Har avsagt mig arvsrätten, innebär det att ansvaret för dödsboet upphört?

2019-07-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag har genom ett sk renuntiativt avtal sagt ifrån mig arvsrätten hos min mor. Innebär detta att mitt ansvar för det framtida dödsboet också upphört?
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Innebörden av att avsäga sig ett arv:Enligt Ärvdabalken 17:2 kan man avsäga sig rätten till arv, vilket praktiskt innebär att arvet istället fördelas ut till övriga arvingar. Jag tolkar din fråga som att du avsagt dig rätten till arv efter din mor och därför är du inte längre dödsbodelägare i dödsboet. Avsäger man sig rätten till arv innan dödsfallet räknas man inte längre som arvinge över huvudtaget. Ett alternativ är också att avstå ett arv, vilket istället skulle innebära att arvet hoppar över dig som avstår och istället delas ut till dina arvingar.Skyldigheten att ta hand om dödsboet:Det är vidare dödsbodelägarna, vilka består i arvingar och universella testamentstagare, som benämns som dödsbodelägare (ÄB 18:1). Det är antingen dödsbodelägarna eller en utsedd boutredningsman utav dödsbodelägarna som förvaltar dödsboet (ÄB 19 kap). Vidare är det dödsbodelägarna, eventuellt boutredningsman eller testamentsexekutor som tillsammans utser två gode män att förrätta bouppteckningen (ÄB 20:2), till vilken samtliga dödsbodelägare ska kallas. Har man ansvar för bouppteckning om man frånsagt sitt arv?Som svar på din fråga är min bedömning utifrån ovan lagrum att du inte har någon skyldighet att ansvara för bouppteckningen då jag tolkar frågan som att du avsagt dig rätten till arvet innan bouppteckningen. Detta eftersom du då inte räknas vara dödsbodelägare.Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga. Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss. Vänliga hälsningar,

Resor till begravning ej begravningskostnad

2019-07-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan man i bouppteckningen ta upp resa till begravningen för man och syskon? Även syskonens familjer?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag föreställer mig att din fråga främst rör vilka kostnader som dödsbon kan bära. Dödsbon regleras främst i 18 kap ärvdabalken. Bland de kostnader som dödsbon kan bära hör begravningskostnader (18 kap 3 § ärvdabalken e contrario)Resor till och från begravning har i praxis typiskt sett inte ansetts vara en begravningskostnad (RH 1995:11). Till begravningskostnader har, utöver sådant som uppenbart får anses utgöra begravningskostnader, räknats kostnader för bland annat sorgekläder för sådana allra närmaste som varit beroende av den avlidne för sin försörjning, förtäring i samband med begravningen, gravsten, gravskötsel och dödsannons. Resekostnader har däremot inte brukat anses utgöra begravningskostnad, varesig för man och syskon eller syskons familjer.Vänligen

Kan dödsbodelägarna bli betalningsskyldiga för dödsboets konkurskostnader?

2019-07-14 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Om man ansöker om att sätta dödsboet i konkurs - blir dödsbodelägarna ändå skyldiga att betala juristkostnader för hjälp med bouppteckning eller skrivs även den kostnaden bort?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB). Ett dödsbo är en juridisk person som svarar för sina egna tillgångar och skulder. Om dödsboets skulder är större än dess tillgångar, kan dödsboet söka om konkurs; gör ni som dödsbodelägare (enligt 18:1 ÄB) detta, undgår ni personligt betalningsansvar. Vill ni ansöka om konkurs, gör ni detta till tingsrätten som prövar ansökningen, 2:14 konkurslagen (KonkursL). Ni kan också ansöka om att dödsboet ska förvaltas av boutredningsman (19:1 ÄB). Då ansöker istället boutredningsmannen om konkurs, 19:11 ÄB.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Var upprättar man en bouppteckning?

