Min man har ärvt en fastighet. Inget testamente finns. Är fastigheten giftorättsgods eller enskild egendom?

2019-07-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min man (vi är gifta) ärvde en fastighet av sin bror som inte hade några bröstarvingar. Inget testamente fanns.Nu är min man lagfaren ägare.Är fastigheten giftorättsgods?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Huvudregeln när det gäller äktenskap är att all egendom är giftorättsgods så länge den inte är enskild egendom (7 kap. 1§ äktenskapsbalken, ÄktB). För att en egendom ska anses vara enskild måste någon av kriterierna i 7 kap. 2§ ÄktB vara uppfyllda. Här handlar det om arv (se 7 kap. 2§ pt 4 ÄktB). Men för att ett arv ska anses vara enskild så krävs ett testamente om att egendomen ska vara arvtagarens enskilda egendom. Eftersom testamente enligt dig inte finns så är alltså egendomen giftorättsgods.Notera dock att det i första hand gäller det ekonomiska värdet på egendomen som ingår vid bodelning, inte egendomen som sådan (dvs vid andelsberäkningen, men att den vid lottläggningen tillfaller en av er).Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Uttag av tillgångar innan bouppteckning

2019-07-07 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min syster och jag ska dela på ett morsarv, nu visar det sig att min systers dötter hann ta ut pengar på ett visakort i en automat innan bouppteckningen, vad gäller då?
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!I frågor om arv och bouppteckning blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig lag. Om inget annat har blivit bestämt framgår det av 18 kap 1 § ÄB att det är dödsbodelägarna, dvs. efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare som tillsammans ska förvalta den dödes tillgångar fram till dess en bouppteckning äger rum. En bouppteckning ska enligt huvudregeln förrättas senast tre månader efter dödsfallet, 20 kap 1 § ÄB. Det är dem som har egendomen i sin vård, ex. dödsbodelägarna eller bouppteckningsman som ska bestämma tid, plats och utseende av dem som ska förrätta bouppteckningen, 20 kap 2 § ÄB. Av samma lagrum framgår även att samtliga dödsbodelägare i god tid ska bli kallade till förrättningen. Den dödes tillgångar och skulder ska antecknas som de var vid dödstillfället, 20 kap 4 § ÄB. Här är det därför viktig att ni vid bouppteckningen anger det korrekta beloppet, dvs. det som finns kvar plus beloppet din systers döttrar redan tagit ut. Detta på grund av att bouppgivaren, den som bäst känner boet och ska ange vad som finns i det, på heder och samvete ska försäkra att uppgifterna är riktiga, 20 kap 6 § ÄB. Vad gäller din systers döttrar har de agerat felaktigt då egendom enbart får förvaltas i dödsboet, dvs. vårdas, 18 kap 2 § ÄB. Denna vård innebär att förvara egendomen till dess att förrättningen äger rum och innebär inte att man har rätt att plocka ut pengar eller egendom i annat syfte. Denna skada döttrarna har orsakat dödsboet är dem därför skyldiga att ersätta, 18 kap 6 § ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Bröstarvinges rätt att närvara vid bouppteckning

2019-07-03 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min dotters far dog för 3 månader sedan. Han hade 3 barn med olika kvinnor. Min dotter har ej kallats till bouppteckning. Min fråga kan någon av de andra barnen sköta bouppteckningen och medvetet ej meddela min dotter? Är det lagligt och hur kan min dotter agera för att få sin laglott?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Eftersom din fråga handlar om arvsrätt så blir Ärvdabalken (ÄB) aktuell. Då det inte framgår av din fråga hur gammal din dotter är kommer jag att utgå från att hon är myndig. Om din dotter är omyndig så företräds hon istället av dig i egenskap av hennes förmyndare (10 kap. 2 § Föräldrabalken). Din dotters rätt att ärva sin far Din dotter är arvsberättigad eftersom hon är bröstarvinge (dvs barn) till sin far (2 kap. 1 § ÄB). Din dotter har därför rätt att få ut sin laglott, vilket utgörs av halva arvslotten, (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om den kvarlåtenskap som hennes far efterlämnar utgörs av 100% så har din dotter samt hennes två syskon har rätt att tillsammans dela på 50% av detta - även om ett testamente har upprättats. Din dotter kan alltså inte göras arvslös. Hur genomförs bouppteckningen?Eftersom din dotter är berättigad till arv efter sin far så blir hon en delägare i dödsboet (18 kap. 1 § ÄB). Alla dödsbodelägare ska kallas till ett möte för bouppteckningen och detta ska göras i god tid (20 kap. 2 § ÄB). De som närvarar under bouppteckningen ska föras in i ett protokoll och om din dotter inte har närvarat så ska det finnas ett bevis på att en kallelse har gått ut till henne inför detta möte (20 kap. 3 § ÄB). Bouppteckningen är ogiltig om detta inte har gjorts och kommer då att behöva göras om. Vad kan din dotter göra?Om din dotter inte har kallats till bouppteckningen så får den inte heller registreras av Skatteverket (20 kap. 9 § tredje stycket ÄB). Mitt råd är därför att be din dotter kontakta Skatteverket så att en s.k tilläggsbouppteckning kan göras där samtliga dödsbodelägare närvarar om en bouppteckning redan har skett. SammanfattningEftersom din dotter är bröstarvinge är hon berättigad till sin laglott vilket innebär att hon inte kan göras arvslös. Som arvinge är hon dödsbodelägare och har rätt att närvara vid en bouppteckning. Om hon inte närvarat vid denna och det inte kan styrkas att hon blivit kallad kan hon kontakta Skatteverket för att begära att en tilläggsbouppteckning görs. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor!Vänligen,

