Vem kan ha hand om en bouppteckning?

2019-07-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min son har fåt bort han hade ingen barn eller fruPappa är borta Jag är mamma och han hade fem halv syskon.Får halv syskon ta hand botägning
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Om jag förstår din fråga rätt undrar du vem det är som ärver din son och om sonens halvsyskon har rätt att ha hand om bouppteckningen? På grund av att frågan handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Av 2 kap 2 § ÄB framgår det att om den avlidne inte har några barn ärver den avlidnes föräldrar dennes kvarlåtenskap med hälften var. Om den ena föräldern har avlidit ärver istället den avlidnes syskon den förälderns del. Vad som här blir avgörande är om din avlidne son har några syskon på sin pappas sida. Om han har det kommer dem att ärva faderns del, dvs. 50% av hans kvarlåtenskap. Om pappan inte har några andra barn blir det istället du som mor som ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap. Vad gäller bouppteckningen framgår det av 18 kap 1 § ÄB att det är den avlidnes arvingar, dvs. du som är dödsbodelägare som ska förvalta den avlidnes egendom fram till dess bouppteckning sker. Om du känner att du inte vill/kan, kan du istället vända dig till tingsrätten för att få en boutredningsman förordnad till dig, 19 kap 1 § ÄB. Både fysiska och juridiska personer kan vara boutredningsman så länge de är lämpade för uppdraget. Av den anledningen, under förutsättning att du är ensam dödsbodelägare kan du i din ansökan till tingsrätten uppge att du vill att dina andra barn, halvsyskonen ska agera som boutredningsman, 19 kap 3 § ÄB. I och med att de är flera kommer då rätten enligt 19 kap 4 § ÄB att fördela förvaltningen mellan dem. Om du lämnar över förvaltningen av dödsboet till en (flera) boutredningsmän är det dessa som ska bestämma tid och plats för bouppteckningen och utse två kunniga personer för att förrätta den, 20 kap 2 § ÄB. Ytligare bestämmelser om hur en bouppteckning går till finns i 20 kap ÄB. Sammanfattningsvis har halvsyskonen egentligen inget med dödsboet att göra då, som jag förstår det, du är den enda dödsbodelägaren. Dock kan du i din ansökan om boutredningsman till tingsrätten uppge att du vill att dina barn ska bli detta. Det är därefter upp till tingsrätten hur de bedömer frågan. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man kräva betalning av en skuld från ett dödsbo?

2019-07-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min bror avled i Juni 2019. Han hade inga större utgifter eller sparande. Ingen sambo eller barn. Innan han fick en anställning så betalde min mamma hans räkningar under ca 2år vilket uppgick till ca 46.000kr. Eftersom att han inte hade något sparkapital, fonder eller dylikt tyckte begravningsbyrån att vi kunde sköta bouppteckningen själva.Min bror fick nu in en lön på (minns ej exakt) 43.000kr + en begravningsförsäkring på 23 250kr . Varav begravningen landade på ca 20.000kr.Min mamma har nu fått för sig att hon kan få tillbaka sina 46.000kr genom att visa sina kontoutdrag osv till banken, går det verkligen att göra så? Kan hon i efterhand komma att kräva tillbaka en skuld från dödsboet?Tänker på min pappa som även han är arvtagare (ska tillägga att mina föräldrar är skilda)Tacksam för svar och tack på förhand!Mvh Angie
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Omständigheterna kring dödsbon regleras i kapitel 18-21 i ärvdabalken (ÄB) När någon dör så ska en bouppteckning upprättas, och det är dödsbodelägarna som svarar för förvaltningen av boet. Dödsbodelägarna i detta fallet är alltså din mamma och din pappa om jag förstår saken rätt. I bouppteckningen sammanställer man den dödes tillgångar och skulder, och det som återstår efter alla skulder har avräknats är det som ska fördelas ut som arv. ( 20 kap. 4 § ÄB) Alla sorters skulder ska beaktas, även sådana till privatpersoner – vilket i det här fallet är din mamma. Har din bror en skuld till henne måste den betalas tillbaks ur dödsboet. Det är alltså fullt lagligt att göra så som din mamma gjort. Om det inte finns något tillbaka i arvskiftet efter alla skulder är betalda, riskerar alltså din pappa att bli utan arv. Finns det mer skulder än tillgångar i dödsboet är det lämpligt att sätta dödsboet i konkurs för att sedan kunna avveckla det ( se 2 kap. 3 § konkurslagen) Ifall ni har ytterligare frågor eller behöver hjälp kan ni boka en tid med en av våra jurister här Hoppas ni fick svar på fråganMvh,

Måste faktura betalas efter dödsfall?

