Frågor & Svar

Hej!

Jag har en dotter med npf-problematik som bor heltid hos mig sedan våren 2017 Hon är snart 16. Hennes pappa valde att flytta till Norge när hon i februari 2017 inte längre klarade av att bo hos honom varannan vecka.

Han har konstant motarbetat mig och dottern i våra försök att få skolan att anpassa och ge henne stöd.

Han blev utkastad från samarbetssamtalen på soc och vägrar att lyssna på dottern när hon berättar hur han får henne att må. Han skuldbelägger och ifrågasätter henne.

Hon vill ha så lite kontakt som möjligt med sin pappa. Hon säger att hon älskar honom, men att han bara får henne att må dåligt.

Han har inte hört av sig en enda gång till mig för att fråga hur det går, hur dottern mår eller om han kan hjälpa till med något.

Alla papper som ska skrivas på av båda vårdnadshavarna oavsett vad det är, ska han tjafsa om. Samtidigt är han inte delaktig i hennes vardag och skola överhuvudtaget... Dottern är autist och har andra svårigheter på det, och vill byta namn. Hon har kallat sig för något annat länge och mår mycket bättre av det. Pappan vägrar låta henne byta, men det är inte han som ser hur hon mår av sitt gamla namn vs sitt nya. Hon har försökt att resonera med honom utan framgång.

Detta blev droppen och därför undrar jag om jag kan söka och få egen vårdnad för att slippa hans kontrollerande och ständiga motarbetande? Han är ändå frånvarande i allt och jag tar hand om rubbet kring dottern. Hur funkar det i så fall?

Pappan till mitt 1,5-åriga barn nyttjar narkotika och vill inte ta kontakt med psykiatrin för hjälp. Han har i grunden psykisk ohälsa och nyttjar för att koppla av. Han älskar sitt barn, men jag kan aldrig lita på att det blir som vi har bestämt ang umgänge och avlastning, han brukar ha dottern ett par timmar när jag jobbar (alltid nykter såklart). Jag vill söka egen vårdnad, men avslöjar jag hans narkotikabruk är jag rädd att han kommer "straffa" mig genom att vara besvärlig och elak och försvåra tillvaron för mig. Hur ska jag gå till väga? Jag har pratat med socialtjänsten och bett om samarbetssamtal (som han inte svarade på) och sagt att jag inte kan kommunicera med honom på grund av hans psykiska mående, de säger att jag ska be honom skriva på ett bevittnat papper där han tillåter mig att fatta egna beslut gällande barnet så länge som han mår dåligt, som han sen kan återkalla när han "mår bättre". Detta tycker inte jag räcker, jag känner hela tillvaron väldigt otrygg med de premisserna. Kan jag be pappan om ensam vårdnad, eller måste det gå via tingsrätt/familjerätten? Barnet är 1,5 och jag har henne på heltid.

Hej min son är tillsammans med en tjej och de har ett barn på 3 år och ett på väg . Nu ska de seperera . Hon har enskild vårdnad om treåringen och har vägrat skriva på papperna . Min son har två barn innan och delad vårdnad . Han är duktig och tar hand om sina barn mycket bra . Nu vill han att hon ska skriva på vårdnaden men hon bråkar och vägrar . Min son har en chefsbefattning och hon har inte gjort ett handtag i hela sitt liv . Hur går han till vägar för att få delad vårdnad om sin treåring och även det ofödda barnet som föds i juli ? Hon gör detta bara för att hon skall kunna leva på bidragen . Om hon vägrar går det då till rättegång ? Hur går detta till ? Tacksam för svar

Med vänlig hälsning

Jag och min fru bor tillsammans med mina två barn från mitt förra förhållande. Barnen är 5 och 8 år gamla.