2019-07-14 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej Kan bouppteckning göras på annan ort än där den avlidne bott? Jag bor i Stockholm, är son, och den avlidne har bott i Värmland. I Värmland bor även söner till min avlidna syster. Den avlidne har del i gård tillsammans med syskon.
Isabelle Sewelén |Hej!Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att du vill veta var en bouppteckning upprättas. Bestämmelserna om arv och bodelning finns i ärvdabalken (ÄB). BouppteckningEn bouppteckning ska som huvudregel upprättas inom tre månader efter den avlidne avled (20 kap. 1 § första stycket ÄB). Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats ges in till Skatteverket för registrering (20 kap. 8 § första stycket ÄB).Innan ett arvsskifte sker ska en bouppteckning upprättas, i bouppteckningen ska det framgå vilka som är dödsbodelägare och som har rätt till arv. Vid bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder upprättas (20 kap. 4 § första stycket ÄB). När en arvlåtare har avlidit ska dennes egendom skötas av ett dödsbo (en självständig juridisk person). Dödsboet sköts av delägarna i dödsboet och de ska tillsammans sköta den avlidnes egendom till dess att en boet har utretts (genom en bouppteckning) och skiftats (eventuella arv delats ut). Dödsbodelägarna ska vidare utreda boets tillgångar och eventuella skulder (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Således ska, innan en bouppteckning upprättas, dödsbodelägarna gemensamt sköta den avlidnes egendom. Dödsboet är ofta den eller de som har rätt till arv efter den avlidne (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Dödsboet skulle i det här fallet vara dig, dina systerbarn och den avlidnes syskon i Värmland. Förutsatt att inget testamente finns som nämner andra universella testamentstagare (person som enligt testamente ska få ärva efter den avlidne) eller om efterlevande make finns. Dödsbodelägarna kan även vara den som utsetts av tingsrätt efter begäran från en av dödsbodelägarna, en boutredningsman, eller av en tetsamentselekutator (ofta en jurist som den avlidne tidigare själv önskat ska sköta dennes egendom vid bortgång) och som ska upprätta en bouppteckning (19 kap. 1 § första stycket ÄB)."Kan bouppteckning göras på annan ort än där den avlidne bott?" Du nämnde i frågan att en gård finns, där den avlidne hade en andel del i, tillsammans med dennes syskon. I detta fall verkar det som att dödsbodelägarna (syskonen till den avlidne) gemensamt sköter den avlidnes andel av gården (egendom) samt andra eventuella tillgångar och skulder. Förutsatt att de är dödsbodelägare, och sköter den avlidnes egendom, ska de bestämma tid och plats för upprättande av bouppteckning (20 kap. 2 § första stycket ÄB).Det är således dödsbodelägarna själva eller boutredningsman, eller testamentexekutator, som bestämmer tid och plats för bouppteckningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Vidare ska alla dödsbodelägare kallas till bouppteckningen. Och bouppteckning kan alltså göras på en annan ort än den som den avlidne tidigare bodde på, det är dödsbodelägarna som bestämmer tid och plats. SammanfattningDet är alltså du, dina systerbarn och den avlidnes syskon som ska komma överens om tid och plats. Förutsatt att den avlidne innan sin död, inte utsåg en testamentsexekutator. Eller om en boutredningsman utses efter begäran från någon av er. I sådana fall sköter boutredningsmannen upprättandet av bouppteckningen och bestämmer tid och plats.Således kan en bouppteckning upprättas på vilken ort som helst. Det behöver alltså inte vara på den ort som den avlidne tidigare bodde på. Det är dödsbodelägarna som tillsammans ska bestämma om tid och plats för upprättande av bouppteckning.Oftast sker dock bouppteckningen på den ort som dödsbodelägarna har egendomen i sin vård på, tillsammans bestämt. Du nämnde i frågan att den avlidne hade en del i en gård i Värmland, som nu tycks skötas av dennes syskon. Det skulle alltså innebära att den avlidnes syskon bestämmer tid och plats, troligen skulle en bouppteckning upprättas i Värmland. Eftersom det är de dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, som bestämmer tid och plats för bouppteckningen. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Begäran av boutredningsman - vem ska betala för boutredningsmannens arbete?