2019-07-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej , det har kommit ett krav brev att betala en skuld åt min mor som e död, där finns pengar på hennes konto och jag får betala räkningar som behövs, måste jag betala den faktura som skickas?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med in fråga!Det framgår inte av din fråga om bouppteckning upprättats eller ej, men jag utgår från att det inte har gjort det.Man ska inte röra dödsboet förrän bouppteckningen är klar, däremot är det tillåtet att betala räkningar. I första hand ska dödsboet betala räkningarna för begravningen och bouppteckningen. Alla räkningar som rör ett gemensamt hushåll ska betalas. Hyra, el, skatt, telefon, bolåneräntor och begravningskostnader brukar kunna betalas från den dödas konton.Du nämner inte vad fakturan avser, men är det något av det jag nämnt ovan så måste den betalas. Om fakturan avser annat får ni avvakta och möjligen kontakta dem som skickat fakturan och förklara att du är mitt i en bouppteckning och inte kan betala än.Inga andra skulder får betalas förrän bouppteckningen är klar, d.v.s om din mor hade en skuld till någon vän så får den inte betalas förrän bouppteckningen är klar, se 21 kap 4 § Ärvdabalken.Om det är så att bouppteckning redan upprättats och ni fått fakturan i efterhand, får ni rätta till bouppteckningen, vilket ni har en månad på er att göra enligt 20 kap 10 § Ärvdabalken.Jag hoppas mitt svar är till hjälp, återkom gärna annars vid ytterligare fundering!Med vänlig hälsning,

Kan jag avlägsna egendom innan bouppteckning skett?

2019-07-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag är ensam arvinge till min mamma som nyligen har gått bort. Är angelägen om att avsluta hyresavtalet på hennes lägenhet och vill därför tömma den på hennes saker omgående, trots att bouppteckningen inte har påbörjats. Är det ok att göra så?
Sean Persson |Hej och tack för din fråga! Kommer använda mig av ärvdabalken(ÄB) för att svara på din fråga. Efter någon gått bort så ska det ske en bouppteckning(20 kap. 1§ ÄB). I denna bouppteckning ska det dels ingå den avlidnes tillgångar samt skulder(20 kap. 4§ ÄB). Den som sedan vårdar dödsboet eller i övrigt bäst känner till boet ska sedan lämna uppgifter om boet, dessa ska då försäkras på heder och samvete att de är riktiga(20 kap. 6§ ÄB). Detta leder då till att ta saker ur boet innan en bouppteckning skett kan vara problematiskt och kan leda till konsekvenser. På grund av detta skulle jag avråda dig från att tömma lägenheten innan bouppteckning skett. Hoppas detta hjälper dig!Mvh

Vad är prioritetsordningen på skulder i ett dödsbo?

2019-07-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag företräder min mors dödsbo och har betalt begravningskostnaderna i första hand som praxis. Om det därutöver finns flera andra fodringsägare till en begränsad pott - Hur avgörs prioriteringsordning till dessa om inte pengarna räcker till alla ?
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inga exakta lagregler om prioriteringsordningen när det gäller skulder i ett dödsbo. Som du skrivit så anses dock begravnings och bouppteckningskostnader ha företräde framför andra skulder och ska då betalas först.Man kan dock ta ledning från reglerna som gäller om ett dödsbo försätts i konkurs. Då gäller nämligen Förmånsrättslagen (FRL). Enligt lagen har vissa fordringar särskild förmånsrätt, och de ska betalas före de fordringar som endast har en allmän förmånsrätt. (15 § FRL) Exempel på fordringar med särskild förmånsrätt är skulder som har någon form av säkerhet, tillexempel panträtt i sjöfart eller fast egendom. (se 3a-7§ FRL) De pengarna som sedan finns kvar efter att alla de fodringar med särskild förmånsrätt är betalda fördelas det som finns kvar i dödsboet på de övriga borgenärerna. De har inbördes lika rätt – vilket vill säga att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.( 18§ FRL) Det vill säga att du måste ta reda på vad det är för olika fordringar som ska betalas, så att du vet vilka som ska prioriteras. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp är du välkommen att boka tid med en av våra jurister härMvh

Är bouppteckningen felaktig om jag inte blivit kallad till förrättningen?

2019-07-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har fått kopia av min mors bouppteckning via skattemyndigheyen- där är det i kryssat "personlig närvaro" på mig. Har varken varit närvarande, fått kallelse eller skrivit fullmakt. Ska inte upplysningar vara sanningsenliga - detta är ju en fullständig lögn. Får det gå till på detta sätt?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen i god tid (20 kap. 3 § första stycket ärvdabalken). Om en person inte varit närvarande måste det finnas bevis på att personen blivit kallad till förrättningen. Beviset ska bifogas bouppteckningen.I ditt fall har de angivit att du varit personligt närvarande trots att du inte deltagit i förrättningen. Det innebär att bouppteckningen är felaktig. Du måste överklaga Skatteverkets beslut att registrera bouppteckningen inom tre veckor för att de ska kunna ändra felaktigheten. Dödsboet måste då kunna bevisa att du blivit kallad till förrättningen. Upptäcks felaktigheten i bouppteckningen ska därefter en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad (20 kap. 10 § första stycket ärvdabalken). Tilläggsbouppteckningen görs på samma sätt som en vanlig bouppteckning (20 kap 10 § tredje stycket ärvdabalken). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Måste man göra en bouppteckning och ett arvsskifte?