Mamman har varit en plågoande gentemot oss hela tiden. Mest på grund av att hon automatiskt säger nej när jag tagit upp saker vi varit oroliga över. När vi var tillsammans var hon i närheten av en BPD-diagnos och det orsakar att hon beter sig manipulativt. Det vill hon inte heller prata om, trots att det påverkar barnen, både beteende- och genetikmässigt.

Jag har en ADHD-diagnos och båda barnen påvisar symtom och detta har vi påpekat för mamman. Vid ett möte vände hon på en överenskommelse vi hade, att vi skulle låta den äldste få en utredning via skolan. Detta trots att skolan är med på att låta honom få det. Och hon försökte sedan övertyga dem att det inte var läge.

Den yngstes dagmamma har uttryckt oro i att han inte kan vara stilla och att de hade svårt att hålla koll på honom. Och han har tics. Likadan hemma. Jag påpekade detta och hon viftade bort det och lät sedan bli att berätta detta för läkaren vid hans femårsundersökning då jag inte kunde vara med. Jag fick kontakta BVC för att lägga till det. Vid hans utvecklingssamtal pratade hon bort det.

Hon försöker även få bort min fru från barnens uppfostran.

Vi är väldigt trötta på det här och vi är en aning desperata. Vi kan inte ta viktiga beslut när hon står i vägen. Finns det något lagligt vi kan göra och gör hon något hon redan gör som är fel?

/Desperat pappa

Hej

Jag är ensamstående mamma och bor med min lilla son som är ett år gammal. Hans pappa lämnade oss för två månader sedan.

Mitt ex (barnets pappa) är asylsökande. Jag är den ända vårdnadshavare för barnet, jag undrar om han kan bli vårdnadshavare efter att han får asyl eller inte (han har faderskap bekräftelse).

Mvh

Vi är ogifta, håller på att separera och har gemensam vårdnad om vår 20 månaders son. Nu när exet flyttar ut framkommer att han har skaffat ett temporärt boende i tre månader framåt där sonen inte kan sova över. Efter det vill han inte säga vad planen är, men jag gissar att han tänker lämna landet. Jag vill ha delad vårdnad men då också att exet ska ta hand om vårt barn halva eller nästan halva tiden, inte bara när han känner för det och lämna alla morgnar och nätter åt mig, vilket blir fallet nu. Kan jag kräva att han ordnar annat boende och delar på ansvaret? Han har ekonomin till det. Om inte, kan jag kräva ensam vårdnad eftersom exet inte de facto delar på vårdnaden? Tack på förhand.

Hi, My question is more about the time and efforts for an umgange to happen when both parents live very far way (500km): who of the both parents needs to spend of their free time and put finances and efforts to travel every second weekend with the child between the both towns (a trip which is 6h one direction)?

Hej,

Min sons far har begått brott och väntar nu rättegång, jag har tagit över ansvaret via socialtjänsten just nu, vi bor i pappans hemort och vi har separerat när vårat barn var ca 1 år, nu är han 5 och jag känner mig inte trygg i den ort vi nu bor i längre och vill verkligen flytta hem till min familj som bor på annan ort. Måste jag fortfarande gå igenom en rättstvist för detta, eller kan jag få flytta tillbaka hem med min son för att känna mig säker och mer skyddad.

Jag väntar nu på en rättegång angående en stöld i butik för 1,5 år sedan på ca 5000 kronor.

Jag har nu fått en liten dotter som jag är ensamstående till på 2 månader, kan jag förlora vårdnaden på henne om jag dömds för detta brottet?

Hej

vad gör jag om mitt ex inte följer domstolsbesluten som vi har fått av tingsrätten ?

det handlar om min rätt att få träffa min son.

vi fick domen för 6 år sen och det har funkat ganska bra tills förra våren när covik kom och efter det så tycker inte hon att hon behöver följa rättens dom för hon måste skydda sin son som hon säger

Hon bor i Borlänge och jag bor i Stockholm

Han ska komma till mej var tredje helg och dom större loven men hon vägrar

Vad kan jag göra ?