreDet är helt upp till fastighetsägaren själv att välja för vilket pris fastigheten ska säljas och till vem. Om fastigheten säljs för ett pris som ligger under fastighetens marknadsvärde, blir resterande del upp till marknadsvärdet att betrakta som en gåva. En sådan försäljning kan få arvsrättsliga konsekvenser när köpet sker mellan föräldrar och bröstarvingar.Som ovan sagts är huvudregeln att varje bröstarvinge har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen när arvlåtaren avlider. För att upprätthålla denna rättvisa mellan bröstarvingar ska gåvor som arvlåtaren gett en bröstarvinge avräknas som förskott på arv på den bröstarvingens arvslott, vilket innebär att den bröstarvinge (din syster i detta fall) som fått en större gåva under arvlåtarens livstid kommer att få en mindre del sedan när arvlåtaren avlider jämfört med de bröstarvingar som inte fått något, eller fått gåvor till ett betydligt lägre värde. Om fastighetsägaren (i detta fall er pappa) inte vill att gåvan som uppstår till följd av försäljningen till underpris ska betraktas som ett förskott på arv kan han upprätta ett gåvobrev och ange att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv, se 6 kap. 1§ ärvdabalken.För att sammanfatta: du och din bror kommer inte att bli helt arvslösa, men var uppmärksam på om eventuellt testamente till er nackdel finns, eftersom att ni i sådana fall kan behöva klandra testamentet för att få ut ert arv. Det går bra att sälja fastigheter under marknadsvärdet till sina barn liksom att ge ett eller flera av barnen gåvor. Om ingenting föreskrivs om att dessa gåvor inte ska betraktas som förskott på arv ska det emellertid avräknas från den som fått gåvans lott (i detta fall er systers lott), och hon kommer då att få mindre i arv efter er far när han går bort, eftersom att hon redan fått en del. Om inget testamente upprättats och om inget föreskrivs om att dessa gåvor till er syster inte ska betraktas som förskott på arv, har ni rätt till lika stor del i arv efter er far som er syster, dvs. 1/3 del var (förutsatt att det inte finns andra bröstarvingar som ska vara med och dela på arvet). Hoppas att svaret kunde bidra med lite klarhet. Mvh

Kan en förälder ge mer arv till ett av sina barn genom testamente eller gåvor?

2020-04-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har 4a barn, skulle vilja ge mera till ett utav dom för att hen har hjälpt mig mycket, är det möjligt genom testa ment ,el måste jag ge innan min död?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall du som förälder kan ge mer arv till ett av dina fyra barn genom antingen testamente eller genom gåvor. När jag besvarar din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Barnen har rätt att få sin laglottHuvudregeln är att barnen ska ärva lika mycket vardera (ÄB 2 kap. 1 § andra stycket). Det går dock att ändra på denna fördelning till viss del genom testamente och gåvor. En princip som däremot gäller oavsett är att ett barn alltid har rätt till minst hälften av arvslotten, detta kallas för laglotten (ÄB 7 kap. 1 §). Laglotten är hälften av vad man skulle fått om det inte hade funnits ett testamente eller gåvobrev. För att illustrera detta med ett exempel så innebär det att om en förälder efterlämnar sig 160 000 kr så ska egentligen alla fyra barn ärva 40 000 kr vardera (enligt huvudregeln). Detta går som sagt att ändra på genom ett testamente eller gåvobrev. Oavsett har varje barn rätt till 20 000 kr var vilket är hälften av arvslotten (som ju är 40 000 kr i exemplet).Kan du ge mer arv till ett av dina barn genom testamente?Du har möjlighet att upprätta ett testamente där du fritt kan styra över hälften av arvet och bestämma att ett av dina barn ska ärva mer än de andra. Men du får inte upprätta ett testamente där dina barn får mindre än sin laglott. Om vi tar samma exempel som ovan så måste alltså alla dina barn minst få 20 000 kr vardera. Så länge inget barn får mindre än sin laglott så är det tillåtet att ge bort mer arv till ett av sina barn. Kan du ge mer arv till ett av dina barn genom gåvor? Du har också möjlighet att lämna gåvor till dina barn under din livstid vilket oftast är ett förskott på arv. Om du däremot inte har för avsikt att lämna ett förskott på arv ska denna så kallade viljeförklaring framgå vid gåvotillfället och i det fall ses det inte som ett förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 § första stycket). Oavsett vad för gåvor det rör sig om får du ge mer till ett av dina barn om du vill så länge du ser till att de andra barnen inte blir arvlösa utan har rätt på minst sin laglott. Om du behöver hjälp med att upprätta ett gåvobrev finns vår avtalsrobot här på Lawline som kan hjälpa dig.SammanfattningDu kan både genom att upprätta ett testamente eller genom att ge gåvor göra så att ett av dina fyra barn får mer arv än de andra barnen. Detta får dock endast ske under förutsättning att dina andra barn i vart fall får minst sin laglott vilket är hälften av vad de skulle ärvt ifall det inte fanns ett testamente eller gåvobrev. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag göra två av mina barn arvlösa?