Kallelse till bouppteckning

2019-06-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej min pappas syster har gått bort vem är det som skickar ut kallelse till boupptäckningen Med vänlig hälsning
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som skickar ut kallelsen kan vara dödsbodelägare till den avlidnes dödsbo men även utomstående som har kunskaper inom arvsrätt kan anlitas för att sköta om bouppteckningen och därmed även kallelsen. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Ett gift par har inga gemensamma barn och båda är sjuka. Paret ägen en bostadsrätt tillsammans. Ena maken är nu rädd för att andra makens barn har rätt till hennes bostad och ägodelar efter hennes död. Hur befogad är hennes rädsla? Paret har äktenskapsför

2019-07-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kurator som skriver för en palliativ patient!Pat/hon är gift med en man, som även han är sjuk, men hon kommer att dö innan honom (troligtvis) Han har barn från tidigare äktenskap och hon också; inga gemensamma barn. Paret har en bostadsrätt tillsammans; de har ett gammalt lån på ca 100000 kr där de står för hälften var. Hon är nu rädd för att hans barn har rätt till hennes bostad och ägodelar efter hennes död, jag försökte förklara att bröstarvingarna; dvs hennes barn har större rättigheter rent juridiskt. Hur befogad är hennes rädsla?Paret har ett äktenskapsförord, hon har inget eget testamente.Tacksam för snabb återkoppling!Med vänlig hälsning
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler kring arv och äktenskap återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). Och i dessa situationer är det flera regelverk som aktualiseras och samspelar.När någon av makarna dör inleds processen med en bodelning. Då ställer man upp vad var och en av dem äger och vad var och en av dem har för skulder. Då får man fram vardera personernas tillgångar. Dessa läggs ihop och delas lika mellan makarna.För det fall att kvinnan här skulle avlida innan mannen får alltså mannen hälften av värdet genom giftorätt och kvinnan (som när hon är avliden representeras av dödsboet) får andra hälften av värdet (se närmre 11 kap. ÄktB). Detta värde ska sedan delas lika mellan hennes arvsberättigade dvs här hennes barn sedan tidigare förhållande (då de inte har några gemensamma barn). Det är oklart hur många barn hon har då det inte framgår, men andelen ska delas lika mellan barnen (dvs är de två stycken ärver de hälften var av kvinnans del, tre stycken en tredjedel var osv.). Här vill jag passa på att understryka att arv enligt ärvdabalken endast fokuserar på andelar/kvotdelar – inte en rättighet till viss egendom.Nästa steg efter andelsberäkning är lottläggning (11 kap 1§ ÄktB samt 11 kap 7§ ÄktB). Andelsberäkningen rör endast ekonomiska värden, i lottläggningen avgörs vem som vår vad. Makarna ska så långt så möjligt få så mycket egendom på sin lott att det motsvarar makens andel vid bodelningen. Om ena maken avlider så representeras denne av dödsboet. Dock finns en särskild regel i 11 kap. 8§ ÄktB om den gemensamma bostaden som säger att den efterlevande maken har rätt att få denne på sin lott om personen har behov av den. Som gift skyddas alltså det gemensamma hemmet.Det framgår inte riktigt vilka fortsatta ägodelar som menas eller hur egendomsförhållandena kring dessa ser ut, men huvudregeln är att all egendom är giftorättsgods om inget annat är angivet (7 kap. 1-2§§ ÄktB). På så sätt ska de ingå vid en bodelning. Är någon av dessa ägodelar reglerad i t.ex. ett äktenskapsförord om att den ska vara enskild så ingår den inte vid bodelning.Du skriver även att paret har äktenskapsförord – denna kan påverka utgången väsentligt beroende på vad det är som makarna har reglerat i sitt äktenskapsförord (t.ex. om enskild egendom enligt ovan). Eftersom jag inte har mer information om vad som t.ex. är reglerat i äktenskapsförordet så är det svårt att ge ett hundraprocentigt svar - men ändå några vanliga huvudregler och undantag är återgivna.Vill hon veta mer säkert så skulle jag rekommendera att prata med någon av våra jurister, som då dessutom kan väga in äktenskapsförordet informationen där.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Testamentstagares rätt att närvara vid bouppteckning