2019-07-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mamma har precis dött. Min syster, jag och min far är helt överens om att inget ska röras nu utan först den dag han inte finns längre. Hans och mammas tillgångar är nu hans , han ska bo kvar i huset och jag och min syster gör inte anspråk på någonting. Måste man ändå göra bouppteckning och arvskifte?Kan man inte bara låta allt vara? Skulle det mot all förmodan vara så att han väljer att förslösa all egemdom så känner vi att det är i så fall hans ensak. Det är deras( hans ) tillgångar.
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga din mammas bortgång. Hoppas att mitt svar kan vara till hjälp för dig. Reglerna för bouppteckning och arvsskifte finns i ärvdabalken (ÄB), vilken jag kommer att hänvisa till i mitt svar. Bouppteckning måste göras och skickas in till SkatteverketDå någon avlider ska en boutredning göras. Syftet med boutredningen är dels att klargöra vem som är arvinge till den avlidne och om det finns testamente, dels att beräkna dödsboets tillgångar och skulder. Boutredning och bouppteckning är viktig för att avgöra kretsen av dödsbodelägare. Om den avlidne endast lämnar efter sig en make och gemensamma barn blir den efterlevande maken oftast ensam dödsbodelägare (ÄB 18 kap. 1 §). Trots detta måste en bouppteckning som huvudregel göras och skickas in till Skatteverket. Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet (ÄB 20 kap. 1 §). Undantagsvis räcker det med en så kallad dödsboanmälan som kan göras då boets tillgångar är små och den avlidne inte hade någon fast egendom (ÄB 20 kap. 8a §).Arvsskiftet är ett civilrättsligt avtal mellan de efterlevande Ett arvsskifte innebär att dödsboets tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna, och arvsskifteshandlingen fungerar som ett civilrättsligt avtal (ÄB 23 kap. 1 §). Eftersom din far kommer att vara ensam dödsbodelägare behövs det inte göras ett arvsskifte, då det endast är han som är berättigad att ta över tillgångarna. I ert fall är det alltså inte nödvändigt med ett arvsskifte då din mors tillgångar kommer att tillfalla din far efter bouppteckningen registrerats. Observera dock att vissa tillgångar trots allt kan behöva att registreras på din far. Jag hoppas att det var svar på din fråga. Ställ gärna en ny fråga om du har fler funderingar! Jag vill även rekommendera dig att kika in på Skatteverkets hemsida, som har bra och lättillgänglig information. Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till arv om jag inte kallats till bouppteckningen?

2019-07-22 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag är särkullbarn. Först idag 20190719 fick jag besked via släktforskning att min far avled 2012. Har inte blivit kallad till bouppteckning. Har beställt bouppteckning från skatteverket. Där finns jag ej med. Enda arvinge var en adoptivson(som mycket väl känner till att jag finns.) Folkbokföringen upplyste mig om att då de övertog registreringen från Riksantikvariet kan jag "ha kommit bort" De sänder mig personbevis där det framgår vem som är min far. Jag är född inom äktenskapet och finns således registrerad. Har rätt till min laglott. Vad gör jag härnäst?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom arvinge till din far var du vid hans frånfälle att räkna som dödsbodelägare (18 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Som dödsbodelägare skulle du ha kallats till bouppteckningen i god tid innan förrättningen (20 kap. 2 § ÄB). Om någon som kallats till bouppteckningen valt att inte närvara, ska det till bouppteckningen bifogas bevis om att vederbörande kallats till bouppteckningen. I annat fall får inte Skatteverket registrera bouppteckningen (jfr. 20 kap. 9 § tredje stycket ÄB). Eftersom du är registrerad som bröstarvinge skulle du ha kallats till bouppteckningen och Skatteverket skulle inte registrerat bouppteckningen om det inte bifogades bevis om att du blivit kallad. Av någon anledning har så skett. Om bouppteckning ändå registrerats har du en yttersta preskriptionstid om tio år på dig att göra anspråk på ditt arv (16 kap. 4 § ÄB). Enligt den legala arvsordningen ärver bröstarvinge sina föräldrar. Om du är enda bröstarvinge är utgångspunkten att du ärver allt efter din far (jfr 2 kap. 1 § ÄB). Arvsordningen kan dock förändras med hjälp av testamente. Som bröstarvinge har du däremot alltid rätt till din laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). För att du som bröstarvinge ska få ut din laglott krävs att du påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från att du delgavs testamentet (7 kap. 3 § ÄB). I ditt fall har du, såsom jag tolkar det, inte delgivits eventuellt testamente än varför det även finns möjlighet att påkalla jämkning av det för utfående av laglott.Min rekommendation är att du i ett första skede kontaktar Skatteverket avseende att du inte är upptagen i bouppteckningen men att den ändå godkänts. Det kan vara en mycket god idé att anlita en jurist som företräder dig i ärendet för att du ska få upprättelse och ta del av arvet efter din far. Det har gått lång tid sedan han avled samt du har på något sätt "kommit bort" från registreringen av arvingar. En jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa dig vidare, är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,