FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTBouppteckning och arvsskifte06/01/2022

När behöver bouppteckning genomföras?

Har två ogifta morbröder, som nu har avlidit. Dessa morbröder har endast syskonbarn kvar i livet.

Dessa morbröder har, genom testamente och gåvobrev, låtit såväl all deras fasta egendom som all deras lösöre tillfalla ett syskonbarn.

Min fråga är: Behöver bouppteckning upprättas i ovan angivna fall. Vilka skall i så fall kallas till bouppteckningen? Inom vilken tid skall i så fall bouppteckning genomföras

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.

Regler om arv och bouppteckning finns i Ärvdabalken (förkortad ÄB). Det är med utgångspunkt i denna lag som jag ska besvara dina frågor.

Syskonbarn ärver

Inledningsvis kan nämnas att syskonbarn har arvsrätt enligt lag. I arvsordningen kommer syskonbarn efter den avlidnes egna barn, barnbarn (etc.), make, föräldrar och syskon. Syskonbarn ärver det som dennes förälder (alltså syskonet till den avlidne) hade ärvt om den fortfarande var i livet (2 kap. 1–2 § ÄB). Syskonbarn kan dock fråntas rätten till arv genom testamente, vilket verkar ha gjorts i ditt fall.

När måste bouppteckning upprättas och skickas in?

En bouppteckning ska i regel alltid upprättas och förrättas när någon avlider. Förrättningen ska ske senast tre månader efter dödsfallet, och inom en månad därefter registreras hos Skatteverket (20 kap. 1 och 8 § ÄB). I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas såsom de var på dödsdagen (20 kap. 4 § ÄB). Endast när dessa tillgångar inte räcker till för att täcka mer än begravningskostnader och andra utgifter vid dödsfallet kan huvudregeln om bouppteckning frångås. I sådana fall kan i stället en dödsboanmälan göras genom kommunal socialtjänst. En dödsboanmälan får dock inte göras om den avlidne lämnar efter sig en fastighet eller tomträtt. Då måste bouppteckning upprättas trots att tillgångarna bara täcker begravningskostnader m.m. (20 kap. 8 a § ÄB).

Vem ska kallas till förrättningen?

Till förrättningen (bouppteckningen) ska alla dödsbodelägare kallas. Även efterarvingar ska kallas om några sådana finns (20 kap. 2 § ÄB). Dödsbodelägarna består av efterlevande make/sambo, de som ärver enligt lag (exempelvis syskonbarn), och de som enligt testamentet ska få hela, andel eller överskottet av kvarlåtenskapen (18 kap. 1 § ÄB). Om man enligt testamentet ska tilldelas ett specifikt föremål kallas man för legatarie. Legatarier är inte dödsbodelägare och behöver inte kallas till förrättningen. Efterarvingar är i ditt fall sådana som enligt villkor i testamentet har rätt till viss egendom i "andra hand", först när dödsbodelägarna/testamentstagarna avlider.

Vad som gäller ditt fall

En bouppteckning måste nästan alltid göras. Bara när den avlidnes tillgångar inte täcker mer än begravningskostnader (och dylikt) kan det blir aktuellt med en dödsboanmälan. Att morbröderna, som framgår av din fråga, testamenterat delar av sin egendom pekar det åt att en bouppteckning måste göras. Eventuellt testamente ska nämligen tas in i bouppteckningen (20 kap. 5 § ÄB). Bouppteckningen ska genomföras tre månader efter dödsfallet, och registreras hos Skatteverket en månad därefter. Dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas till förrättningen (vilka dessa är kan du läsa i förra stycket).

Om du behöver hjälp med bouppteckningen kan du kontakta någon av våra jurister. Tidsbokning görs via http://lawline.se/boka.

Jag hoppas att du fått klarhet i vad som gäller och önskar dig lycka till.

Med vänlig hälsning,

Ludwig KarlssonRådgivare