Frågor & Svar

Hejsan Lawline!

Ang umgängerätt. Föräldrar emellan.

Hur tolkar man den lagen. Tacksam för hjälp!

Har vårdnadhavaren rätt att bestämma umgängets omfattning? Och hur isåfall om svar ja, har denne rätt att bestämma omfattning?

Tack på förhand!

Jag har en dotter på 11 år som inte känner eller har någon form för kontakt med sin biologiske pappa. Jag og min dotter er norske medborgare, men bor i Sverige. Hennes pappa ble tvångsskickat tillbaka till Nigeria när hon var 5 månader och har inte haft någon kontakt med henne. Men han är fortfarande registrerat som vårdnadshavare och jag ser inga grund till att han skal vara d då d inte är till hennes bästa. Hon har inga anknytning eller kännedom till honom. Jag ser inte at det är till hennes bästa att en okänd man skall ha så stor avgjörelse i hennes liv som inte engång vät vad som är hennes bästa. Han också har i alla år gjort allt för att vara svår, inte samtyckt till pass, inte godkänd att jag skall styra sparkonto i hennes namn. Och när hon blir äldre dycker d andra frågar. Och att han gjör allt svårt påverkar bara hon negativt. Har jag en stor möjlighet att få ensam vårdnad för min dotter? Och hur är processen i ett sånt typ ärende?

Hej

Jag är gift med en marokanskt kille som bor i Marocko. Vi har aldrig bott tillsammans.

Har ett barn med honom som är 6 månader. Sedan 5 månader tillbaka har vi brutit kontakt med varandra. Jag har ansökt om ensam vårdnad och skilsmässan. Pappa betalar inte underhållsstöd för barnet. Kommer jag att gå ensam vårdnad?

Hur kan jag motivera mig i domstolen att jag vill ha ensam vårdnad?

Hej jag har två barn och har gemensam vårnad med min ex fru men hon är psykisk sjuk hon har varit i sjukhuset därför att hon försökte ta livet

av sig flera gånger. Ny vill jag fråga om jag kan ha ensam vårnad ..

Hur stor chans har jag att få ensam vårdnad över mina tre barn?

Vi separerade för ca 2 år sedan och barnen som är 6, 5 och 2 år bor hos mig.

Pappan har inte träffat barnen på ca ett år då han själv valt detta. Innan dess kunde han träffa dem en söndag varannan vecka, dessförinnan varje söndag och innan dess dök han upp när han kände för det.

Hela tiden har han ställt in och ändrat merparten av de gånger han skullat träffa barnen.

Ibland har det kunnat gå månader mellan gångerna utan att vi ens har hört av honom.

Han byter telefonnummer hela tiden då han inte vill att jag ska kunna kontakta honom vilket gör det ganska omöjligt för mig att få det att fungera.

Papper som ska skrivas på blir alltså en evig kamp. De papper som rör skola och dagis har jag fått be dem skicka hem till honom. Då har han skrivit på dem efter mycket om och men tillslut.

Det här tar väldigt mycket kraft från både mig och barnen.

Nu till våren/sommaren ska vi flytta lite närmare samhället för att barnen ska få lekkamrater runtomkring boendet och för vi ska få närmre till skola/dagis/jobb. Nu är jag rädd att han kommer vägra skriva under flyttanmälan.

Så nu undrar jag hur stor chans jag har att kunna få ensam vårdnad vid en stämningsansökan.

Jag har tröttnat på allt krabb med pappan då det förstör så mycket för både mig och barnen.