2019-07-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejEn bouppteckning finns, gjord av opartisk jurist. Någon i dödsboet vill att boutredningsman tillsätts. Boutredaren hittar inga oegentligheter med upprättad bouppteckning.Blir den som begärde boutredare skyldig att betala kostnaden för boutredningen då?
Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om arv och testamente samt bouppteckning återfinns i ärvdabalken (ÄB).Av frågan framgår att bouppteckning redan har upprättats av en opartisk jurist och att en dödsbodelägare därefter begärt att en boutredningsman skulle tillsättas. Denne har inte funnit något fel och frågan är nu vem som nu ska betala för boutredningsmannens uppdrag.Att boutredningsmannen vid upprättandet av bouppteckningen inte fann några fel i den redan existerande bouppteckningen saknar betydelse beträffande skyldigheten att ersätta denne för det arbete som lagts ner.Var och en av dödsbodelägarna har rätt att begära att en boutredningsman ska tillsättas i dödsboet utan att behöva ange skälen till det. En boutredningsman utses därefter av en tingsrätt (19 kap. 1 § första stycket ÄB).Betalning till boutredningsmanVid begäran om boutredningsman tas en ansökningsavgift på 900 kr ut av tingsrätten, vilket framgår på domstolens hemsida (här). Boutredningsmannen har rätt att få ta ut en skälig ersättning för utfört arbete, och för kostnader som tillkommit från dödsboet (19 kap. 19 § andra stycket ÄB).En boutredningsman ska vidta alla nödvändiga åtgärder för dödsboet utredning; den ska förvalta dödsboets tillgångar och skulder samt kostnader, och därefter avveckla dödsboet; vilket också är syftet med dennes uppdrag (19 kap. 11 § ÄB). Boutredningsmannens uppgifter brukar delas in i följande: 1; bereda dödsboets delning, 2; dela ut dödsboet till delägarna, 3; lämna ut egendom som fanns med i dödsboet till delägarna i dödsboet.Det som alltså avgör den totala kostnaden som boutredaren har rätt att kräva för utfört arbete, är den tid som den lagt ner vid upprättande av bouppteckning samt skickligheten vid utförandet av uppdraget (19 kap. 19 § andra stycket ÄB). "Blir den som begärde boutredare skyldig att betala kostnaden för boutredningen då?"I första hand ska boutredningsmannens ersättning och kostnader täckas av dödsboet. Kan inte dödsboet täcka dessa kostnader, ska den som ansökte ansökte om boutredningsman betala beloppet. Har fler i dödsboet begärt en boutredningsman blir dessa delägare solidariskt ansvariga för kostnaderna för boutredningsmannen. Det innebär att boutredningsmannen kan vända sig till vem som helst av de som ansökt om boutredare, och kräva full betalning för sitt arbete. De dödsbodelägare som inte begärt boutredningsman blir alltså inte betalningsskyldiga, utan endast de delägare som ansökt om boutredningsman. SammanfattningI första hand ska dödsboet täcka boutredningsmannens rätt till ersättning för utfört arbete samt kostnader. Kan dödsboet inte täcka ersättningen för boutredningsmannens arbete och kostnader, blir den eller de i dödsboet som begärde boutredningsman, betalningsskyldiga.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Ensam arvinge, blir jag dödsbodelägare?