2019-07-04 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |På vilket sätt blir jag underrättad om jag står med i ett testamente och fått ärva av t.ex. en avlägsen släkting som är "utanför" de tre arvsklasserna eller av en barndomsvän (kan vara allt från ekonomiska tillgångar till fastighet och/eller föremål ur dennes lösöre), får jag besök av en jurist som företräder testatorns dödsbo eller polisen som även berättar för mig att testatorn inte längre lever och när testamentet ska läsas upp samt var och när bouppteckningen ska äga rum?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då din fråga är av arvsrättslig karaktär blir Ärvdabalken (ÄB) aktuell. Vad innebär en bouppteckning?En bouppteckning är en skriftlig handling som visar vilka tillgångar och skulder som finns i dödsboet (20 kap. 4 § ÄB). Bouppteckningen innehåller även uppgifter om testamente om detta finns upprättat (20 kap. 5 § ÄB). Vilken rättighet har du som testamentstagare att delta vid bouppteckning? Som testamentstagare till arvlåtaren blir du en delägare i dödsboet (18 kap. 1 § ÄB). Som dödsbodelägare ska du också kallas till bouppteckningen (20 kap. 2 § ÄB). Hur blir du kallad till bouppteckningen? Kallelsen till bodelningen kan komma från en utomstående som blivit anlitad för ändamålet eller en av de andra dödsbodelägarna, ofta av den som varit närmast anhörig till den avlidne. Kallelsen ska skickas i god tid innan bouppteckningen äger rum (20 kap. 2 § ÄB). När en bouppteckning har förrättats så fördelas den avlidnes kvarlåtenskaper mellan testamentstagare och arvingar. Sammanfattning Som testamentstagare ska du bli kallad till bouppteckningen. Kallelsen kan skickas från en utomstående eller en annan dödsbodelägare. Efter bouppteckningen kommer kvarlåtenskapen fördelas mellan dödsbodelägarna. Jag hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Värdering av kolonistuga

2019-07-03 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mors make har nyligen gått bort, han har egna 3 barn och det finns inga gemensamma barn. Nu ska vi försöka göra bouppteckningen själva, men vi har stött på en fundering.Det finns en kolonistuga som båda har varit ägare till och målet är att mor ska lösa ut makens barn, när vi nu tar upp den i bouppteckningen ska vi då gå efter taxeringsvärdet eller ett försäljningsvärde?Kolonistugan står i ett koloniområde så det är arrendetomt.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av ärvdabalken framgår att tillgångarna ska tas upp till sitt värde (20 kap 4 § ärvdabalken). Formuleringen är inte helt klar utan inbjuder till flera tolkningsfrågor. Frågan om hur egendom ska värderas är inte närmre reglerad i lagtext, utan det ankommer i första hand på dödsbodelägarna själva att göra värderingar som de kan komma överens om är rättvisa. Till exempel kanske en gammal tavla som den avlidne målat har ett högt ffektionsvärde för parterna, utan att ha ett lika högt marknadsvärde. Vid olika uppfattningar ska en skiftesman eftersträva värderingar som ger rättvisa mellan dödsbodelägarna. Om inte dödsbodelägarna kommer överens om annat bör som huvudregel marknadsvärdet tillämpas. I undantagsfall kan säkert taxeringsvärdet anses bättre motsvara ett rättvist värde för parterna.Högsta domstolen har fastslagit att den part som får exempelvis aktier, fast egendom eller bostadsrätter på sin lott har rätt att i bouppteckningen få värdet av egendomen värderad med avdrag för den latenta realisationsvinstskatt som skulle uppkomma vid försäljning, så att värdet av egendomen får samma nettovärde som sådan egendom som inte behöver vinstbeskattas vid försäljning (NJA 2015 s 558).Sammanfattningsvis bestämmer dödsbodelägarna hur tillgångar ska värderas i bouppteckningen, men skulle frågan avgöras av skiftesman, eller för den sakens skull domstol, tillämpas i huvudregel marknadsvärdet.Motsvarande värderingsprinciper gäller vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad (11 kap 1 § äktenskapsbalken).Med vänlig hälsning

Dansk bouppteckning

2019-06-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Gäller samma regler för dansk bouppteckning som för svensk,t.e,x när den skall göras och omfattning?
Hanna Mustafa |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Dansk arvsrätt är lik svensk, men det finns skillnader. Det kan tillexempel vara så att du inte är motsvarande dödsbodelägande enligt dansk rätt och då inte skulle få bouppteckningen. En "åbningsstatus" (bouppteckning) är en förteckning över tillgångar och skulder i dödsboet. Den ska vara genomförd och inskickad till skifteretten senast 6 månader efter dödsfallet. Du kan läsa mer om detta t.ex. här.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och återkom gärna om du har fler frågor!Med vänlig hälsning