Avstår efterlevande make sitt arv om denne tillämpar 12:2 regeln?
Hej!
Om efterlevande make tillämpar 12:2 regeln avstår denne sitt arv från den avlidna då?
Är det endast särkullsbarnen som ärver den avlidna i så fall?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB) när jag besvarar din fråga. Lagarna innehåller regler om arv och äktenskap.
Vad händer om en make tillämpar 12:2 regeln?
Huvudregeln när ena maken avlider är att en bodelning ska ske (9 kap 1 § ÄktB och 1 kap. 5 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB) som är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Från makarnas giftorättsgods ska eventuella skulder dras av och därefter ska det som blir kvar av giftorättsgodset delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).
Det finns dock ett undantag från huvudregeln och det är 12:2 regeln (12 kap. 2 § ÄktB). Regeln är en jämkningsregel och innebär att efterlevande make har en möjlighet att bestämma att bodelning inte ska ske (eller att endast en viss andel av giftorättsgodset bodelas). Det som då sker är att vardera make behåller sin andel av giftorättsgodset och det blir således inte en hälftendelning av makarnas tillgångar. Regeln är en skyddsregel för den efterlevande maken så att hen inte behöver dela boet med den avlidnes sälkullsbarn som då har en rätt att ärva efter sin avlidna förälder direkt (3 kap. 1 § ÄB), medan övriga gemensamma barn får ärva efter efterlevande make (3 kap. 2 § ÄB).
12:2 regeln och arv
Din fråga är om efterlevande make avstår sitt arv från den avlidna om hen tillämpar 12:2 regeln. Svaret på din fråga är nej då 12:2 regeln endast innebär att efterlevande make väljer att inte göra en hälftendelning av sitt giftorättsgods. Den efterlevande maken kommer fortfarande att få ärva sin make (om inte den avlidne maken har skrivit ett testamente) enligt 3 kap. 1 § ÄB. Skillnaden med att tillämpa 12:2 regeln är att den efterlevande maken får behålla sitt giftorättsgods som därmed då inte kommer tillfalla den avlidna (efter bodelningen) och på så sätt kan inte arvingar till den avlidna maken (exempelvis särkullbarn och gemensamma barn) ärva den egendomen. På så sätt behåller den efterlevande maken sin del av giftorättsgodset samtidigt som hen ärver sin avlidna makes del (återstående del efter att eventuella särkullbarn fått sin del), som sedan den avlidnes gemensamma barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn får ärva när efterlevande make sedan avlider.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny.
Med vänliga hälsningar,