Jag skilde mig från min exmake för ca 5 år sedan. Vi har två barn ihop som är 10 respektive 14 år gamla. Min dotter som nu är 14 år gammal vill inte bo hos sin pappa längre. Tidigare hade vi barnen varannan vecka. Alla utgifter jag har för min dotter har jag stått för själv dem senaste 7 månaderna. Han vägrar betala om vår dotter inte vill bo hos honom. Min exmake säger även att han inte är skyldig att betala varken underhåll eller något annat för vår dotter så länge han inte nekar henne att bo hos honom. Stämmer detta? Anledningen till varför hon inte vill bo hos honom är för hon inte trivs i hans hem, han är inte alltid så snäll mot henne heller. Min ekonomi är begränsad och vi har fortfarande gemensam vårdnad. Men min dotter vill inte ha något med sin pappa att göra längre och önskar att bo hos mig i all framtid. Bör jag ansöka om ensam vårdnad? Hur går jag tillväga för att få rätt till underhåll av honom? Vi har även ett gemensamt hus som båda står på lånen för. Jag har vid ett flertal tillfällen försökt få honom att ta över lånen helt, men utan resultat. Jag skulle behöva lite tips och råd i hur jag ska gå vidare med allt detta. Jag vet verkligen inte var jag ska börja eller vart jag ska vända mig i första hand. Är väldigt tacksam om jag kan få hjälp med detta.

Det gäller en vårdnadstvist då vårdnadshavarna ej kan samarbeta kring barnen. Mamman har barnen heltid och pappan umgängesrätt varannan helg. Pappan vill ha barnen varannan vecka men hon samarbetar inte kring detta . Betalar underhåll för 3 barn och hon behöver pengarna för att dra runt sina bostadskostnader. Kommer ej till avtalade möten utan avbokar hela tiden . Hur länge kan man göra så utan påföljd? Detta har nu pågått ca 3 år och han tycks kämpa i motvind . Vill inget hellre än ha sina barn . Vad är det som säger att denna mamman har rätten på sin sida att få göra så här ? Finns det ingen som helst etik och moral i detta ?

Är ensam vårdnad att föredra?

Har 2 pojkar (9 och 16) med en kvinna som har funktionshinder. Vi gick ifrån varandra 2010 och då blev det bestämt att jag skulle vara boendeförälder och hon umgängesförälder.

Hon har flertalet gånger misskött sig ex gjort sig okontaktbar, inte hämtat pojkarna vid umgängeshelg, visat sin oförmåga i sitt föräldraskap på flera sätt. Bristande kommunikation.

Känner att ensam vårdnad är att föredra då jag i praktiken har helhetsansvar över pojkarna, mamman och hennes man (båda sjukpensionärer) anser sig inte ens ha råd att tillhandahålla hygien för pojkarna samt att tandborstning är bristfällig. Makens alkoholvanor också oroande, då dom tänkte hämta pojkarna en timme efter alkoholintag.

Jag och min sambo har separerat. Vi har en son på 2år och jag vill ha ensam vårdnad.

Pappan har aldrig betalat eller hjälpt till hemma i hushållet. Han ha aldrig engagerat sig i våran son heller. Sonen har mest varit ett hinder när pappan ska göra saker utanför hushållet och aldrig fått följa med. Han vaknar inte när sonen vaknar om nätterna och gråter och söker tröst/närhet. Min egen mamma har fått fara till oss och väckt pappan för han inte vaknat när ungen skrek å grät. ( jag va inne på operation och vi hade hantverkare hemma som ringde mig och sa att ungen gråter men pappan vakna inte när dom ropa. Dom renovera övervåningen medans vi va där nere på källarplan den tiden.) Med andra ord har jag som mamma. Tagit hand om barnet alla timmar om dygnet. Jobbar och betalat allt i hushållet. Nu vill pappan ha gemensam vårdnad men det vill inte Jag. Jag tycker att kan man knappt ta hand om sig själv ska man inte ha ansvar för ett barn. Han har inte visat ett engagemang tidigare så varför göra det nu?. Han har redan förlorat 2 andra barn i tidigare förhållanden så detta är 3dje gången han hamnar i denna sits. Kan jag söka ensam vårdnad eller kommer det ändå inte gå igenom är min fråga.

Hej!

Jag och min första fru är skillda och har gemensamt vårdnad för vår 11prings son som är folkbokförd hös henne men från måndag till fredag är hös mig och på helgerna bor hös henne. Jag ska flytta till en annan kommun och vill ta barnet med mig och på helgerna hös henne då har vi en timme med bilen mellan oss. Hon vägrar att släppa barnet men hon är analfabet och kan inte hjälpa barnet. Jag måste ansöka om stämning men villka tips kan ni ge mig?

Tack på förhand !