2020-05-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Jag är en 59 årig kvinna, har 4 vuxna barn. 2 av barnen vill inte ha kontakt med mig dom har inte någon förklaring heller. Detta har pågått några år. Kan jag testamentera allt till mina 2 barn som jag har mycket bra kontakt med ?Jag vill betona att jag vill inte att dom 2 som frusit ute mig så länge nu att dom 2 inte ska ärva mig.
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Arvsfrågor regleras i Ärvdabalken (ÄB).Enligt lag har en bröstarvinge rätt till hälften av arvslotten vilket utgör dennes laglott (7 kap. 1 § ÄB). Detta gäller lika för samtliga barn. Laglotten är vad ett barn minst har rätt till, oavsett vad som framgår i ett eventuellt testamente. I det fall att du testamenterar bort all din egendom till två av dina barn (se 10 kap. ÄB) har dina två andra barn rätt att påkalla jämkning för att få ut sin lagstadgade laglott (7 kap. 3 § ÄB).Sammanfattningsvis går det inte rent juridiskt att få igenom din vilja. Du har visserligen möjligheten att testamentera bort all din egendom, men dina barn har alltid rätt till sin lagstadgade laglott genom jämkning. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Går det att sänka ett barns arv?

2020-04-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min sambo har en dotter från ett tidigare förhållande, nu skulle han vilja sänka hennes arvslott till 12% , går det?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB).Om det inte finns något testamenteUpprättar din sambo inget testamente så gäller det att barnen (bröstarvingar) delar på arvet, 2:1 ÄB. Detta kallas för barnens arvslott, om det exempelvis finns två barn så blir deras arvslott 50% var av arvet. Om sambon upprättar ett testamenteUpprättar din sambo ett testamente kan han disponera över sin egendom till stor del hur han vill. Dock har barn alltid rätt till den så kallade "laglotten", vilket innebär att en förälder aldrig kan göra sina barn arvlös. Laglotten utgör 50% av det totala arvet. Beroende på hur många barn din sambo bar, så får barnen dela lika på minst 50%. Finns det exempelvis två barn (bröstarvingar) har dessa rätt till att minst få 25% av arvet. Har din sambo fyra barn, har var och en av dessa rätt till minst 12,5% av arvet och så vidare.Går det att sänka ett barns arv?Så både jag och nej. Din sambos bröstarvingar (hur många de nu är) får som minst dela lika på 50% av kvarlåtenskapen. Detta är omöjligt att sänka. Vad sambon gör med resterande 50% av kvarlåtenskapen, är däremot helt upp till han. Han kan ge resterande 50% till bara ett av flera barn, eller liknande. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ärver jag min pappa trots att han inte är min biologiska pappa?