2019-07-15 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har en ogift syster som inte har någon familj och jag är hennes ända släkting.Kommer jag att stå som dödsbo delägare.Och kommer jag att bli tvungen att ordna med begravning, bouppteckning och dylVi har inte haft kontakt dom 35 sista åren.Vore tacksam om kunde svara.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Du nämner att du är hennes enda släkting, vilket jag uppfattar som att hon inte har några barn eller föräldrar som är vid liv. Enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) har den avlidnes barn först rätt till arv och om de inte är vid liv föräldrarna. Annars är det den avlidnes syskon som delar på arvet och i och med att du är den enda kvar i släkten, så får du hela arvet och även ensam dödsbodelägare (om testamentagare ej finns), se 2 kap 3 § ÄB. Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är de som blir dödsbodelägare enligt lagen. Jag utgår från att testamentstagare inte finns, men en rekommendation är att ta reda på det.Du företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet, se 19 kap 1 § ÄB.Det är den anhöriga som i första hand har ansvar för att en bouppteckning ska ske, i detta fall är det en sambo/pojkvän om hon har någon, annars är det dödsbodelägaren (du) som ansvarar för det. Att man har ansvar för att bouppteckningen innebär inte att man måste utföra allt själv. Personen som har ansvaret har rätt att beställa bouppteckningstjänster för att bli klar med bouppteckningen. Dessa kostnader bekostas av dödsboet och behöver inte godkännas av övriga dödsbodelägare. Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsdagen. En bouppteckning innehåller huvudsakligen information om den avlidne och dess arvingar, tillgångar och skulder samt vilka som är bouppgivare, ingivare och förrättningsmän. I vissa fall kan man även behöva lämna övriga upplysningar. Det kan t ex vara att sambo begär bodelning, efterlevande make/maka/partner begär jämkning, att det finns ett testamente, m.m.Skatteverket har en blankett för hur en korrekt bouppteckning ska upprättas, vilket skickas en vecka efter att personen avlidit. Sammanfattningsvis kan du anlita en jurist som kan göra jobbet åt dig (begravning, bouppteckning osv.) om du själv inte vill göra det. Å andra sidan är det inte svåra grejer som ska göras och kan egentligen enkelt utföras av dig med hjälp av blanketter. Om du hellre vill anlita en jurist är en rekommendation att kolla om din systers bank samarbetar med någon juristbyrå, för att det ska bli billigare.Jag hoppas du har fått svar på din fråga, återkom annars vid ytterligare funderingar!Önskar dig en trevlig dag,Med vänlig hälsning,

Kostnad för tilläggsbouppteckning

2019-07-14 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vem skall betala för en Tilläggsbouppteckning, som förrättas hos en jurist?
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Regler om tilläggsbouppteckning finns i 20 kap 10 § ärvdabalken (ÄB). Av lagrummets tredje stycke framgår det att en tilläggsbouppteckning ska förrättas på samma sätt som en ordinarie bouppteckning vilket gör att bestämmelserna om betalning av den dödes skulder blir aktuella. Denna kostnad kan ses som en skuld som ligger på dödsboet då det är en kostande med anledning av dödsfallet. På grund av att jag tolkar frågan som att ni redan erhållit arv ur dödsboet måste du eller ni som tagit del av arvet lämna tillbaka så pass mycket så att det täcker den nya skulden, med lika stor del, 21 kap 4 § ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsingar,

Får jag sälja husgeråd innan bouppteckningen är upprättad?

2019-07-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min pappa har gått bort och jag och min syster ska enligt testamentet dela på all egendom förutom kapital som ska delas på totalt 6 personer. Får vi dela upp, tex möbler, innan bodelningen är klar? Om vi säger upp hans lägenhet och utflytt ska ske innan bodelningen är klar - hur gör man då? Säljer möbler och husgeråd eller måste vi flytta allt bohag till ett magasin? Mao - får vi dela upp de möbler/smycken/tavlor vi vill ha och sälja resten innan bodelning är klar?Mvh
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Genom bouppteckningen får alla dödsbodelägare vetskap om den avlidnes tillgångar och skulder (20 kap. 4 § ärvdabalken). För att veta vilka tillgångar din far hade måste först en bodelning göras om han var gift eller levde i en samborelation där efterlevande sambo påkallat bodelning. Det innebär att ni inte kan sälja något innan eventuell bodelningen är klar. Vid bouppteckningen fastställs även vilka som är dödsbodelägare i dödsboet och personerna ska antecknas på bouppteckningshandlingen. Dödsbodelägarna kan efter upprättandet använda bouppteckningen som en legitimationshandling när de företräder boet. Bouppteckningen är alltså nödvändig för att ni ska kunna bevisa att de har rätt att sälja egendomen och säga upp lägenheten.Skulle några uppgifter i bouppteckningen inte stämma överens med dödsboets verkliga tillgångar, eller om viss tillgång saknas, kan ansvar för bedrägeri och förskingring aktualiseras. Säljs något innan bouppteckningen upprättats finns även en risk att ni blir skylig att ersätta boet för eventuell skada som uppkommit till följd av försäljningen (18 kap. 6 § ärvdabalken).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,