2020-04-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har ganska nyligen fått reda på att den pappa som jag trott var min pappa i snart 50 år inte alls är min biologiska pappa.Min pappa skrev på papper om faderskapet (eftersom han trodde att han var min pappa) för ca 50 år sedan och han registrerades som min pappa enligt folkbokföringen. Han står alltså registrerad som min pappa enligt Skatteverket sen ca 50 år tillbaks.Vi har inga som helst planer på att ändra på detta, men vi behöver veta hur det fungerar rent praktiskt när han avlider (hur hemskt det än låter). Han är inte min biologiska pappa, men kommer jag att få ärva honom ändå? Eller hur fungerar detta? Jag har ingen aning om vem som är min biologiska pappa eller om han ens lever.Jag har försökt att få ett RÄTT svar på detta, men får olika bud när det gäller om jag ärver eller inte. Jag förstår inte, för det borde väl bara finnas ett rätt svar?Hoppas att ni kan hjälpa mig eller vet vart jag kan vända mig.Tack på förhand.
Maya Hempel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag hoppas kunna reda ut de frågetecken du har gällande din nya situation.Först och främst undrar du om du kommer få ärva din pappa (trots att det nyligen framkommit att han inte är din biologiska pappa). Eftersom din pappa rent juridiskt är registrerad som far till dig kommer du ärva honom så som han vore din biologiska pappa, trots att han inte är det. Den som är angiven som far är alltså den du ärver vid en eventuell bortgång. Detsamma gäller adopterade barn som ärver de som är angivna som föräldrar, det vill säga adoptivföräldrarna och inte de biologiska föräldrarna. Om du och din pappa är nöjda med att ha det så som ni alltid har haft det behöver du alltså inte göra någonting. Rent juridiskt kommer han även fortsättningsvis vara din pappa. Om du eller din pappa däremot vill ändra på att han ska vara angiven som din pappa kan du eller han väcka talan om hävande av faderskap.(3 kap föräldrabalken)Om ni häver faderskapet förlorar du arvsrätten till din pappa. Istället kan du väcka fastställande av faderskap om du får reda på och vill att din biologiska pappa även juridiskt sett ska vara din pappa. Detta kan man göra även om din biologiska pappa skulle vara avliden. Sammanfattningsvis ärver du din pappa som om han vore din biologiska pappa om inte du eller han vidtar åtgärder för att häva faderskapet. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Har jag rätt till arv från min pappa?

2020-04-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Innan min far avled sade han att jag inte få ärva någonting efter honom. När testamentet var skrivet var jag undantagen från arv. Han hade ju en hustru som naturligtvis ärver honom. Sedan har han testementerat till sina barnbarn exl. mig. Kan man göra så, har inte jag rätt till fadersarv?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Vem ska ärva?Enligt den legala arvsrätten är ens bröstarvingar de närmsta arvingarna, dvs personens barn. Varje barn tar lika arvslott (2 kap. 1 § ÄB). Den legala arvsordningen tillämpas under förutsättning att det inte finns något giltigt testamente. Om det finns ett giltigt testamente sätts den legala arvsordningen ur spel. Har barn alltid rätt till arv?Enligt gällande svensk rätt kan man inte göra sina barn arvslösa. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott oavsett om det finns testamente. Laglotten utgör hälften av arvslotten, dvs hälften av vad som skulle tillfallit barnen genom den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne exempelvis hade två barn skulle de enligt den legala arvsordningen ärvt 50 % vardera av kvarlåtenskapen. Deras laglott utgör hälften av det, det vill säga 25 % vardera. Laglotten har de alltid rätt att begära ut oavsett om det finns ett testamente som säger att de ska lämnas utan arv. Har jag inte rätt till fadersarv?Som din faders bröstarvinge har du alltid rätt att få ut din laglott. Laglotten beräknas genom att fördela arvet på alla din pappas bröstarvingar för att sedan halvera summan. Är du ensam bröstarvinge blir din laglott 50 %, är ni två bröstarvingar blir din laglott 25 %, och är ni tre bröstarvingar blir din laglott 16,6 % osv. För att få ut din laglott trots testamentet krävs att du påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från det att det delgavs dig. Varje bröstarvinge som vill få ut sin laglott måste påkalla jämkning (7 kap. 3 § ÄB). Det finns inget som hindrar din pappa från att skriva ett testamente som exkluderar dig från arv, men du har rätt att påkalla jämkning av testamentet för att på så sätt få ut din laglott oavsett testamentets förordnanden. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar